Hur kan vi ha missat detta? På midsommarafton publicerade nättidningen Space News en artikel om uppköpet av Rymdbolagets satellitdivision och avslöjar köpessumman: en krona.

Trettio år av framgångsrik satellitutveckling skänktes alltså bort av svenska staten, som äger SSC (som Rymdbolaget numera heter), till tyska koncernen OHB. Som dessutom inte garanterar att de svenska jobben blir kvar, visar det sig. Tips om artikeln kommer på Arielspace, där Ariel Borenstein bevakar den svenska rymdindustrin. Space News bjuder dessutom på en rejäl intervju med SSC:s vd Lars Persson: här på engelska och automatöversatt till svenska. I den framkommer en del intressanta saker. Prismasatelliterna Mango och Tango drivs tillfälligt av tyska rymdstyrelsen DLR, rapporterade Prismabloggen i våras. Enligt Lars Persson letar SSC nu efter andra aktörer som kan driva det formationsflygande satellitparet efter det: för Sveriges del verkar driften av Prisma vara ett avslutat kapitel. När Space News undrar om uppföljare till Prisma svarar Persson att det är regeringens ”ekonomiska situation” som inte tillåter stora investeringar. Det kanske blir lite pengar till spanskledda Proba-3, säger han, men inget mer. Med tanke på regeringens egentliga ekonomiska situation låter detta som en anklagelse om snålhet.

Ariel Borenstein undrar om nu Sverige som land saknar politiska ambitioner vad det gäller rymdverksamhet. Det är en befogad fråga. Men det håller kanske på att vända. I debattskriften Fördel rymd har rymdbranschens efterlyst en rymdstrategi från politikerna. I riksdagen finns numera ett tvärpolitiskt rymdnätverk med Staffan Anger (M) som sammankallande och en egen sida på Facebook. De har redan varit på studiebesök i både Solna och Kiruna, vilket dokumenterats i medlemmarnas bloggar: Jan Ericson (M), Henrik Ripa (M) Thoralf Alfsson (SD) och Desiree Pethrus Engström (KD). (Jag hittar inga spår av de rödgrönas representanter i nätverket.) Gruppens Staffan Anger la dessutom två motioner i riksdagen 2010 om svensk satellitkompetens: en om utförsäljningen och en om stöd till skrinlagda satellitprojektet Steam.

Läs våra tidigare artiklar om SSC:s satellitdivision.

Satellitdivisionen som statliga Rymdbolaget försökt sälja i snart ett års tid är nu såld. Den framgångsrika men olönsamma svenska satellitmakarna bakom Smart-1, Odin och Mango och Tango blir nu en del av Bremen-baserade satellitbyggare OHB. Den utdragna försäljningen har vi skrivit om tidigare, och under tiden har Rymdbolaget nylanserats internationellt och heter numera SSC. Pressmeddelande finns hos OHB på engelska och på tyska. Det ser ut som om verksamheten blir trots allt kvar i Sverige. Ett 50-tal anställda går nu över till nya bolaget OHB Sweden AB med säte i Stockholm.
OHB med sina ca 1900 anställda är ett av Europas största rymdbolag (på Arielspace skriver Ariel Borenstein om företaget), med kontrakt att bygga några av de första satelliter som ska ge Europa ett eget GPS, Galileo. Företagets hamnade i blåsväder tidigare i år då norska Aftenposten publicerade uppgifter från Wikilieaks om att dåvarande vd Berry Smutny sagt att han tyckte Galileo-programmet var ”slöseri med skattebetalarnas pengar” (New York Times). Smutny fick sedan avgå. Nuvarande vd för OHB är Marco R. Fuchs (mitten i bilden ovan).

Än så länge finns alltså divisionen Satellite Systems kvar i sin helhet och regeringens krav på lönsamhet över alla verksamhetsområden gäller även för SSC. Vi får se om det händer något mer innan årsstämman den 29 april.

SSC:s nya hemsida är förresten helt och hållet på engelska. Kanske tror man att det räcker nu med att automatöversätta med Google Translate, inlägg Wikipedia och – bisarra tanke – rymdmedier som Populär Astronomi.

Den planerade satelliten heter NEAT (Nearby earth astrometric telescope, eller Astrometriskt teleskop för närliggande jordar) och ska återanvända formationsflygningstekniken som just nu gör succé i rymden hos Rymdbolagets Prisma-satelliter Mango och Tango. Även Rymdbolagets samarbetspartners i Prisma-projektet är med på en ansökan om stöd från europeiska rymdorganet ESA som skickades in för en dryg vecka sedan.
Jag hörde först talas om idén i somras. Men det är först som nu projektkoordinatorn Fabien Malbet, astrofysiker vid Grenobles universitet, gett klartecken på att NEAT:s hemsida är uppe och planerna inte längre är hemliga.

