Meteoritnedslagen har varit två i veckan, lite beroende på hur man räknar. Först kom en fekjad krater i Lettland (Åsa Karlsson berättar den helskumma historien) och sedan rapporterades det om en ordentlig och helt verklig explosion över indonesiska ögruppen Sulawesi den 8 oktober. NASA:s rapport om händelsen innehåller både seismiska grafer och en länk till ett indonesiskt tv-inslag på Youtube.

Mars, månen och asteroider bör vara kvar som mål för USA:s rymdprogram. Men NASA har inte råd att skicka astronauter tillbaka till månen och samtidigt fortsätta med sin övriga verksamhet.
Det är slutsatsen som dragits av en utredning som presidenten Barack Obama tillsatte i våras. Den så kallade Augustine-kommissionen, ledd av före detta rymdindustrichefen Norman Augustine, har granskat NASA:s planer för framtiden och utvärderat dem med ett öga på hur mycket pengar som NASA har och behöver framöver. Kommittén består av 10 experter inom rymdteknik och rymdforskning, bland dem de före detta astronauterna Sally Ride och Leroy Chiao.
NASA står inför stora utmaningar under de närmaste åren. När rymdfärjorna pensioneras 2010 kommer USA att vara beroende av Ryssland för att kunna bistå Internationella rymdstationen (ISS) med personal. De farkosterna som ska ersätta rymdfärjan är långt ifrån färdiga.
På ett öppet möte i Washington DC i onsdags presenterade kommittén slutsatserna av sitt arbete, rapporterar bland andra Spaceflight Now.
Rymdstationen, som ju snart får besök av rymdfärjan Discovery och Christer Fuglesang, utgör ett huvudvärk i sig. NASA har inte budgeterat några pengar för den efter 2015, men enligt kommittén kommer den inte att klara sig utan NASA. Att lägga ner den vore dyrt: Bara att säkert ta ner ISS skulle kosta motsvarande 10 miljarder kronor. Europa och de andra länder som driver ISS vill att den ska vara kvar tills åtminstone 2020.
För att nya raketen Ares 1 och astronautkapseln Orion ska kunna ta över från rymdfärjan lär det krävas cirka 50 miljarder dollar fram till 2020. Men ekvationen går inte ihop: rent ekonomiskt har NASA råd med den investering om rymdstationen läggs ner 2016, något som kommittén ogillar. Ares skulle då ha inget att göra förrän de första nya resor till månen börjar 2021, och för månresan krävs ändå att uppföljaren Ares 5 är klar för uppsändning.
Med de neddragningar som redan begärts av regeringen blir det svårt att få ihop programmet, menar kommittén.
– Vi stötte ideligen på ett återkommande tema, att denna den här budgeten är mycket, mycket svår att få att funka och samtidigt ha kvar utforskningsprogrammet, sa Sally Ride på mötet.
Det är ännu oklart hur och när Obama-regeringen kommer att bemöta kommitténs betänkande.

Även i närtid drabbas NASA av förseningar. Hubbleteleskopet har fortfarande bekymmer med sin datorutrustning och det betyder omstuvningar i programmet som påverkar även när Christer Fuglesang kommer att kunna flyga nästa år. Källa? Christer Fuglesangs nyhetsbrev som kom i måndags.

Nästa vecka är det presidentval i USA och åtminstone i den i valet avgörande delstaten Florida är rymdpolitiken en inte oväsentlig fråga. De senaste utvecklingarna kan man följa på bloggen Space Politics, som till exempel Barack Obamas löfte om ett 2 miljarders tillskott till NASA just för att minska glappet mellan rymdfärjorna och den nya tidens Constellation.