Populär Astronomi » historia

Gustav och Johan skriver – och bloggar – amatörastronomernas historia

Robert Cumming — Mon, 09 Jan 2012 12:57:57 +0000

Populär Astronomi-medarbetare Johan Kärnfelt och vetenskapsbloggaren Gustav Holmberg har fått pengar från Riksbankens Jubileumsfond för att – de är båda forskare och historiker, vid Göteborgs respektive Lunds universitet – skriva den svenska amatörastronomins historia. Inte nog med det, de har redan börjat en blogg om projektet. Vi slog en astropling till Johan Kärnfelt.

PA: Hallå Johan och grattis på anslaget! Vilken del av historia är ni allra mest sugna på att gräva fram?

– Det måste ju blir frågan varför Svenska Astronomiska Sällskapet inte är Sveriges ledande amatörorganisation. Man hade bra grepp om situationen vid början av 60-talet men sedan hände något. Vad var det som hände?

PA: Vilka förändringar tror du har mest påverkat Sveriges amatörastronomer under de senaste 100 åren?

– Att stjärnkartor blev mer allmänt tillgängliga. Jag är grymt nyfiken på hur man löste detta innan exempelvis Nortons stjärnatlas kom.

Nu vet jag att ni gärna håller på med amatörastronomi själva. Hur pass jäviga är ni egentligen?

Jäviga, vi? Nähä, vi hyllar förstås den vetenskapliga objektiviteten. Och alla anklagelser om att vi skulle vara amatörer måste vara hörsägen. Dessutom är vi professionella forskare båda två, dvs antitesen av en amatör. Så det sa!

Astronomifrossa i väst börjar med stjärnsmäll på bokmässa och teleskopinvigning

Robert Cumming — Wed, 21 Sep 2011 14:28:55 +0000

Fredagen den 23 september kl 17-18 kan du träffa Populär Astronomi på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Då är vi Timmens tidskrift på Kulturtidskrifternas monter (B02:41). Medan du bläddrar i Populär Astronomis senaste nummer kommer Johan Kärnfelt, författare, popast-bloggare och idé- och lärdomshistoriker vid Göteborgs universitet att berätta om stjärnupptäckten som gjorde Göteborg till astronomistad och studenten Axel Corlin till en kändis.

Mera rymd och astronomi på bokmässan: kl 12:15 på torsdag samtalar Ulrika Engström om sin nya bok om förna tiders astronomer, Himlens väktare tillsammans med Susanne Aalto. Strax därpå, kl 12:35 på torsdag, rapporterar stockholmsfysikern Kerstin Jon-And om hur det går i jakten på universums mest efterlysta beståndsdel, higgspartikeln. Torsdagen kl 15:30 blir det Peter Ekberg och Maria Sundin (tillträdande kulturredaktörer för Populär Astronomi, kan jag avslöja), som samtalar om liv i rymden med anledning av Peters nya bok för unga, Aliens!. Sedan på lördag kl 17:05 blir det ännu mer efterlysta fenomen när kosmologen Ulf Danielsson ska tala om mörk energi och mörk materia i universum.

Bokmässan smygstartar två hektiska veckor för västkustens astronomifans. På måndag den 26 inviger utbildningsministern Jan Björklund den svenska delen av radioteleskopet LOFAR ute på Onsala rymdobservatorium (Chalmers pressmeddelande). Och den 29 september börjar Astronomdagarna 2011 på Chalmers där 120 av landets proffs och amatörer samlas för att snacka forskningsresultat och framtida planer. Stjärnan nedtill i Astronomdagarnas logga föreställer förresten just den som förändrade Axel Corlins liv år 1918.

Expeditionen som tog reda på jordens form: nu på frimärke

Robert Cumming — Wed, 18 May 2011 13:13:23 +0000

Häromåret dök astronauten Christer Fuglesang upp på ett trekantigt frimärke. Nu är det det dags igen: denna gång är det astronomen Wilhelm von Struve (1793–1864) som firas av Posten med trekant och klister på baksidan.
von Struve var nämligen först med att genomföra en noggrann uppmätning av hur mycket jorden är avplattad mot polerna. Till det mätte von Struve en lång meridianbåge som sträckte sig hela vägen från Hammerfest i Nordnorge till Staro Nekrassowka nära Svarta havet. Bågen löper genom Norge, Sverige, Finland och det dåvarande Ryssland, dit ju Baltikum och Ukraina då hörde.
Unesco utsåg 2005 Struves meridianbåge till världsarv, och nu ger flera länder och FN ut frimärken för att uppmärksamma detta. Postens ena nya 12-kronorsmärke visar ett porträtt av Struve, medan det andra visar en teodolit (mätinstrument) som användes av den svenske astronomen Haqvin Selander och som nu finns på Astronomihuset i Lund. Det omgivande blockarket, som också utgör bakgrund till frimärkena (se hela här hos Posten), visar en karta över hela bågen samt bilder av till exempel ett monument i Hammerfest, observatoriet i Tartu där den första mätningen gjordes och berget Jupukka i Pajala, som var en av de svenska mätpunkterna.
På tal om frimärken, hur har det då gått för ballongexperimentet PoGOLite, som fick vara med på frimärke 2009? Snart dags för flygning, kan man summera. Om PoGOLites arktiska jorden-runt-färd som går av stapeln i juni kan du läsa om i en artikel i Populär Astronomi 2011/1 (pdf). Forskarna från KTH har redan flyttat kontoret till Esrange utanför Kiruna, och på Twitter kan man följa projektledaren Mark Pearce som skriver rapporter från uppsändningsplatsen.

