Hela himlen enligt Planck: kartan visar för första gången upp hela Vintergatans kalla men talande moln av kolmonoxid. Bild: ESA/Planck-samarbetet
Det europeiska rymdteleskopet Planck har (tillsammans med lika gamla syskonet Herschelteleskopet) har precis firat tusen dagar i rymden. Nu i veckan möts forskare på konferens i Italien för att diskutera Plancks väg mot sitt huvuduppdrag, att i aldrig tidigare skådad detalj kartlägga den kosmiska bakgrundsstrålningen och därmed berätta mer för oss om universums första ojämnheter.
För att kunna göra det rätt behövs andra mätningar som i sig visar sig vara spännande, som till exempel den nya kartan över galaxens kalla gasmoln i bilden ovan som offentliggjorts inför konferensen. Här har Planck i ett svep gjort något som världens markbundna radioteleskop länge jobbat på, att kartlägga Vintergatans reserver av kolmonoxid. På jorden giftgas, kolmonoxid är ändå spännande för astronomer för att den lyser effektivt just i moln där nya stjärnor kan bildas.
Gul gåta: galaxens dis (Bild: ESA/Planck)Dessutom presenteras nya mätningar (bild t h) av ett av galaxens mest mystiska fenomen, ett dis av mikrovågor från galaxens mitt som har fått många möjliga förklaringar (supernovor? mörk materia?) men ännu inga som riktigt övertyger.