Dubbelsatelliten NEAT ska se hur okända planeters tyngdkraft drar i sina stjärnor och får dem att röra sig i små små ellipser på stjärnhimlen. Söktaktiken som NEAT tillämpar gör dessutom att den kan leta mer effektivt efter de närmaste jordliknande planeter än vad som tidigare varit möjligt. (Bild: NEAT)

ESA efterlyste nyligen förslag på nya mellanstora rymdforskningsprojekt med uppsändning 2022. Bakom NEAT:s ansökan ligger forskare i 13 främst europeiska länder, bland dem Sverige, och dess vetenskapliga program har tagits fram med bidrag av bland andra Onsala rymdobservatoriums René Liseau samt David Hobbs vid Lunds observatorium. Men det är på tekniksidan som den svenska inblandningen kan komma att synas mest. Det är de svenska Prisma-satelliternas erfarenhet med precisionsmanövrer i rymden som ska göra det möjligt för NEAT att upptäcka nya jordar; från Rymdbolaget är Prismas formationsflygningsexpert Björn Jakobsson med tillsammans med projektledaren Staffan Persson.

Siktar på de närmaste stjärnorna (Bild: NEAT)

NEAT kommer att som Prisma bestå av två satelliter som tillsammans bildar två delar av samma teleskop: spegeln på ena satelliten och detektorn på den andra och en brännvidd på 40 meter. Det tudelade teleskopet ska göra det möjligt att fastställa stjärnors lägen på himlen – astrometri kallas tekniken – med aldrig tidigare uppnådd precision, och över tid kan teleskopet se hur stjärnans position relativt andra stjärnor ändras. Om en stjärna har sällskap av planeter kommer deras tyngdkraft att dra i stjärnan: det är dessa extremt små ändringar i dess läge som NEAT ska mäta och tyda, med mål att kunna upptäcka till och med planeter med samma massa som jordens. Metoden har tidigare föreslagits för NASA:s nu mer eller mindre nedlagda projekt SIM, och har fördelen att den kan användas på långt fler och närmare stjärnor än som täcks av dagens främsta planetletarteknik. NEAT-forskarna vet förresten redan vilka stjärnor de vill undersöka. På NEAT-projektets hemsida finns en förteckning över solens 200 mest lovande grannstjärnor.
Nu måste NEAT tävla med de andra förslag på mellanstora satellitprojekt som ESA fått in. Även om beskedet blir positivt när det kommer i vår väntar ännu en kamp om finansiering hos ESA, och än så länge är NEAT bara en projektbeskrivning utan fast organisation.
Det finns alltså ingen anledning att ta ut segern i förskott, och när jag ringer upp Staffan Persson, projektledare för Prisma-satelliterna på Rymdbolaget, är han försiktigt optimistisk.
– Om det går att komma in i det här projektet så är det strålande, säger han. Det är precis sådana projekt vi vill ha för Prisma.
Staffan Persson understryker att det är länge till NEAT kan flyga, och när försäljningen av Rymdbolagets satellitdivision ännu inte klar så . Men nu öppnar en möjlighet för svensk rymdteknik att göra något stort inom jakten på nya jordar, och det är riktigt kul.

Lilla farkosten Tango rymdfilmdebuterar – en 16 sekunders inspirationspaus för stressade nuvarande och blivande rymdministrar. Film: Rymdbolaget

Ett mål som till och med Maud Olofsson borde kunna skriva under på, men hon tänker säkert ännu mindre än vanligt på rymden nu när det är veckan innan valet. Det går som på räls för Mango och Tango men för rymdministern som inte hade mycket till övers för svensk rymdinnovation är det väl inget att hurra för.
Hursomhelst. Nu kom den utlovade första fina filmsnutten ovan på Tango medan sin lite tyngre danspartner Mango närmar och fjärmar sig från den. Mer om filmen finns, som vanligt något undangömt, på Prismasatelliternas engelska och svenska bloggar.

Prismasatelliterna Mango och Tango gör succé i rymden men Rymdbolaget tvingas sälja avdelningen som byggde dem. Populär Astronomi har fått fram fler uppgifter om krisen för Rymdbolagets som först rapporterades av i ett Rapport-inslag i SVT i juli.
Nu går dessutom ESA ut med information till medierna om det europeiska projektet som Sverige skulle ha lett men som nu drivs av Spanien.

