PoGOLite: det ballongburna gammateleskopet landade nära Kebnekaises fjällstation. Som tur var hade inte instrumenten tagit stor skada av den oplanerade nedfärden. Bild: Mark Pearce

På Rymdkanalen har KTH-professorn Mark Pearce nu rapporterat att ballongexperimentet PoGOLite har havererat. Ballongen lyfte efter många förseningar på grund av vädret kl 01:57 natten till torsdag (OKC-bloggen). Senare nådde den 30 kilometers höjd och började rikta in sig mot sina guidestjärnor. Sedan uppstod en läcka i ballongen och beslutet togs att avbryta flygningen. Instrumenten i den 2700 kilo tunga nyttolasten försattes i felsäkert läge och ska nu ha gjort en nödlandning väster om Kiruna. Mark Pearce skriver på Twitter att han är ”bittert besviken” men hoppas att gondolen med PoGOLites nyttolast går att bärga.
Experimentet skulle ha redan idag börjat med att för första gången observera galaxens mest kända pulsar, Krabbpulsaren, i polariserad gammastrålning.

Så åkte PoGOLite enligt Esranges ballongspårningssajt. Den svarta pilen visar hur ballongen borde ha rört sig under en timme efter att den togs ner kl 05:21 i morse. (Bild: SSC)

Forskarna jublar när PoGOLite:s ballong lyfter och Mark Pearce intervjuas innan problemen började. Rymdkanalens nu ganska sorgliga film från uppsändningen inatt fångar glädjen och spänningen. (Rymdkanalen)

Uppsändning 1: Den sista rymdfärjan. NASA:s Atlantis blir USA:s sista återanvändbara rymdfarkost på ett bra tag. Den ska lyfta tidigast fredagen den 8 juli med rymdstationen som mål. Mer om flygningen finns hos hos Johnny Rönnbergs Astrowebb och såklart hos NASA. I Stockholm ordnar Tekniska museet ett trevligt uppsändningsjippo i samband med deras NASA-utställning.

PoGOLite på Esrange. (Foto: Mark Pearce)

Svenska tidningar luftar dessutom åsikter om NASA och rymdprogrammet. Tidningen ETC skriver om det hela, gör en bra summering av läget och lyfter fram, som sig bör från vänster, kostnaden och farligheten men även internationella samarbeten. De får dessutom ett snack med fd rymdfärjeastronaut Christer Fuglesang. I söndagens DN var Karin Bojs mer frispråkig och konstaterade att rymdfärjan och rymdstationen kostat mer än de smakat när det gäller konkreta forskningsframgångar. Men liksom med 60- och 70-talets månfärder har rymdfärjan omsatt våra rymddrömmar i praktik på ett sätt som inte lätt går att översätta till dollar och kronor.

Uppsändning 2: PoGOLite kämpar med vädret på Esrange. Det stora svenska ballongexperimentet kan lyfta redan på onsdag kväll kl 22, om vindarna tillåter. Rymdkanalen publicerar regelbundna PoGOLite-rapporter från KTH:s professor på plats, Mark Pearce, som ger en känsla för spänningen inför uppsändningen. Mark hittar du också på Twitter som @markp8183.

Området nära stjärnan Rho Ophiuichi där väteperoxid upptäckts: cirkeln markerar platsen. Bild: ESO/S. Guisard

Uppsändning 3: Raketen Phocus tar en kall vända i rymden. I ett pressmeddelande meddelar Rymdstyrelsen att ännu ett svenskt rymdprojekt är klart för uppsändning. Rymd och rymd förresten. Phocus ska upp till mesosfären, 80+ kilometer ovan jord, för att på plats undersöka sommarnätternas vackraste, kallaste och mest mystiska fenomen: de nattlysande molnen. Har du sett molnen själv? Natten mot 19 juni sägs de t ex tydligt över större delen av Sverige (se bild av Jonas Carlsson på Astronet. Från den 8 juli står Phocus beredd på att åka om det återigen blir nattlysande show.

