Rinner det vatten på Mars? Inget solklart bevis finns. Men nu kommer ännu en upptäckt som lockade pekar åt något blött och flytande som kommer och går med årstiderna. Forskningsartikeln hittas i förra veckans nummer av tidskriften Science (sammanfattning här). Den omfattande spridningen ut i världens nyhetmedier har sitt ursprung i ett pressmeddelande hos NASA.  Bakom de nya bilderna ligger kameran HiRise ombord på sonden MRO, och HiRise-teamet på University of Arizona har en särskild sida med en massa animerade bilder på de märkligt föränderliga spåren i sanden. I svenska medier har nyheten täckts av Aftonbladet, DN, SVT Rapport och Vetenskapsradion, som bett göteborgske marsforskaren Andreas Johnsson kommentera. Han är optimistisk att spåren verkligen tyder på vatten. Ekot intervjuar astrobiologi-inriktade stockholmsastronomen Garrelt Mellema som påpekar att andra, spektroskopiska observationer ännu inte kunnat bekräfta vattnets signatur från dessa ställen. Mars är alltjämt ett av ställen i solsystemet där vi kan hoppas att hitta spår av annat liv än vårt; senare i år åker dessutom ännu ett rörligt laboratorium dit för att kolla läget. Strövaren Curiosity ska till marskratern Gale (fick vi reda på nyligen) för att ytterligare sätta press på eventuella före detta marsianer att visa upp sig. Men vår röda granne har – du kanske minns de föränderliga men torra bäckravinerna – lurat oss förr.

Finns det liv så nära som på Mars? En av astrobiologernas stora frågor. (Bild: NASA/JPL/Univ of Arizona)

Kretsande kring Mars finns NASA-sonden MRO som tagit några av de mest spektakulära bilderna från vår röda granne. Senast, till exempel, otroliga sandmönster som påminner om träd. Nu sedan några dagar kan vemsomhelst önska en Marsbild från superkameran HiRise ombord på MRO. Det är bara att registrera sig, bläddra bland planetens kartor, de funkar ungefär som Googles på jorden, och välja något intressant som du tycker förtjänar närmare forskning. Projektet heter HiWish. Det går också att granska mål som andra föreslagit: tidigare landningsplatser, möjliga spår vatten och lava, spännande kratrar och berg. Förresten hälsar HiRise-teamet att ‘Ansiktet på Mars’ har man redan kikat noga på, men för dig som vill leta bevis på aliens finns såklart inga hinder.
Mars kan du förresten se alldeles själv på natthimlen under senvintern. Planeten lyser brandgult och klart mot sydost-syd under januarikvällarna mellan Lejonets och Kräftans stjärnbilder, och konkurrerar ut samtliga stjärnor med undantag för färgsprakande Sirius lågt i söder och sydväst.

Bakteriefossiler från Mars – eller fina men tråkiga kristaller? Marsmeteoriten ALH 84001 är inte slutanalyserad. (bild: NASA; klicka för fler gamla mikroskopbilder).

Nu kommer ännu mer vatten i rymden. Vattenis på Mars känns som gamla nyheter jämfört med månens nyupptäckta H₂O men de här nya bilderna från sonden MRO är ändå ganska coola. Nysprängda kratrar dyker upp där inkommande stenbumlingar skrämt upp mängder med bländande vit vattenis, is som sedan sakta avdunstar under loppet av några månader. Som TV4 rapporterar tyder de på att det finns islagringar under planetens yta lite överallt, inte bara i polartrakterna, som sonden Phoenix tidigare hittat. Bra att veta om man nu som Christer Fuglesang planerar inför eventuella astronautresor dit.
Pressmeddelande hos NASA

Nu kan nästan alla se Jupiter och dess månar. På bilden: allas vår favoritrandiga jätteplanet med månen Ganymedes. Bild: Hubbleteleskopet/NASA/ESA/E. Karkoschka

Marssonden MRO:s kamera HiRise vänder bara sällan bort från den röda planetens fascinerande yta och plåtar något annat. För nästan ett år sedan skrev vi om MRO:s kort på månen Phobos. Nu har turen kommit till Mars andra måne, den 15 kilometer långa Deimos. Som vanligt med torra månytor i solsystemet är de blåare delarna något yngre. Tydligen är det inte helt klarlagt om Phobos och Deimos har ett gemensamt förflutet, men tidigare observationer med MRO verkar tyda på det. Tack Phil Plait och HiRISEs Twitter-flöde för tipset.

