<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Populär Astronomi &#187; molekyler</title>
	<atom:link href="http://www.popast.nu/tag/molekyler/feed" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.popast.nu</link>
	<description>Rymden och astronomi på svenska</description>
	<lastBuildDate>Fri, 10 Sep 2010 10:32:47 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.0.1</generator>
		<item>
		<title>Astrokemidoktor Eva</title>
		<link>http://www.popast.nu/2010/01/astrokemidoktor-eva.html</link>
		<comments>http://www.popast.nu/2010/01/astrokemidoktor-eva.html#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 17 Jan 2010 10:12:55 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Robert Cumming</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>
		<category><![CDATA[molekyler]]></category>
		<category><![CDATA[vatten]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.popast.nu/?p=4278</guid>
		<description><![CDATA[Bland molekylerna i rymdens svala stjärnbildande områden återfinns C2H5OH, ett viktigt ämne om man ska skåla ordentligt. Som Carina Persson tipsade nyligen på Rymdkanalen är nu Populär Astronomi-bloggaren Eva Wirström disputerad astrokemist vid Chalmers tekniska högskola. Hennes avhandling finns sammanfattad här på engelska. Bland annat har hon analyserat data från svenska satelliten Odin och undersökt [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://www.eso.org/public/images/eso0924e/"><img src="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2010/01/20100117.jpg" alt="" title="Bild: ESO/APEX &amp; MSX/IPAC/NASA" width="100" height="188" align="right" /></a>Bland molekylerna i rymdens svala stjärnbildande områden återfinns C<sub>2</sub>H<sub>5</sub>OH, ett viktigt ämne om man ska <strong>skåla</strong> ordentligt. Som Carina Persson <a href="http://www.rymdkanalen.se/blogg/2010/1/rymd-carina-herschel-sant">tipsade nyligen på Rymdkanalen</a> är nu Populär Astronomi-bloggaren <a href="http://www.popast.nu/author/wirstrom"><strong>Eva Wirström</strong></a> disputerad astrokemist vid Chalmers tekniska högskola. Hennes avhandling finns sammanfattad <a href="http://publications.lib.chalmers.se/cpl/record/index.xsql?pubid=104307">här på engelska</a>. Bland annat har hon analyserat data från svenska satelliten Odin och undersökt hur &ndash; och varför &ndash; det lyser om vattenmolekyler i just gasmoln som kring Orionnebulosan och i närheten av Vintergatans centrum (bilden). Grattis Eva!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.popast.nu/2010/01/astrokemidoktor-eva.html/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Ny molekylbaserad termometer mäter universums temperatur vid 1.5 miljarder år efter Big Bang</title>
		<link>http://www.popast.nu/2008/05/ny-molekylbaserad-termometer-mater-universums-temperatur-vid-15-miljarder-ar-efter-big-bang.html</link>
		<comments>http://www.popast.nu/2008/05/ny-molekylbaserad-termometer-mater-universums-temperatur-vid-15-miljarder-ar-efter-big-bang.html#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 13 May 2008 12:52:09 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Kambiz Fathi</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>
		<category><![CDATA[ESO]]></category>
		<category><![CDATA[galaxer]]></category>
		<category><![CDATA[kosmologi]]></category>
		<category><![CDATA[molekyler]]></category>
		<category><![CDATA[spektra]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.popast.nu/?p=901</guid>
		<description><![CDATA[Det ligger mycket gas, stoft, och stjärnor mellan oss och galaxer på stora avstånd i universum. Dessa absorberar mycket av det ljus som är på väg mot oss, och därför kan vi inte anta att det vi ser tillhör enbart avlägsna galaxer eller intergalaktisk materia, utan en kombination av båda. Vi kan mäta absorptionen från [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="center;"><img class="aligncenter" src="http://www.eso.org/public/outreach/press-rel/pr-2008/images/phot-13a-08-preview.jpg" alt="" width="457" height="400" /></p>
<p>Det ligger mycket gas, stoft, och stjärnor mellan oss och galaxer på stora avstånd i universum. Dessa absorberar mycket av det ljus som är på väg mot oss, och därför kan vi inte anta att det vi ser tillhör enbart avlägsna galaxer eller intergalaktisk materia, utan en kombination av båda. Vi kan mäta absorptionen från den mellanliggande intergalaktiska och interstellära materian genom att mäta och kvantifiera absorptionseffekten som kan tillräknas de kemiska elementen som vi känner till. Genom att analysera observerade spektra kan vi sedan separera dessa från de ämnen som förekommer i de avlägsna värdgalaxerna, och till följd, beräkna deras fysikaliska egenskaper.</p>
<p><a href="http://www.aanda.org/10.1051/0004-6361:200809727/pdf">Ett internationellt forskarlag med Raghunathan Srianand (Pune, Indien) i spetsen</a>, har använt <a href="http://www.eso.org/sci/facilities/paranal/instruments/uves/">ESOs UVES spektrograf</a> för att mäta spektra från en galax på 11 miljarder ljusårs avstånd, och genom detaljerad analys kunnat använda kolmonoxid (CO) för att mäta den avlägsna galaxens temperatur på -263.98 celsius. Den nya studien stämmer överens med de teoretiskt förväntade värdena och visar att kolmonoxid kan fungera som en termometer för att mäta temperaturer från avlägsna galaxer.</p>
<p><a href="http://www.eso.org/public/outreach/press-rel/pr-2008/pr-13-08.html">Läs mera hos ESO</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.popast.nu/2008/05/ny-molekylbaserad-termometer-mater-universums-temperatur-vid-15-miljarder-ar-efter-big-bang.html/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