Mashups: vardagsmat för astronomer

Robert Cumming — Thu, 05 Feb 2009 07:35:11 +0000

Vetenskapshistorikern Gustav Holmberg skriver på sin engelskspråkiga blogg Imaginary magnitude om vetenskapliga mashups. Alltså sånt som när man till synes nonchalant slänger ihop mätningar av vitt skilda slag och skapar något oväntat och intressant, på samma sätt som nollnolltalets våg av musikaliska mashups (känt exempel: Sugababes möter Gary Numan). Som orbitingfrogs ISS-varningar via Twitter kanske. Holmberg visar hur ett slags mashup-kultur länge varit viktig för astronomin, och använder Knut Lundmarks kartläggning av Vintergatan som exempel. Läs hela inlägget här. Gustav svänger ihop en egen mashup-bild på Andromedagalaxen; jag kunde inte heller låta bli. Masa dig över till NASA:s virtuella observatorium Skyview och prova själv!

Här mashas tre aldrig förr sammanfogade vyer av himlen i Enhörningens stjärnbild med nyupptäckta superjorden Corot-Exo-7 b:s hemstjärna nånstans i mitten. Rött är från infrarött-satelliten IRAS, grönt är H-alfa och blått neutralt väte från Bonn, och bilden är 7,5 grader bred.

Bör vi egentligen kalla den Hubbles konstant eller Lundmarks konstant?

Kambiz Fathi — Mon, 01 Dec 2008 09:48:09 +0000

En av de viktigaste upptäkterna inom astronomin är den så kallade Hubble-konstanten som har vänt upp och ner på vår världsbild. Konstanten mäter universums expansionshastighet och har fått sitt namn efter astronomen Edwin Hubble som i en graf, år 1929, visade att ju längre bort en galax, desto fortare rör den sig ifrån oss. Ett faktum som har försvunnit från de flesta astronomiböcker är just att fem år innan Hubble sammanställdes samma graf av Knut Lundmark vid Lunds observatorium. Dessutom var Lundmarks mätningar så pass mycket bättre än Hubbles värden, att Lundmarks graf gav en mycket mera korrekt värde på expansionskonstanten (se bild), så kanske det är trots allt lämpligare att kalla det Lundmarks konstant.

En omgjord version av Lundmarks graf där y-axeln visar den hastighet med vilken objekten rör sig ifrån oss, och x-axeln visar deras avstånd till oss. Lutningen på linjen mäter universums expansionshastighet. Lundmarks graf har omgjorts och omanalyserats av astronomen Michael Way vid NASA och ger ett expansionsvärde av 45 km/s per megaparsek, till skillnad från 500 som Hubble beräknade. Idag vet vi att värdet ligger mycket närmare Lundmarks värde (kosmologisatelliterna COBE och WMAP har mätt kring 70 km/s per Mpc). (Bild: Michael Way)

Sputnik 50 år! Hur firar du?

Robert Cumming — Wed, 03 Oct 2007 18:04:00 +0000

En modell av den fantastiska lilla satelliten Sputnik 1. (Bild: NASA)
På torsdagen den 4 oktober firas det runt om i landet att det är exakt 50 år sedan ryssarna skickade upp sonden Sputnik 1 och rivstartade rymdåldern.

Här i Stockholm gästar marsexperten och författaren Ella Carlsson AlbaNova universitetscentrum med anledning av firandet, och kosmologen Edvard Mörtsell föreläser om universum, mörk energi, och framtida rymdteleskopet SNAP. Praktiska detaljer finns hos Svenska astronomiska sällskapet.

I Malmö talar Leif Ahndorff, till vardags bloggare på rymdturism.se om just rymdturism. Praktiska upplysningar finns hos Tycho Brahe-sällskapet.

På Umeås Umevatoriet blir det vernissage för en skulptur som elever på Hörnefors skola gjort efter att ha lärt sig om vår kollega Gabriella Stenbergs forskning. Räkna med omkoppling av magnetfält (och kanske norrsken!). Pressmeddelandet berättar vad som händer och när.

Hur firar just du Sputnik? Saknar du tårta så kan du i alla fall läsa Björn Stenholms artikel om Sputnik från senaste Populär astronomi [pdf]. Andra tillbakablickar finns hos DN och GP. Kommentera här nedan och berätta vad du tänker om de 50 rymdåren som gått – och de som kommer!
Andra bloggar om: sputnik, rymden, rymdåldern