Värdarna för radioprogrammet Sommar i P1 har avslöjats. Ett fåtal vältaliga forskare finns med i den utvalda skaran, och vi på Popast ser såklart mest fram emot att lyssna på strängteoretikern, fysikern och författaren Ulf Danielsson. Hans program, som handlar om att skapa mening i ett slumpartat universum, går den 22 juli och produceras intressant nog av kulturjournalisten och nyblivna författaren Tove Leffler. Räkna med tankar om verklighetens beskaffenhet (och säkert en smula religionskritik). Andra potentiellt intressanta sommarvärdar 2010 är epidemiologen Annika Linde, poeten Johannes Anyuru (som ibland rör astronomin i sina dikter och som säger sig ha skrivit rymdberättelser under mattelektionerna i skolan) och ingenjören och uppfinnaren (bland annat av ett positioneringssystem som utnyttjar GPS) Håkan Lans.

Det är inte ovanligt att schlagertexter använder månen och stjärnorna som fond för en kärleksberättelse. Melodifestivalen 2010 i lördags bjöd på något alldeles utöver det vanliga, nämligen artisten Neos Mika-doftande slagdänga Human frontier. I låten berättar Neo om sin önskan att göra något vågat, precis som astronauten Neil Armstrong gjorde för 40 år sedan när han blev först att gå på månen. Textmässigt är låten arvtagare snarare till Polices Walking on the moon och Elton Johns Rocket man än ur-rymdschlagern, Hannas Anropar försvunnen från 2000 som ju blickade tillbaka till David Bowies deppiga Space oddity. Human frontier är knappast tidernas bäst formulerade argument för rymdforskning, men det låten berättar om månlandningen är helt historiskt korrekt – inga konspirationsteorier här inte. Inställningen är dessutom framtidsoptimistisk på ett trevligt retro sätt. I Schlager-EM-sammanhang skulle textens skakiga engelska säkert bli utskrattad. Men om några dagar blir det Andra chansen och snart skivsläpp och vi kommer höra Neo sjunga ett par gånger till det många tänker: om att vilja utforska allt i universum som vi ännu inte känner till.
Texten till Human frontier på text.nu

”Amatörastronomers nyfikenhet och bidrag är viktiga för astronomin… Många har bidragit och ni kan också bidra med era upptäckter. Allt ni behöver är passion för vetenskapen,” sa presidenten Barack Obama till en grupp skolelever som var på stjärnfest i Vita huset förra veckan.

Förra veckan, den 6 oktober, arrangerades en stjärnfest utanför Vita huset. Obama var där med sin familj, hans vetenskapsrådgivare, astronauten och NASA-chefen Charles Bolden, Buzz Aldrin, Sally Ride, den första amerikanska kvinnan i rymden, den yngsta supernovaupptäckaren någonsin, 14-åriga Caroline Moore och ett femtiotal astronomiintresserade skolelever. 20 teleskop hade ställts ut och två planetarier hade byggts för att aningen ”berika” stjärnhimmeln på vita husets trädgård.  Inte så fredsrelaterad men Obamas välkomsttal var som vanligt ganska bra på att sprida positiv anda.

Läs mer på Vita husets blogg, eller hos MSNBC.

När amerikanske komikern Stephen Colbert inte lyckades få en modul på rymdstationen döpt efter sig gjorde NASA en fin kupp och döpte ett träningsredskap efter honom istället. Det fick visst genomslag även i svenska medier i våras. En sak som av någon anledning inte blev riktigt känt är hur löpbandet COLBERT ska komma upp till rymdstationen. Enligt NASA:s planer ska den med i fraktmodulen Leonardo som ska upp med rymdfärjan Discovery i augusti. Ja just det, på samma flygning som Christer Fuglesang. Han har dessutom särskilt ansvar för just fraktmodulen och att dess innehåll hamnar rätt på rymdstationen, enligt svenske astronautens nyhetsbrev från i februari. Colberts löpband inräknat.

Senaste nytt i övrigt från rymden: Rymdfärjan Atlantis har lämnat bakom sig det nylagade Hubbleteleskopet och är snart på väg hem (SVT, Arvid på (splitternya) Rymdkanalens blogg). Landning blir troligen på fredag den 22 maj. Här i Europa stiger spänningen: imorgon tisdagen den 20 avslöjas vilka som blir Europas nya astronauter. ESA sänder presskonferensen live kl 13.15. Brittiska Guardian spekulerar att fler än de utlovade fyra kandidater kommer att namnges. Christer Fuglesang drog förresten samma slutsats av hans insiderinfo redan i mars.