Divisionen för satellitsystem, som även ligger bakom mer än tjugo års framgångsrika svenska satellitprojekt, bland dem månsonden Smart-1 och Odin, gjorde förlust redan förra året. Sedan dess har Rymdbolaget fått backa ur två viktiga planerade samarbetsprojekt där Sverige kunde ha fått en ledande roll. Ett ägarbyte skulle kunna innebära att kompetens som byggts upp under lång tid går förlorad.
– Jag tycker att det är olyckligt om kunskapen försvinner från Sverige, säger Rymdbolagets informationschef Anna Rathsman.

Beslutet togs tidigare i sommar av Rymdbolagets styrelse. Bakom ligger brist på både statlig och privat investering i rymdteknik, som delvis kan härledas till finanskrisen och kronfallet mot euron 2009.
Olof Rydh, styrelseordförande för Rymdbolaget, är kritisk till att Rymdstyrelsens direktiv från regeringen inte prioriterar svensk rymdindustri.
– Vi satsar väldigt mycket på rymden. Det är allokeringen av pengar som är fel. Vi satsar väldigt mycket och vi skulle kunna få mycket mer ut av det.
Rymdstyrelsens allokering mellan ESA och Sverige har enligt Rydh ”inte varit särskilt framsynt”. Han menar att andra länder är bättre på att få retur för sina investeringar i ESA.

Missad chans: Proba-3
(Bild: ESA)

Rymdbolaget har under det senaste året fått dra sig ur två nya projekt. Prismas formationsflygningsteknik ska snart göra debut hos det europeiska rymdorganet ESA på satel­li­ten Proba-3, som kan flyga 2011 eller 2012. Projektet skulle ledas av Sverige, men i brist på pengar har det tagits över av Spanien. I ett ESA-pressmeddelande om formationsflygningstekniken för Proba-3 som släpptes i torsdags nämns vare sig Sverige eller Prisma.
Satellitbogseringsfarkosten SMART-OLEV, en vidareut­veck­ling av månsonden Smart-1, skulle också ha blivit ett svensklett projekt, men Rymdbolaget fick dra sig ur. Man sökte lån från Näringsdepartementet men fick noll kronor, säger en källa på Rymdbolaget. Inte heller hos privata finansiärer kunde man hitta de cirka 200 miljoner kronor som det skulle kosta att utveckla en satellit.
– Satellitfinansiering är inte enkel, säger Olof Rydh. Vi sökte utanför den statliga sfären, och det gick inte.

Generaldirektören för Rymdstyrelsen Olle Norberg tycker inte att hans myndighet kunde ha påverkat läget för satellit­divisionen, eller förlusten av ledningen för Proba-3. Det enda man kunde göra 2009 för att bromsa den utvecklingen i kronkursens spår var att säga att Sverige inte kunde vara med.
– Det är en allmän trend att dragkampen om att få leda rymdprojekt blir tuffare. Rymdbolagets division för satellitsystem kan då behöva en större partner för att vara ”prime” och leda ett satellitprojekt, säger Olle Norberg.
Beslutet att sälja är en konsekvens av den låga lönsamheten i branschen och indirekt av kravet som är ställt på Rymdbolaget att gå med 10 procents vinst, menar Olof Rydh. Trots det tror han inte att ett regeringsskifte i höst skulle påverka situationen.
Enligt Olof Rydh är det bra om satellitkompetensen kan finnas i Sverige, men det är inte självklart att staten ska äga den.
– Kan divisionen placeras i ett lämpligt, och då helst europeiskt, sammanhang, så vore det det bästa, säger han.

Olof Rydh beklagar att detta sker just när Rymdbolaget skördar framgångar i rymden.
– Visst är det sorgligt nu när Prisma är uppe. Vid sidan av Christer Fuglesangs resor är det den största svenska rymdframgången någonsin. Det är tråkigt att man inte kan göra någonting mer av det här.
Troliga köpare är enligt vad jag lyckats få fram de två största europeiska rymdföretag, EADS Astrium och Thales Alenia.
Skulle ett utländskt ägande vara dåligt? Olle Norberg är i alla fall inte orolig, och citerar ett annat exempel från den svenska rymdbranschen.
– Ägarbytet från Saab Space till RUAG Space blev oerhört lyckat.

