<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?> <rss
version="2.0"
xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
> <channel><title>Populär Astronomi &#187; instrument</title> <atom:link href="http://www.popast.nu/tag/instrument/feed" rel="self" type="application/rss+xml" /><link>http://www.popast.nu</link> <description>Rymden och astronomi på svenska</description> <lastBuildDate>Wed, 08 Feb 2012 10:12:37 +0000</lastBuildDate> <language>en</language> <sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod> <sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency> <generator>http://wordpress.org/?v=3.2.1</generator> <item><title>Ett nytt sätt att få syn på exoplaneter</title><link>http://www.popast.nu/2010/10/ett-nytt-satt-att-fa-syn-pa-exoplaneter.html</link> <comments>http://www.popast.nu/2010/10/ett-nytt-satt-att-fa-syn-pa-exoplaneter.html#comments</comments> <pubDate>Mon, 18 Oct 2010 17:50:58 +0000</pubDate> <dc:creator>Robert Cumming</dc:creator> <category><![CDATA[Uncategorized]]></category> <category><![CDATA[exoplaneter]]></category> <category><![CDATA[instrument]]></category> <guid
isPermaLink="false">http://www.popast.nu/?p=5779</guid> <description><![CDATA[Det är svårt att se något ljussvagt när det ligger något ljusstarkt precis intill. Jupiters fyra största månar är alla tillräckligt ljusa för att se med blotta ögat från jorden, men när Jupiter själv lyser starkt och så nära månarna så har vi inte en chans att se dem utan kikare. Häromdagen gjorde jag ett [...]]]></description> <content:encoded><![CDATA[<p><a
href="http://uanews.org/node/34773"><img
src="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2010/10/apodiserande_fasplatta-150x141.jpg" alt="" title="Foto: University of Arizona" width="150" height="141" align="right" /></a>Det är svårt att se något ljussvagt när det ligger något ljusstarkt precis intill. Jupiters fyra största månar är alla tillräckligt ljusa för att se med blotta ögat från jorden, men när Jupiter själv lyser starkt och så nära månarna så har vi inte en chans att se dem utan kikare. Häromdagen gjorde jag ett försök att gömma Jupiter med ett hustak, för att få se månarna utan kikare, men det gick inget bra.<br
/> Astronomer som letar planeter runt andra stjärnor har samma problem och har länge försökt blockera stjärnljuset. Nu har några av dem utvecklat en ny teknik för att minska stjärnljuset så att en planet bredvid kan ses. Med den fiffiga nya <em>apodiserande fasplattan</em> (bild) på plats har de lyckas minska ljuset i nya bilder från stjärnan Beta Pictoris så att dess tills nyligen okända <a
href="http://www.eso.org/public/sweden/news/eso1024/">planet</a> framträder (<a
href="http://uanews.org/system/files/images/beta+Pictoris.preview.jpg">se bilden hos University of Arizona</a>). Hur går det till? En speciell genomskinlig material formas för att filtrera bort delar av ljuset från stjärnan på ett sätt som får en fin förklaring på engelska <a
href="http://lifeunbounded.blogspot.com/2010/10/through-halo.html">här hos astrobiologen Caleb Scharf</a>. <a
href="http://blogs.discovermagazine.com/badastronomy/2010/10/17/get-ready-to-see-lots-more-exoplanet-images-soon/">Phil Plait gör ett eget försök</a> och ett annat finns i <a
href="http://uanews.org/node/34773">pressmeddelandet hos University of Arizona</a>. Tekniken används faktiskt sedan ett tag vid jätteteleskopet VLT i Chile, vilket man kunde läsa om hos ESO <a
href="http://www.eso.org/public/announcements/ann1037/">redan i somras</a>, men det är först nu som en forskningsartikel publiceras (<a