1. Ärligt talat, känns det inte liiiite väl våren-2008? Jag menar, P2 gjorde det med elektronisk musik i juni med hjälp av Rymdbolaget. Sen kom diverse andra upptåg, varav NASA:s Beatles-låt till polstjärnan var en av de mindre fåniga. Brittiska Astronomy blog listar alla. Och svenska tv-serien Hej rymden hade idén som bärande skämt redan 2007. Dags att hitta på något nytt, 20th Century Fox.
2. Den svaga signalen kommer ju att kräva sanslöst avancerade radioteleskop för att någon utomjording ska kunna detektera den.
3. Eventuella intelligenta aliens har säkert redan sett tv-sändningar av originalet från 1951 och kommer inte vara vidare överraskade.
4. Enligt den senaste forskningen om dubbelstjärnan alfa Centauri är det osannolikt att det ens finns någon jordliknande planet där. Rönen kommer från vår polare Philippe Thébault vid Stockholms universitet och vi litar på honom.
5. Keanu kan vara snygg ibland (jag gillade t ex Speed) men någon vidare skådespelare har han aldrig varit, oavsett the Matrix’ kvaliteter.
6. Det ger bara mer klirr i kassan för företag som vill lura godtrogna, som extremt läskiga Sent Forever.
7. Det kan faktiskt vara farligt för mänskligheten att göra väsen av oss på det här sättet. Ingen vet huruvida de eventuella civilisationer därute är vänligt inställda mot främlingar. För mer om det vanskliga med att skicka meddelanden till extraterrestra, se vad vi skrev för ett år sen.

Stjärnan alfa Centauri skiner starkt mot Vintergatan. (Bild: ESO)

Konstnären Linnea Sjöberg framför en del av ‘Dead Stars’. Se hela bilden och andra kort från vernissaget hos Rodeo, bilder från konstverket hos Nordin Gallery, och blogginlägget som man inbillar sig startade det hela här hos popast.nu (i sin gamla tappning hos Blogger). Foto: Jaqueline Sandnes/Rodeo

Slutsats: Internet är inget svart hål. Och om man lyssnar noga på vad hon säger i intervjun säger hon att det var något som hon tyckte förr men inte längre anser. Klokt tycker jag.

Nästa på Fråga Popast: försvarsbudgeten. Kanske.

Liknar detta internet? En konstnärs bild av svarta hålet Cygnus X-1 (som förresten var ämne för en stockholmsdisputation förra veckan). Bild: ESA/M. Kornmesser

Har Kanye West skaffat ett bra teleskop? Klicka för en större bild, eller här för att se videon. (Bild: kanyeuniversecity.com)

Varför förs aldrig solfläckarna fram som tänkbar orsak till uppvärmningen eller den kosmiska bakgrundstrålningen eller solens magnetfält eller variationer i jordens omloppsbana och jordens avstånd till solen eller jordaxelns lutning eller andra faktorer, som anses avgöra, om klimatet blir varmt eller kallt?

De flesta av dessa har faktiskt diskuterats, av FNs klimatpanel till exempel, och vi har skrivit om dem förut (se även pappers-Populär Astronomi nr 2007/4). Men Höglunds idé om att den kosmiska bakgrundsstrålningen skulle ligga bakom klimatförändringen är mig veterligen helt ny. Den är ju starkast i mikrovågor så det är väl rimligt att den hettar upp? Hm, om det inte vore för faktumet att bakgrundsstrålningens temperatur är 2,7 grader över den absoluta nollpunkten vill säga. Bland annat.

[Uppdatering 28/7: Dumt av mig att inte kolla Mays egen blogg. Där skrev han följande den 17 juli:

Jag är mer eller mindre klar med avhandlingen om zodiakalstoft, och har låtit binda ett par stycken ex till några nära vänner, för kommentarer, men i stort sett kommer jag inte att formellt skicka in avhandlingen före början på augusti. När det händer går bundna ex till mina opponenter, den interna och den externa. Den 23 augusti träffar jag dessa opponenter, som kommer att ha haft tid att smälta mitt arbete, och jag kommer att försvara mitt arbete gentemot dem. OM, i slutet av detta, och endast om, de är övertygade om min avhandlings giltighet som ett väsentligt bidrag till ämnet, kommer de att bevilja mig titeln filosofie doktor. Jag kommer sedan att behöva vänta tills nästa maj då Imperial Colleges Degree awards ceremony äger rum innan jag faktiskt får i händerna bevis om avlagt doktorsexamen.

Här på italienska teleskopet TNG, granne till nordiska NOT, lär Brian May ha observerat alldeles nyligen. (Bild: TNG)