Populär Astronomi » sommar07

Sommaren 2007 summerad (ett förslag och en taggning)

Robert Cumming — Thu, 09 Aug 2007 08:15:00 +0000

Har du precis kommit tillbaka från semester och undrar vad som hänt sedan midsommar? På astronyhetsfronten liksom vädermässigt blev det aldrig någon sommartorka i år, så jag har samlat våra viktigaste och intressantaste blogginlägg sedan under etiketten sommar07: klicka här för att läsa allt du missat sedan midsommar.

Är du bloggare som inte heller gjort uppehåll i sommar? Då föreslår jag ödmjukt att du hakar på. Tagga dina bästa sommarinlägg med etiketten ‘sommar07′ eller nåt liknande så kan läsarna lätt uppdatera sig inför hösten.
Andra bloggar om: bloggning, tips, etiketter, taggar, sommaren, semester, astronomi, rymden

Endeavour och ‘fröknen’ i rymden

Robert Cumming — Thu, 09 Aug 2007 05:10:00 +0000

En mås drar förbi med Endeavour på väg till rymdstationen i bakgrunden. (Bild: NASA tv)
Rymdfärjan Endeavour är på väg till rymdstationen, rapporterar bland andra DN och Expressen (‘Skolfröken skjuts upp i rymden’). Bloggaren Aggeman undrar när vi får de första larmrapporter om skadade värmeskölder och hot om olyckor vid återinträde. Visst känner man igen rymdfärjesagans beståndsdelar varje gång när de dyker upp. Men det finns en underliggade berättelse om rymdstationens uppbyggnad, en till om dessa rymdfärjornas sista år, där mycket, stort och smått, står på spel. När flyger Christer Fuglesang igen? Klarar NASA all kritik? Hinner de laga Hubbleteleskopet? Och blir rymdstationen som det är tänkt startpunkten för nya besök på månen och resor vidare till Mars?
Andra bloggar om: rymden, rymdfärjan, NASA, dramatik

Fridlund i DN: Vi kommer att förändra synen på planeter

Robert Cumming — Wed, 08 Aug 2007 15:46:00 +0000

I DN intervjuar Torill Kornfeldt ett antal exoplanetjägare. Det är en fin summering av läget i jakten på nya jordar, i synnerhet i kölvattnet efter Gliese 581c. Extra intressant är att Didier Queloz tror att även 581c:s granne 581b skulle kunna vara ‘beboelig’. Och ESAs Malcolm Fridlund bekräftar att aktuella rymdteleskopet Corot håller på att upptäcka fler planeter än väntat.
— I början var jag ganska försiktig med mina gissningar. Men den försiktigheten är jag beredd att slänga överbord nu. Vi kommer att förändra hela synen på planeter, säger han till DN.
Hittills har bara Corots första upptäckt offentliggjorts. Fridlund intervjuas för övrigt i nästa nummer av Populär astronomi. (Tack till AstronomiGuiden för tipset.)
Andra bloggar om: planeter, rymden, astronomi, liv

Phoenix på väg till polartrakterna – på Mars

Robert Cumming — Sat, 04 Aug 2007 09:21:00 +0000

NASAs nya marslandare Phoenix är på väg mot grannplanetens nordpol. Jag får medge att vi inte skrivit ett ord om den hittills, men som tur är kan man alltid lita på Rymden i dag-Dag och Astrowebb-Jonny och i det här fallet även på Aftonbladet. Phoenix mål är att från sin landningsplats i Mars Arktis (eller i varje fall en breddgrad på 68 grader) göra kemiska analyser av is och sand och undersöka vattnets historia på Mars. Ännu ett steg mot att få reda på om det har funnits liv på Mars.
Mer hos New Scientist

Phoenix lyfter ombord på en Delta-raket från Cape Canaveral i Florida i morse innan gryningen. (Bild: NASA tv)