Se även artikeln i Populär Astronomi 2010/3, intervjun i Metro med Rymdbolagets vd Lars Persson, Ariel Borensteins kommentarer på Arielspace, och rymdnestorn Sven Grahn som på sin blogg Rymdtankar uttryckte sin oro för svensk rymdverksamhet redan i juni.

Svenska satellitparet Mango och Tango blir allt mer självständiga. De första tester med formationsflygning 700 kilometer ovan jord har varit så pass lyckade att Mango redan fått förtroende att fatta egna beslut om när farkosten behöver bränna lite miljökrut för att uppfylla instruktionerna som skickats upp från marken. Snart ska Mango och Tango närma varandra igen och ge ett fint tillfälle för att spela in film, uppger Rymdbolagets Robin Larsson på lite mer utförligt på Prismasatelliternas engelska sidorna. Mer om framgångarna finns som vanligt på svenska hos Krister på Prismabloggen.
Mer om Mango och Tango finns att läsa i Populär Astronomis septembernummer som släpps idag. Rymdbolagets Anna Carlsson rapporterar – med bilder! – om uppdraget hittills. Vi rapporterar också om försäljningen av Rymdbolagets satellitavdelning – något som innebär att Prismas rymdäventyret kan bli Sveriges sista på mycket länge.

En bit rymdskrot från den osannolika satellitkollisionen mellan en gammal rysk satellit och en amerikansk Iridium-satellit för två år sedan (här och här) var i tisdags kväll nära att träffa de svenska Prismasatelliterna i omloppsbana igår kväll svensk tid. Det rapporterar Rymdbolagets Camille Chasset på Prismas engelska rapportsida. Kontrollrumspersonal fick rycka ut och tända raketmotorerna för att justera banan. Det efter uppgifter från NASA, som spårar alla större bitar rymdskrot och som hade räknat ut att en skulle komma så nära som 144 meter från det ännu ihopklämda satellitparet Mango och Tango. Pirrigt för Prismas personal, såklart, men också ett fint tillfälle att visa upp hur lättstyrda Prismasatelliterna är.
Igår uppgav SVT Rapport (Astrowebb) att Rymdstyrelsen beslutat att sälja just Rymdbolagets satellitutvecklingsverksamhet. Jag har inte lyckats hitta mer information om detta, men med tanke på att Rymdbolaget för närvarande inte planerar några nya satelliter efter Prisma verkar det inte speciellt överraskande. Antagligen blir det ett ämne på dagens ”rymddebatt” som Volve Aero ordnar i Almedalen, men med flygpolitik på dagordningen finns väl risk att rymdfrågorna hamnar i skymundan.

De svenska rymddansarna Mango och Tango är nu i omloppsbana runt jorden. Andreas och jag var nere på uppsändningsfesten i Stockholm (bildbevis av Rymdkanalen-Arvid här), där alla hade samlats för att fira och titta på uppsändningen vis livelänk från Jasnij-basen i Ryssland, och som även sändes live på Rymdkanalen. Visuellt såg vi bara animeringar och kartor, så trots all jubel var det först när Rymdstyrelsens generaldirektör Olle Norberg bekräftade att han fått sms från Jasnij att man kände helt säker på att det verkligen hade funkat.
Sedan strax efter klockan 18 kom Prismasatelliterna in i Kirunas radiohorisont, redan flera kilometer upp i sin nya bana, och Rymdbolagets tekniker kunde konstatera att de hade radiokontakt. Både upp och ner, något som uppenbarligen gick över förväntan bra.
– Det där var riktigt bra. Jag är skitnöjd!
Jag pratar med en påtagligt lättad Krister Sjölander, ingenjören som testat Mango och Tango och bloggat om det på Prismabloggen. Han vågade inte pusta ut förrän kontakten med kontrollrummet via Kiruna verkligen var på plats.
Krister var i Ryssland och gjorde de sista förberedelser inför uppsändningen, och var nära att nappa på ett erbjudande om att få vara där under uppsändningen. Men nu har han börjat jobba med ett raketexperiment som ska skickas upp maj 2011, och lämnar över Prisma-verksamheten till de som ska kontrollera satelliterna under uppdraget. Hur blir det med Prismabloggen då?
– Det blir mest rapporter på den engelska sidan. Men jag kommer att forsätta skriva då och då, försäkrar han.
Medieintresset verkar tillta: rapporter finns hos SR Ekot och Norrbottens Kuriren. Amerikanska Spaceflight Now har en ordentlig artikel och bekräftar att det även gått bra för franska solsatelliten Picard som åkte upp med Mango och Tango. Sverige är återigen i rymden och det känns riktigt bra.

