När kommer nästa riktigt spektakulära komet? Nu har en möjlig kandidat upptäckts. Vi bad Gunnar Sporrong (t h), föreståndare för Slottskogssobservatoriet i Göteborg att summera det vi vet om den. Lyssna också på en intervju med honom i P4 Göteborg.

Kometen C/2012 S1 – komet ISON – upptäcktes den 21 september 2012 av Vitali Nevski i Vitryssland och Artyom Novichonok i Kislovodsk, Ryssland. Novichonoks observationer ingår i kartläggningsprojektet ISON, därav kometens namn. Den fastnade även på tidigare tagna bilder från en himmelskartläggning gjord av observatoriet på Mount Lemmon i USA Mount Lemmon Survey har den på bild sedan 28 december 2011.

Nu ligger kometen utanför Jupiters bana och lyser med magnitud 18,8, det vill säga en tjugondedel av Plutos genomsnittliga ljusstyrka. Enligt beräkningarna som gjorts passerar den 1,5 miljoner kilometer från Mars i början av oktober 2013. Den kommer mycket nära solen den 28 november 2013. Då kommer avståndet från solen bara vara 1,8 miljoner kilometer, bara 1,2 procent av avståndet mellan solen och jorden. Sedan på annandag jul passerar den 0,4 astronomiska enheter från jorden, bara 150 gånger månens avstånd. Banan kan du se här hos JPL.

Kometen skulle kunna bli lika ljus som de ljusaste stjärnorna (negativ magnitud i astronomjargong) i november 2013. ISON kan alltså blir en komet för blotta ögat.

COMET C/2012 S1 (ISON) - Animation - September 22, 2012, http://remanzacco.blogspot.it/
Komet ISON syns som en liten ljusprick som rör sig relativt stjärnorna. Men den kan bli en häftig julkomet 2013 om vi har tur. (Bild: Remanzacco-observatoriet i Italien)

Men just nu kastar forskarna pil på förutsägelsekartan. I bästa fall blir det en ljusstark komet med negativa magnituder och synlighet för blotta ögat från norra halvklotet i flera månader. Men i värsta fall blir det en mesig plutt. Kometer som Elenin kommer i åtanke, som levde aldrig upp till förväntningarna.

Sannolikt är detta första turen för denna kometen in i de inre delarna av solsystemet från sitt ursprung i Oorts moln, långt utanför planeternas banor. Om det är så har den kvar samtliga av sina flyktiga ämnen och kan blossa upp och försvinna veckor eller månader innan den når oss. I så fall kan den mycket väl bli en flopp.

I vilketdera fallen kommer kometen observeras noggrant av världens astronomer. Trots det kan vi inte vänta oss mycket nytt förrän om tidigast om ett par månader. Så säger experten Karl Battams på NASA:s Sungrazer Comet Projekt.

Samtidigt påpekar kometforskaren John Bortle i ett inlägg på mejllistan comets-ml en spännande likhet mellan banorna hos ISON och den spektakulära kometen som syntes på himlen år 1680. Kan de vara rentav samma objekt, undrar han?
Gunnar Sporrong

10 KOMMENTARER

  1. I mars och april 2013 bör PanSTARRS bli en fin komet att observera från vårt land, den kommer efter hand upp på hög deklination. Än så länge känns den som ett säkrare kort än ISON – men man kan aldrig veta så noga i förväg hur kometer kommer att uppträda vad gäller ljusstyrka.

  2. Mycket spännande läsning. Det var så stor upplevelse med Hayakutake och Halebop. Skulle vara kul med något liknande. Är medlem i ÖAS. Läst atronomi för Marie Rådbo.
    Sigrid, Pensionerad lärare i Julita

  3. Angående Kometen: C/2011 L4 Kommer den att bli synlig för blotta ögat för oss i svergie i mars? Om den ny bli så ljus som de antyder.
    Sedan har jag svårt att hitta information om vilken tid på dygnet den är synlig, så vänder mig till popast för bättre och klarare information 🙂

  4. Natten mellan den 19 o 20 februari kl. 02.36 kunde jag norrut från min position se en starkt lysande stjärna. Positionen var Mockfjärd i Dalarna, 3,5 mil nv Borlänge. Men det fanns en lång ”eldsvans” efter. Klotet eller stjärnan lyste väldigt starkt och förflyttade sig snabbt från öster till väster. Den blinkade liksom varannan sekund. Vad var det? Någon som vet?

  5. @Ragnar: Klurigt! Det skulle kunna ha varit en ovanligt ljusstark meteor, men en sådan skulle inte vara tillräckligt långvarig för att du skulle kunna uppfatta mer en nån enstaka blinkning. Satelliter kan blinka men det passerade inga ljusstarka just då enligt vad jag kunnat gräva fram. Återstår att det var ett flygplan – de blinkar nästan alltid men svansen säger emot det om nu kondensationsstrimman inte blev upplyst av t ex månen. Och då var det ju månfritt. Någon komet var det i alla fall inte: de rör sig inte tillräckligt fort på himlen!

Comments are closed.