Så ska Europa hitta livstecken på andra jordar

Robert Cumming — Mon, 30 Jul 2007 13:47:00 +0000

Darwin är europeiska rymdorganet ESAs mest ambitiösa projekt i jakten på liv utanför solsystemet. Nu efter flera års utredning så kommer Darwins formella ansökan om att bli verklighet, i form av en fint illustrerad 35-sidig rapport. När den flyger, tidigast om drygt 10 år, ska Darwin kunna se de avgörande tecken på liv — främst vatten, koldioxid och ozon samtidigt — hos uppemot 50 stycken näraliggande planeter. Jag har än så länge bara skummat genom rapporten men den ger en trevlig och omfattande överblick över något som enligt författarna kommer att ‘tända ett intensivt intresse både hos forskare och hos en bredare allmänhet’. Det kommer att kosta: 1,2 miljarder euro är prislappen enligt rapporten. Med tanke på att NASAs motsvarande projekt TPF ligger på is så är det nog värt det, om vi nu verkligen vill veta om vi är ensamma i rymden.
Centauri dreams summerar på engelska

Mer om Darwin och dess föregångare finns att läsa i nästa nummer av Populär astronomi, där vi intervjuar Darwins tidigare chefsastronom Malcolm Fridlund.
Andra bloggar om: astronomi, ESA, rymden, Darwin, liv, planeter

(Ännu mer) rätt om astrofysikern Brian May

Robert Cumming — Fri, 27 Jul 2007 19:57:00 +0000

Redan den 3 juli skrev vi om att Brian May var klar med sin doktorsavhandling. Nu hakar DN på (och det förklarar nog träffstatistiken för inlägget) efter en notis i NME, om nu de var först med saken. ‘Examen i rymdfysik’ är det dock inte fråga om, som DN påstår, utan en regelrätt Ph.D. i astrofysik. May själv är i detta nu tillbaka på Kanarieöarna och observerar på italienska Telescopio Internationale Galileo, enligt ett pressklipp på hans boks sajt banguniverse.com (någon som vet om boken ska släppas på svenska?). Man kanske kan teleskopets webcam på morgonen och få ett skymt, men jag lyckas inte lista ut vilket av teleskopets nuvarande projekt han ska delta i.

[Uppdatering 28/7: Dumt av mig att inte kolla Mays egen blogg. Där skrev han följande den 17 juli:

Jag är mer eller mindre klar med avhandlingen om zodiakalstoft, och har låtit binda ett par stycken ex till några nära vänner, för kommentarer, men i stort sett kommer jag inte att formellt skicka in avhandlingen före början på augusti. När det händer går bundna ex till mina opponenter, den interna och den externa. Den 23 augusti träffar jag dessa opponenter, som kommer att ha haft tid att smälta mitt arbete, och jag kommer att försvara mitt arbete gentemot dem. OM, i slutet av detta, och endast om, de är övertygade om min avhandlings giltighet som ett väsentligt bidrag till ämnet, kommer de att bevilja mig titeln filosofie doktor. Jag kommer sedan att behöva vänta tills nästa maj då Imperial Colleges Degree awards ceremony äger rum innan jag faktiskt får i händerna bevis om avlagt doktorsexamen.

Här på italienska teleskopet TNG, granne till nordiska NOT, lär Brian May ha observerat alldeles nyligen. (Bild: TNG)

En riktigt dålig dag för den amerikanska rymdfarten

Robert Cumming — Fri, 27 Jul 2007 07:35:00 +0000

Det har inte varit en bra dag för vare sig NASA eller den privata rymdfarten. Efter rymdfyllan (mer i DN) kommer det bara mer elände:
— Två tekniker dödade vid rakettestning hos Scaled Composites, som byggde SpaceShipOne (Rymden i dag, New Scientist, SvD) [Uppdatering: nu tre döda och tre allvarligt skadade (Guardian)
— Någon klippte trådar i en elektroniklåda som skulle åka till rymdstationen ISS med rymdfärjan Endeavour den 7 augusti. (New Scientist, DN)
— Och så står fd NASA-anställd Elizabeth Osborne åtalad för förskingring efter att ha olovligen använt sitt kontokort för privata inköp (local6.com via Bad Astronomy-bloggen).