Sätt på din favoritdansmusik och klicka på spela! Den här skitsnygga animeringen visar vad Mango och sin mindre partner Tango kommer att syssla med under resten av året. (Video: Rymdbolaget)

Vad händer? Paret ska visa upp sina moves tillsammans, helt enkelt för att visa för världen att det går. Koordinerade små satelliter som har koll på varandra och kan agera ihop, separera och hitta varandra igen, docka och avdocka – det är något som kan har framtiden för sig inom satellitteknik. Både för kommunikationsindustrin, rymdobservatorier och säkert även militären. Tekniken kan innebära längre liv för gamla satelliter och mindre skrot i rymden, om man kan besöka den och fylla på med bränsle. Haken är att tekniken är ny och obeprövad. Satellitmakarna vill helst att någon annan ska prova tekniken först, och det är det som Mango och Tango kommer att göra.
Dessutom drivs satelliterna av en golfbollstor motor som utvecklats av uppsalaföretaget NanoSpace. De ska också visa att det går att driva satelliter på nya svenskutvecklade bränslet HPGP, som är en bra bit miljövänligare och säkrare än branschstandarden hydrazin (DN/TT). Ovanpå allt detta bär de också med sig det minimala partikeldetektorexperiment PRIMA från Kiruna som ska prova samla joner med hjälp av nanoteknik.
När och var? Uppsändning för Mango och Tango är på tisdag den 15 juni klockan 16:40 från ryska Jasnij. Mindre än en timme senare är satelliterna ute i det fria, 72 mil ovan jord, och börjar kommunicera via Kiruna till kontrollrummet i Solna. Solpaneler fälls ut och dansen kan börja.
Den fortsätter fram till mars 2011.
Hur följer man bäst rymdäventyret? Än så länge verkar intresset från svenska medierna vara överraskande litet. Kanske är alla rymdpatrioter redan sysselsatta med att bevaka det spejsade paret Victoria-Daniel som ska dansa den 19 juni. Kanske vaknar journalisterna så småningom. Som tur finns partiska (men entusiastiska) Rymdkanalen som sänder live och som redan lagt upp en massa små filmer med intervjuer och information. Hos Rymdbolaget är bevakningen riktigt bra men lite splittrat. Krister Sjölander skriver på svenska på Prismabloggen, medan projektledaren Staffan Persson och några andra skriver rapporter på Prisma-projektets hemsida på engelska. Och bevakning kan man räkna med hos Sveriges för närvarande enda rymdjournalister på Rymden i dag respektive Astrowebb.

Mango & Tango kan ge klirr i kassan för Rymdbolaget, men också fantastiska möjligheter för framtidens rymdteleskop. Franska vetenskapsrådet CNES har gjort den här lilla videon som visar hur Prismasatelliternas franska positioneringsmanicker kan användas framöver för att göra helt nya observationer av till exempel jordliknande planeter runt andra stjärnor. Video: CNES, via Rymdkanalen

EU-minister Birgitta Ohlsson tycker inte om att kollegan, handelsministern Eva Björling, åkt till Libyen för att hjälpa statliga Rymdbolaget sälja sina havsövervakningssystem till Muammar Khaddafis otäcka diktatur. De tveksamma handelsförbindelserna avslöjades i programmet Korrespondentera den 3 februari. Uppe till diskussion var ett flygburet system som skulle hålla koll på flyktingar. Det är ett område där Libyen har ett dåligt rykte. (DN, debatt i AB)

Övervakning, i synnerhet av flyktingströmmar, är ett område som tycks bli allt viktigare för rymdbranschen. Frågan tog jag upp i en intervju i Populär Astronomis decembernummer med Rymdstyrelsens generaldirektör Olle Norberg. Norberg menar att i hans position som remissinstans i rymdfrågor är de etiska aspekterna av rymdövervakningssystem en fråga för politikerna.
– Det lönar sig inte i långa loppet att hemlighålla vad som är möjligt, säger han.
Hela intervjun finns här som pdf.

Rymdbolaget håller redan på med en hel del system som man, för att uttrycka sig diplomatiskt, inte skulle vilja se hamna i orätta händer. Häromdagen twittrade bolagets varumärkeskonsult Micco Grönholm att han var på besök på huvudkontoret i Solna. Säkert bara ett rutinbesök. Men nu bara några veckor innan Rymdbolagets stoltheter, de (helt fredliga) satelliterna Mango och Tango ska sändas upp vore det olyckligt om Rymdbolagets rykte skulle solkas av handelsministerns dåliga omdöme.