href="http://arxiv.org/abs/1009.0538">här finns den på ArXiv.org</a>) som beskriver hur man lyckades avbilda planeten Beta Pic b. <a
href="http://www.eso.org/public/images/ann1037d/">Suddigt</a> såklart, men den är nog bara början.</p> ]]></content:encoded> <wfw:commentRss>http://www.popast.nu/2010/10/ett-nytt-satt-att-fa-syn-pa-exoplaneter.html/feed</wfw:commentRss> <slash:comments>0</slash:comments> </item> <item><title>Nobelpris till tekniken bakom astronomibilderna</title><link>http://www.popast.nu/2009/10/nobelpris-till-astronomins-trotjanare-ccdn-och-fiberoptiken.html</link> <comments>http://www.popast.nu/2009/10/nobelpris-till-astronomins-trotjanare-ccdn-och-fiberoptiken.html#comments</comments> <pubDate>Tue, 06 Oct 2009 10:10:18 +0000</pubDate> <dc:creator>Robert Cumming</dc:creator> <category><![CDATA[Uncategorized]]></category> <category><![CDATA[instrument]]></category> <category><![CDATA[Nobelpriset]]></category> <guid
isPermaLink="false">http://www.popast.nu/?p=3644</guid> <description><![CDATA[Holländskbyggda 268-megapixels ccd-kameran Omegacam, snart igång på nya teleskopet VSTi Chile, är bara ett exempel av hur astronomer använder teknikerna som nobelpristagarna uppfunnit. (Foto: ESO) Utan ccd:n ingen modern astronomi, och nu har dess uppfinnare Willard Boyle och George Smith belönats med Nobelpriset i fysik (DN, SvD). Boyle och Smith delar priset med Charles Kao, [...]]]></description> <content:encoded><![CDATA[<p
style="text-align:center;font-size:smaller;"><a
href="http://www.eso.org/sci/facilities/develop/instruments/omegacam/img/omegaCAM_mosaic.jpg"><img
src="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2009/10/20091006.jpg" alt="Bild: ESO" title="Bild: ESO" width="500" height="283" class="aligncenter size-full wp-image-3648" /></a><br
/> Holländskbyggda 268-megapixels ccd-kameran Omegacam, snart igång på nya teleskopet <a
href="http://eso.org/public/sweden/astronomy/teles-instr/surveytelescopes.html">VST</a>i Chile, är bara ett exempel av hur astronomer använder teknikerna som nobelpristagarna uppfunnit. (Foto: ESO)</p><p>Utan <a
href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Charge_Coupled_Device">ccd:n</a> ingen modern astronomi, och nu har dess uppfinnare <strong>Willard Boyle</strong> och <strong>George Smith</strong> belönats med Nobelpriset i fysik (<a
href="http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/fysik-nobelpriset-1.967903">DN</a>, <a
href="http://www.svd.se/ego/_s185/http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/nobelpriset/artikel_3609899.svd">SvD</a>). Boyle och Smith delar priset med <strong>Charles Kao</strong>, pionjär inom <a
href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Fiberoptik">fiberoptiken</a>. Fibrerna är även de viktiga för astronomer; de har <a
href="http://www.aao.gov.au/local/www/6df/About/index.html">använts</a> framförallt för att kartlägga universums storskaliga struktur genom att mäta hastighet och därmed avstånd på många galaxer samtidigt.  Ccd:n är sedan några decennier nästan allenarådande som astronomisk detektor, i alla fall för synligt ljus. Boyle och Smith hittade på ett elektroniskt sätt att använda <a
href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Halvledare">halvledare</a> för att konvertera ljus till ström, lagra signalen och mäta upp den sen. Själv satt jag i morse och jobbade med en hög ccd-bilder från jätteteleskopet VLT. Ccd:n är överallt inom astronomin, och nu när under Internationella astronomiåret känns den inte alls fel att fira med teknikens vidareutveckling av <strong>ögat</strong>.<br
/> <a
