Samtidigt uppvaktas Kinas spirande rymdbransch av ingen mindre än Kung Carl Gustav samt ett ordentligt följe av ingenjörer, forskare och politiker. 2010 har blivit ett rekordår för den kinesiska rymdindustrin: häromdagen blev en vädersatellit landets 13:e uppsändning för i år. De är med på en teknikmission ordnad av Kung. Ingenjörsvetenskapsakademien och i tisdags besökte de den kinesiska rymdstyrelsen CASC och rymdstaden där landets Jiuquan-satellitbas ingår. Tillsammans med monarken var astronauten Fuglesang och rymdstyrelsebossen Olle Norberg. Hände det nåt under besöket? Enligt rapporten i Expressen har man skrivit på ett samarbetsavtal med kineserna, troligen om att undersöka möjligheter till framtida samarbeten inom forskning och utveckling, om man ska tolka CASC:s egna rapport om besöket på kinesiska. Fuglesang säger till Expressen att man bekräftat att Kina verkligen planerar att bygga en rymdstation, något som i sig öppnar upp för internationellt samarbete. Tydligen behövs kungen för att de ingenjörerna får träffa de kinesiska makthavarna, eller som Christer säger till Expressen:
– Kungen öppnar alla dörrar.

Kinas rymdprogram kan ta ännu ett steg framåt i veckan då landets andra månsond Chang’e 2 väntas sändas upp den 1 oktober. Det uppger flera kinesiska och internationella medier, och bilden ovan är hämtad från ett inslag på engelska hos CNTV. Astrowebb-Johnny Rönnberg har också skrivit om den nya sonden. Chang’e 2 är en uppdaterad version av föregångaren Chang’e 1 som studerade månen och kraschlandade på ytan mars 2009. Planetary Societys Emily Lakdawalla har på sin blogg samlat information om sonden. Även om instrumenteringen i stort sett liknar den som flögs på första sonden siktar man på att kunna ta bilder på månytan med ännu högre upplösning, ner till 10 meter, än till exempel Japans sond Kaguya och NASA:s LRO. Uppsändning tycks vara schedulerad för Kinas nationaldag: timingen försökte man redan med Chang’e 1 år 2007, som dock kom upp i rymden först den 27 oktober.

Nästa rymdfärjeresa blir till Hubbleteleskopet i maj. Rymdfärjan Endeavour (bilden) ska stå i beredskap ifall astronauterna ombord färjan Atlantis i rymden behöver räddas undan. Mer om förberedelserna för resan finns hos Astrowebb-Johnny.

Bild: Mikroskopbild på den marsianska jordmånen under Phoenix, skrapat upp från under dess allt kyligare fötter. De senaste mineralfynden tyder enligt marsforskare på att förr i tiden kan det ha varit riktigt blött i Mars’ polartrakter där Phoenix befinner sig. (Bild: NASA/JPL/U Arizona/Imperial College)

Idag rapporteras förresten också att det finns svenskar bland de 192 som är kvar i ESA:s nya astronaututtagning (DN), om alla europeiska grejer som den försenade indiska månsatelliten Chandrayaan-1 innehåller (ESA) och att nästa rymdfärjan (som ju ska laga Hubbleteleskopet) försenas till följd av orkanen Ike (New Scientist).

Kinesiska rymdfarkosten Chang’e 1 lyfte igår med månen som mål. (Bild: CLEP)

Det är inte bara Japan och USA har sikte på månen. Nu har Kaguya fått sällskap av Kinas mest ambitiösa rymdfarkost hittills, Chang’e 1, som började sin bana mot månen i onsdags morse (Astrowebb, Rymden i dag, SVT). Chang’e har också vetenskapliga mål högt upp på priolistan, som 3-d kartläggning av månens yta och undersökningar av dess kemiska innehåll. Under hösten har Kina också uppgett att landet inte tänker stanna vid obemannade månsonder. Målet är liksom USA att skicka taikonauter (det kinesiska ordet för rymdfarare) till månens yta 2017. Innan dess kommer två delmål: att landa en månbil bil på månen mellan 2010 och 2012, och 2015 att hämta hem prover från månytan. Mer om Chang’e 1 finns på ESAs hemsida.

Och det slutar inte där. År 2009 rivstartar Indien sin kampanj att räknas med de stora rymdutforskningsländerna. Landet har hållit på med satelliter ändå sedan 1975, men först nu ska raketsystemet PSLV användas till att skicka upp något längre ut än en bana runt jorden. Chandrayaan 1 heter månsonden, och den ska huvudsakligen ägna sig åt att kartlägga månens yta i olika slags ljus, bland annat röntgenstrålning. Ett projektilexperiment finns också med, och ska krocka med månens yta i samma stil som NASAs Deep Impact häromåret. Svenska Institutet för rymdfysik finns också med på ett hörn. Instrumetet SARA, som byggs i Kiruna och ska flyga med Chandrayaan-1,
kommer att ta reda på hur solvinden krockar med ytan och skickar neutrala atomer därifrån ut i rymden. Det blir första gången sådana mätningar görs på månen.

Vill du (eller din favorit rymdföretag) vara med och leka själv så finns det dessutom tävlingen Google Lunar X-Prize, som Rymden idag skrev om i september. Stiftelsen X Prize Foundations nya tävling, som har Google som sponsor, har månen som mål för de tävlande: Utmaningen är att före slutet av 2012 landa en obemannad sond på månen, låta en månbil ta sig 500 meter på månytan, och skicka tillbaka bilder till jorden.

Förresten går allt som planerat hos rymdfärjan Discovery, rapporterar Astrowebb.

Taikonautkillarna Fei Junlong och Nie Haisheng landade tidigt i morse efter Kinas andra framgångsrika rymdresa. Fler resor planeras, och enligt Tang Xianming kan det till och med vara aktuellt att rekrytera kvinnor till taikonautyrket, rapporterar nyhetsbyrån AP.

Och så rapporterar ESO om den aktiva galaxen NGC 1097, vars kärna lyser med hjälp av ett supermassivt svart hål som käkar rejäla mängder med gas och stoft. Det här är kanske första gången som man sett en så detaljerad vy över hur materia kanaliseras ner från galaxens huvuddel till slutet i kärnan, säger Almudena Prieto, astronom i Heidelberg, Tyskland.

Det här är mittendelen av galaxen NGC 1097 – en ring med unga stjärnor, och så gas och stoft som dras in till det osynliga svarta hålet. (Bild: ESO)