Riksantikvarieämbetet i nytt bråk om Ales stenar

Robert Cumming — Wed, 25 Jul 2007 07:45:00 +0000

Det är klart att det vore roligt om de som satte upp Ales stenar i Skåne kunde bevisas ha varit flitiga astronomer (eller åtminstone kalenderbitare). Det har amatörforskaren Bob G Lind länge hävdat, men arkeologer tycker inte att Lind lyckats presentera övertygande bevis för sina teorier. Nu har dock Riksantikvarieämbetet uppdaterat skyltarna på Ales Stenar, rapporterade bloggaren Martin Rundkvist på Aardvarchaeology häromdagen, och DN tolkar det som upprättelse för Lind. Riksantikvarieämbetets chef menar enligt DN att man ‘måste ta hänsyn till den samhällsdebatt som pågår’ och ‘lyfter fram både hembygdsforskare och amatörforskare’. Rundkvist tycker att Riksantikvarieämbetet gett upp på att vara vetenskaplig. Det förefaller åtminstone som om verket intagit en mer medial hållning än man skulle väntat sig. Postmodern, säger både Rundkvist och Mats Fröberg på Under lagerbladet, och jag tycker det är att ta i. Om RAÄ verkligen vill ta alternativa tolkningar på allvar så bör allmänheten ges bättre stöd i hur man bedömer trovärdighet när det tvistas om vetenskapliga konflikter av den här sorten.
Om Ales stenar hos Riksantikvarieämbetet
Andra bloggar om: astronomi, Skåne, Ales stenar, Riksantikvarieämbetet, postmodernism

Ales stenar på Österlen. Eller i alla fall ett fotografi på dem taget från en vinkel. (Bild: Wikipedia)

Dammstormar på Mars hotar Opportunity och Spirit

Robert Cumming — Sun, 22 Jul 2007 19:48:00 +0000

Väderförhållandena just nu är dåliga inte bara på hemmaplan. På Mars härjar nämligen kraftiga dammstormar som orsakar allvarliga problem för de långlivade strövarna Opportunity och Spirit (som jag nämnde i gårdagens inlägg). Opportunity har det värst. Dammet har gjort det riktigt mörkt där den befinner sig, och bara 1% av solljuset når strövarens livsviktiga solpaneler. Just nu har den mer eller mindre gått i ide för att minska energibehovet, men med inget slut i sikte för stormarna finns en överhängande risk för bestående skador.
Mer bakgrund och kommentar på Astroprofs blogg
Andra bloggar om: Mars, rymden, väder

Dammstormarna har suddat ut detaljerna på Mars yta, och gör livet svårt framförallt för strövaren Opportunity (markerad i mitten av kartorna). Klicka för fler bilder från kretsaren MRO. (Bild: NASA/JPL/MSSS)

Rekordlångt bort – en ny skymt av universums barndom

Robert Cumming — Mon, 16 Jul 2007 07:31:00 +0000

När man tittar långt bort i universum tittar man tillbaka i tiden. Nu sprängs rekordet för hur långt tillbaka i tiden man kunnat se. Ett amerikanskt-brittiskt forskarlag tror sig ha sett unga galaxer vars ljus började sin resa mot oss när universum var blott 4 procent av sin nuvarande storlek. Det är betydligt äldre och längre bort än det tidigare rekordet. De svåra observationerna gjordes med Keck-teleskopet på Hawaii, och för att hitta galaxerna använde man en fiffig teknik. Forskarna letade efter avlägsna galaxer precis där ljuset från dem förstärks med uppemot 20 gånger av så kallad gravitationslinsning. Det är när den stora massan i hela galaxhopar fungerar som linser, förvränger och förstärker ljuset från mer avlägsna ljuskällor, som just universums kanske första kull med bebisgalaxer.
Originalartikeln på arXiv.org
Podcast om upptäckten hos tidningen Astronomy
Andra bloggar om: astronomi, rymden, universum, kosmologi

Daniel Stark med kollegor vinner onekligen priset för årets fulaste galaxkort. Men som med de bästa paparazzibilder är väl motivet intressantare än kvalitén. Den här bilden visar förresten ett spektrum, och den suddiga fläcken i mitten tros vara ljus från väteatomer i en liten stjärnbildande galax från då universum bara var 750 miljoner år gammalt. Klicka för fler bilder och länkar. (Bild: D. Stark m fl/CalTech)

Skyll inte på solen (forts.)