New Scientist rapporterar och Universe Today kommenterar en ny analys av bilder tagna med NASA-landaren Phoenix på Mars. Ett internationellt forskarlag med atmosfärsfysikern Nilton Renno i spetsen hävdar att bilderna visar två droppar med vatten som går samman och bildar en större droppe. Resonemanget hänger inte bara på bilderna utan även på att vattnet kan vara flytande trots att temperaturen där Phoenix landade alltid var under 20 minusgrader. För att hålla vatten flytande när det är så kallt krävs mycket salt, och det är just det forskarna hävdar kan förklara dropparna. En sådan hög salthalt är förresten förödande för liv, så även om Renno och sina kolleger har rätt så gör det inte saken lättare för eventuellt marsianskt liv. Resultaten presenteras på en konferens i Texas i mars, men artikeln går att ladda ner redan nu.
Mer om konferensen hos Lunar and Planetary Institute

Visst var det dags för en ny omgång av Nu ska vi alla leka att det kanske finns liv på Mars? Astrobiologbloggaren Andrej summerar upptäckten på Liv på jorden och annorstädes och Emily Lakdawalla går till botten på Planetary Societys blogg. Mars’ metangas verkar ha sitt ursprung i bara vissa ställen på planetens yta, rapporterar NASA, och nu verkar metanutsläppen dessutom variera med tiden. Något slags aktivitet måste vara på g för att skapa metanet, och oavsett vad det är så är det en överraskning att det sker. Forskarna gissar på två möjligheter: Är det seismisk aktivitet så saknas det andra övertygande tecken på det. Är det underjordiskt liv så har vi ju inte heller något annat tecken på det ännu. DN intervjuar astrobiologer av alla tre sorter och de utesluter inte alls att det är liv det är fråga om. Nu behöver man ta sig till rätt plats och gräva ner flera meter för att kolla, med Mars Science Laboratory kanske, men redan innan kan man göra nya observationer från jorden och mäta halter av olika isotoper för att ringa in metanets ursprung.
Originalartikel hos Science Express
NASA Astrobiology

De tre fransmän och en tysk som ska delta i första delen av Big Brother-liknande marsexperimentet Mars 500 för Europas räkning: Cedric Mabilotte, 34-årig ingenjör, doktorand i internationella relationer och fd valobservatör (!), Oliver Knickel, 28-årig ingenjör i tyska försvaret, Cyrille Fournier 40, pilot, och Arc’hanmael Gaillard, 32, också ingenjör. (foto: ESA/N. Imbert-Vier)

Kan de rätta generna bli krav för resan till Mars?
– Om man finner det etiskt försvarbart, så är det från en medicinsk synpunkt möjligt i framtiden att plocka ut individer som har vissa önskvärda egenskaper, säger professor Dag Linnarsson vid Karolinska institutet.
Vi intervjuar Dag Linnarsson, expert i rymdmedicin och en av dem som valde ut Christer Fuglesang som astronaut. För att klara resan till Mars så kan vi behöva välja ut de astronauter som är rent genetiskt bäst lämpade för att utstå rymdens påfrestningar, menar han. Dessutom berättar han om hur förvånansvärt väl kroppen fungerar i rymden, och svarar på frågan om varför inga astronauter hittills har varit öppet homosexuella.

Svensklett rymdexperiment fick fysikerna att tumma på forskningsetiken.
Världens fysiker gick i spinn i somras när KTH-forskaren Mark Pearce och hans kolleger gick ut med att de kanske hittat bevis för den mörka materian som gäckat astronomer i decennier. Vi intervjuar Pearce om vetenskaps-papparazzin och smygtagna bilder, den kosmiska strålningen och Sveriges roll i satellitexperimentet Pamela som ligger bakom upptäckten.
– Folk visste att vi skulle presentera nånting och alla var beredda med sina kameror, säger han.
Forskningen väntas publiceras inom kort i tidskriften Nature och en artikel finns att läsa på ArXiv.org.

Vatten på Mars. Omslagsplanet denna gång är Mars. Astrobiologen Henrik Johansson berättar om isskrapande landaren Phoenix’ tid på Mars och vad upptäckten av vatten betyder för jakten på liv.

Dessutom: Det senaste om astronomiåret 2009, debatt om Sveriges kopplingar till krigföring i rymden, de svenska asteroiderna, radioastronomi för alla i Västsverige, skolklassen från Tullinge som fick provköra proffsens teleskop, och allt om höstens nya bilder på främmande solsystem.

Mer om rymdresors påverkan på kroppen kan man förresten läsa i Populär Astronomis decembernummer som släpps på måndag. Vi intervjuar nämligen Sveriges främsta expert på rymdmedicin, Karolinska institutets professor Dag Linnarsson.

Bild: Mikroskopbild på den marsianska jordmånen under Phoenix, skrapat upp från under dess allt kyligare fötter. De senaste mineralfynden tyder enligt marsforskare på att förr i tiden kan det ha varit riktigt blött i Mars’ polartrakter där Phoenix befinner sig. (Bild: NASA/JPL/U Arizona/Imperial College)