Svensk rymdupptäckt 1: Väteperoxid i rymden. Idag släppte vi på Onsala rymdobservatorium och vi på ESO (två av mina andra jobb samtidigt alltså) nyheten om att molekylen H₂O₂ hittats för första gång i rymden, i kalla moln nära stjärnan Rho i stjärnan Ormbäraren, 400 ljusår bort. Hur mycket blek- eller desinfektionsmedel blir det? Drygt två gånger månens massa, säger min kollega Per Bergman. Upptäckten, som gjorts med teleskopet APEX i Chile, är rolig för astronomer framförallt för att den berättar nya saker om hur vatten- och syremolekyler bildas i rymden. Mer om detta kan du läsa i pressmeddelandet (Chalmers, ESO) eller i forskningsartikeln (hos A&A eller ArXiv).

Svensk rymdupptäckt 2: Något oväntat och coolt utlovas på torsdag kväll enligt mina kontakter, och ett internationellt team med svenska forskare inblandade. Timingen torde innebära en artikel i ansedda tidskriften Nature, kan det stämma? Vi återkommer!

PoGOLite:s arktiska forskningsresa är den svenska rymdforskningens mest synliga projekt för i år och med en ballong stor som Globen bör det rimligtvis skapa lite uppmärksamhet. Men det hänger på de svenska massmedierna, och på politikerna. Medierna har med tanke på sina resurser helt rimligt höga krav på att rymdprojekt ska vara i NASA-format för att platsa i nyhetsflödet, vilket betyder att de flesta mediekonsumenter i Sverige inte vet ett smack om att Sveriges fortsatta rymdengagemang efter Christer Fuglesang, inte ens om en braksuccé som Prisma-satelliterna Mango och Tango.
Politikerna tycks inte vilja att den svenska rymdbranschen sticker ut, med resultatet att årets mesta rymdsatsning når bara 40 kilometer ovan jord. Samtidigt pyr ett missnöje med statens och Rymdstyrelsens ledning som lett till sammanslutningen Rymdagendan och debattskriften Fördel rymd (pdf). Bland författarna till Fördel rymd finns både ledningen för SSC (före detta Rymdbolaget), frispråkiga experten Sven Grahn, enstaka forskare som just PoGOLites Mark Pearce, samt de största företagen i rymdbranschen. Försvaret är också med – som bevis för att rymdfrågorna inte helt går att gömma under rymdministern Jan Björklunds utbildningsfokuserade skrivbord. Reaktionerna har varit få. I ett blogginlägg på Rymden i dag reagerar Dag Kättström på att Fördel rymd-gänget talar varmt om det dyra men för Volvo Aero-viktiga bärraketprogrammet Ariane. Arielspaces Ariel Borenstein tycker att Ariane är bra att ha tillgång till innan andra aktörer kommer igång. Fördel rymd vill att Sverige får en nationell rymdpolitik, men deras dokumentet spretar lite för mycket för att nu vara en inspiration till någon som Jan Björklund. Vi får istället hoppas att de politiska partierna åtminstone hittar inspiration till nya utspel. Alla vill lösa klimatproblem, alla vill inspirera ungdomar och alla vill att det ska gå bra för svensk industri. Men nu måste några konkretisera hur en rymdens sosse- eller moderatpolitik ser ut, vad som blir miljöpartiets rymdsatsning, kristdemokraternas syn på allt ovan där eller centerns, folkpartiets eller för all del SD:s rymdpolitiska visioner. Dags att vara partisk, människor. Ni kan börja med att säga att PoGOLite är första steget uppåt och framåt, men resten får ni hitta på själva.

Posten smyglanserade på onsdagen två nya frimärken som firar astronomiåret på ett oväntat och spännande sätt. Istället för klassiska astronomiska motiv har man valt att visa instrumentritningar och en stjärnkarta. Strongt av Posten och resultatet är hur snyggt som helst, tycker jag. Diagrammen är på det ännu rätt okända svenska ballongexperimentet PoGOLite, som väntas flyga 2010. PoGOLite kommer att fånga upp gammastrålning från ett enda ställe – pulsaren i Krabbnebulosan och hoppas för första gången mäta polarisering hos gammastrålningen. Krabbpulsaren är det som finns kvar av stjärnan som exploderade år 1054 och det är den som lyser upp den folkkära Krabbnebulosan. Frimärksformgivaren Einar Åkerlind har låtit nebulosan gestaltas av ett stjärnformat hål i stansat ut ur frimärket, kanske för att symbolisera stjärnan som sken där fram till för tusen år sedan. Genialiskt och kul, och enligt Posten första gången ett svenskt frimärke görs med ett hål i.