Robert Cumming — Wed, 11 Jul 2007 17:53:00 +0000

Varmare klimat inte solens fel mässar DN idag och som vanligt blir det bra media av klimatfrågans skulddel. Lufttemperaturens uppgång sedan 1985 kan enligt rymdfysikerna Mike Lockwood och Claus Fröhlich inte förklaras av solens variationer, vare sig i antalet solfläckar, solvindens styrka, solens sammanlagda strålning, eller de neutroner som skapas av energiska partiklar som krockar med atmosfären (kosmisk strålning). Därmed inte uteslutet att så skulle kunna skett över längre perioder tidigare i jordens historia. Lockwoods och Fröhlichs artikel finns att läsa hos brittiska Royal Society, både webbsida och pdf-dokument (tack till bloggande astronomen Steinn Sigurðsson för länkarna). För tidigare försvar av solen, se misslyckades hitta en trovärdig koppling mellan kosmisk strålning och den globala uppvärmningen (mer om sånt finns hos Fasiken). Klimatbloggen-Daniel har inte kommenterat det hela än, han hänger ju med isbjörnarna på Svalbard just nu .

Andra bloggar om: klimat, klimatförändring, solen

Första exoplanet med vattenånga i atmosfären

Robert Cumming — Wed, 11 Jul 2007 17:09:00 +0000

Vatten är en förutsättning för liv. Att kunna upptäcka vattenånga i fjärran planeters atmosfärer är en förutsättning för att vi ska kunna hitta jordliknande planeter. Nu kommer ännu ett steg mot målet. Ett forskarteam med ESAs Giovanna Tinetti i spetsen har sett tecken på vattenånga hos den jupiter-stora planeten HD 189733b. Det är spektra tagna i infrarött med rymdteleskopet Spitzer då planeten åkte framför sin stjärna som avslöjat ångan i atmosfären. Planeten är dock inte direkt hemtrevlig. Den ligger bara 4,5 miljoner kilometer från den gula dvärgstjärnan (jämför avståndet Jorden-Solen på ca 15 miljoner kilometer), som den snurrar runt på drygt 2 dygn. Det är alldeles för varmt för sånt som moln och regn, i alla fall på den varma sidan som förmodligen alltid är vänd mot stjärnan.

Såhär skulle kanske den vattenbärande (men inte speciellt blöta) planeten HD 189733b kunna se ut. Den ligger väldigt nära sin stjärna och är en klassisk ”het Jupiter”. (Bild: ESA/C.Carreau)
Den som har tillgång till kikare och mörk natthimmel kan förresten kolla in stjärnan själv. Den ligger mindre än en månsbredd från den kända Hantelnebulosan i Rävens stjärnbild. En bild finns här i David Darlings nätencyklopedi.
Pressmeddelande på svenska hos ESA
[Uppdatering 12/7: Nu skriver TT om nyheten. Se till exempel SvD och GP.]

Andra bloggar om: exoplaneter, planeter, astronomi, rymden

Zoo för galaxer har öppnat

Thomas Marquart — Wed, 11 Jul 2007 12:46:00 +0000

I ett nytt projekt, kallat Galaxy Zoo, söker astronomer hjälp från allmänheten för att klassificera ett stort antal galaxer från den kända galaxkartläggningen SDSS. Efter man har gått igenom en kort handledning kan man bidra att dela in okända galaxer i olika typer, till exempel spiralformade och elliptiska. Människans hjärna är fortfarande mycket bättre att känna igen mönster än datorer och det är därför denna möjlighet har nu inrättats.