href="http://blogs.discovermagazine.com/cosmicvariance/2009/10/06/practicality-and-the-universe/">Sean Carroll på Cosmic Variance länkar samman fiberoptiken, ccd:n och astronomin</a></p> ]]></content:encoded> <wfw:commentRss>http://www.popast.nu/2009/10/nobelpris-till-astronomins-trotjanare-ccdn-och-fiberoptiken.html/feed</wfw:commentRss> <slash:comments>0</slash:comments> </item> <item><title>Adaptiv optik nu i stor skala</title><link>http://www.popast.nu/2007/03/adaptiv-optik-nu-i-stor-skala.html</link> <comments>http://www.popast.nu/2007/03/adaptiv-optik-nu-i-stor-skala.html#comments</comments> <pubDate>Sat, 31 Mar 2007 08:48:00 +0000</pubDate> <dc:creator>Andreas Sandberg</dc:creator> <category><![CDATA[adaptiv optik]]></category> <category><![CDATA[atmosfär]]></category> <category><![CDATA[instrument]]></category> <category><![CDATA[MAD]]></category> <category><![CDATA[MCAO]]></category> <category><![CDATA[VLT]]></category> <guid
isPermaLink="false">http://popast.nu.loopiadns.com/2007/03/31/adaptiv-optik-nu-i-stor-skala/</guid> <description><![CDATA[N&#228;r luften i v&#229;r k&#228;ra atmosf&#228;r r&#246;r sig, f&#229;r det stj&#228;rnorna att blinka och tindra. Vackert, tycker n&#229;gra, men inte astronomer. Atmosf&#228;ren f&#246;rst&#246;r mycket av den intressanta informationen fr&#229;n rymden och mycket av modern astronomi g&#229;r ut p&#229; att ta bort st&#246;rningen fr&#229;n luftlagren ovanf&#246;r oss. Ett s&#228;tt &#228;r f&#246;rst&#229;s att skicka ut teleskopet i [...]]]></description> <content:encoded><![CDATA[<p>N&auml;r luften i v&aring;r k&auml;ra atmosf&auml;r r&ouml;r sig, f&aring;r det stj&auml;rnorna att blinka och tindra. Vackert, tycker n&aring;gra, men inte astronomer. Atmosf&auml;ren f&ouml;rst&ouml;r mycket av den intressanta informationen fr&aring;n rymden och mycket av modern astronomi g&aring;r ut p&aring; att ta bort st&ouml;rningen fr&aring;n luftlagren ovanf&ouml;r oss. Ett s&auml;tt &auml;r f&ouml;rst&aring;s att skicka ut teleskopet i rymden, men om man vill stanna p&aring; landbacken finns n&aring;got som kallas <b>adaptiv optik</b>.</p><p><center><a
href="http://www.eso.org/outreach/press-rel/pr-2007/pr-19-07.html" target="popastMain"><img
src="http://www.astro.su.se/~robert/AM/20070331.jpg" alt="Bild: ESO" border="0" /></a><br
/><small>Det nya instrumentet vid VLT, med adaptiv optik i hela synf&auml;ltet. (Bild: ESO)<br
/></small></center><br
/>Adaptiv optik bygger p&aring; att spegeln i teleskopet best&aring;r av sm&aring; segmentspeglar, som kan r&ouml;ra sig i f&ouml;rh&aring;llande till varandra. Genom att hela tiden analysera ljuset som kommer in i teleskopet kan man flytta speglarna f&ouml;r att korrigera f&ouml;r att ljuset fladdrar och flyttar sig.</p><p>Tidigare har man endast kunnat g&ouml;ra denna korrektion f&ouml;r ett mindre omr&aring;de n&auml;ra mitten av synf&auml;ltet i teleskopet, men nyligen har forskare vid VLT i Chile utvecklat och testat ett instrument som kan ta skarpa bilder i <i>hela synf&auml;ltet</i> p&aring; 2 x 2 b&aring;gminuter. Instrumentet kallas <a
href="http://www.eso.org/outreach/press-rel/pr-2007/pr-19-07.html" target="popastMain" title="L&auml;s mer hos ESO">MAD</a> och ger astronomer hopp om framtida j&auml;tteteleskop med fullt utbyggd adaptiv optik.</p><p><a
href="http://www.eso.org/outreach/press-rel/pr-2007/pr-19-07.html" target="popastMain" title="ESOs pressrelease">L&auml;s ESO:s pressrelease</a> f&ouml;r mer information.</p> ]]></content:encoded> <wfw:commentRss>http://www.popast.nu/2007/03/adaptiv-optik-nu-i-stor-skala.html/feed</wfw:commentRss> <slash:comments>0</slash:comments> </item> </channel> </rss>