Läs mer hos BBC News.

Skärmdump från Galaxy Zoo (Bild: Galaxy Zoo / SDSS)

Vad månen (och nattens moln) säger om klimatet

Robert Cumming — Sun, 01 Jul 2007 13:03:00 +0000

För mig är det typ första dagen på nya jobbet men det är söndag och semester och jag orkar inte riktigt med någon programförklaring som nytillträdd redaktörssnubbe. Men vi kanske ska skärpa klimatbevakningen i kommande nummer av Populär astronomi. Just nu händer det massor, och jag tycker att astronomer och rymdfysiker borde lägga sig i debatten mer än vad de gör just nu.

Lundaastronomen Mette Owner-Petersen med kollegor gör sitt i alla fall. De har fått pengar från Vinnova för att specialbygga ett litet men smart teleskop som ska göra ordentliga mätningar på hur mycket solljus jorden och dess molntäcke reflekterar. Det ska det göra genom att titta på månens mörka sida, så kallat jordsken.

Astronomen Peter Thejll, som ingår i Lund-projektet, testar en prototyp av de små teleskop som ska mäta jordskenet och därmed hur jorden reflekterar solljus. I bakgrunden syns nordiska teleskopet NOT på La Palma. (Bild: Hans Gleisner)

Nyheten fick igång en diskussion på Klimatbloggen häromdagen om svårigheten med att förklara klimatförändringar på andra planeter, något som Phil Plait på Bad Astronomy läxade upp klimatskeptikerna om i april. Nu har dessutom Hubbleteleskopet visat att Jupiters randiga moln håller på att ändra i form och färg. New Scientist skriver om saken och konstaterar att inte ens jupiterexperterna vet vad sådana utomjordiska väderförändringar betyder.
Pressmeddelandet om Lunds nya teleskop från Lunds universitet
Artikel i danska tidningen Aktuel naturvidenskab .

I dagarna har dessutom NASA-satelliten AIM rapporterat sina första spektakulära bilder på nattlysande moln över Arktis. De nattlysande molnen är ett modernt fenomen vars ökande antal kan berätta om klimatförändringarna.

AIMs karta över nattlysande moln över Arktis den 11 juni 2007. Klicka för en större version. (Bild: University of Colorado)

Nattlysande moln är också riktigt snygga: jag plåtade några från södra Stockholm i helgen. En proffsigare bild, som visar både nattlysande moln och nyss nämnda jordsken finns förresten hos astrofotografen P-M Hedén.

Nattlysande moln över Stockholms södra förorter natten mot lördag. Klicka för en större version. (Bild: Robert Cumming)

Andra bloggar om: klimat, klimatförändringar, månen, solen, jupiter, astronomi

1600tals-astronomiprofessorn kan behöva återbegravas

Robert Cumming — Mon, 25 Jun 2007 10:21:00 +0000

Förra veckan återupptäcktes 1600talets astronomi-kändis Anders Spoles (bild) grav under Uppsala domkyrka, rapporterade bland andra Expressen och UNT. Det blev en liten medieanstormning, som gjorde domprosten Tuulikki Koivonen Bylund lite sur på arkeologerna (och föranledde viss diskussion i bloggosfären). Bara tillfälligt, visar det sig.
— Visst är vi goda vänner med domprosten, säger Joakim Kjellberg, arkeolog vid Upplandsmuseet när jag ringer för att fråga hur det gått sedan dess.
Kommer Anders Spoles grav att få ligga kvar under bygget av orgelläktaren?
— Ja, i princip. Konstruktören ska göra en utredning, men just nu ser det ut som vi måste tömma ur gravarna tillfälligt.
Kan det bli aktuellt med något slags ceremoni vid återbegravningen?
— Det får vi prata med domkyrkan om, men det är mycket möjligt att det blir något slags pressvisning. Det blir i så fall tidigast om två tre veckor.
Mer om Spole i en diskussion på Astronomiguiden
Om Spole hos Uppsala astronomiska observatorium