Sedan några dagar är svenske astronauten Christer Fuglesang markbunden forskningschef hos ESA i holländska Noordwijk, och på ESA:s hemsida berättar han lite mer om vad han vil åstadkomma. Rymdstationen ISS ska kunna användas av fler forskare är den gör nu, tycker han.
Samtidigt rapporterar science fiction-bloggen Spektakulärt att Christer även blivit barnboksförfattare, något som förlaget Fri tanke släppte i slutet av mars men som vi missade då. Mer om boken kan man läsa hos förlaget. Intressant i sammanhanget är att även om upplägget verkar vara rätt klassiskt – en rymdresa som barnen Markus och Mariana gör under ledsagning av farbror Albert (ett, äh, relativt vanligt namn i sammanhanget) – så är förlaget mer känt för debattböcker om vetenskap och ateism än för barnböcker. Rymdresan utkommer i september.
ISS syns förresten fint på kvällshimlen i sydväst den här veckan. Hålltider är tisdag 21:37, onsdag 22:04, torsdag både 20:54 och 22:29, fredag 21:18. Ju längre norrut desto lägre ovan horisonten: från Malmö kommer den en bra bit upp på himlen, från Umeå knappt alls. Kolla närmare för din ort med Heavens Above eller Calsky.

Under astronomiårets största stjärnfest på Ven i Öresund var Christer Fuglesang på väg till rymdstationen ombord på rymdfärjan Discovery. Mikael Skafar kände historiens vingslag och knöt ihop skandinavisk astronomihistoria med skandinavisk rymdhistoria i denna bild där självaste Tycho Brahe betraktar Discoverys färd över himlen. (Mikael Skafar)

Längst ut på rymdstationens robotarm flyttar Christer Fuglesang på en i rymden fjäderlätt 800 kilos ammoniaktank. (Foto: NASA)

För 400 år sedan var Galilei först att upptäcka att Venus har faser precis som månen. Den bländande aftonstjärnan Venus sågs av många i början av året, bland dem astrofotografen Bengt Rutersten från Stockholm.

Komet! Som från ingenstans kom kometen Lulin med sin gröna svans i våras. Här passerar den under stjärnan Regulus i Lejonets stjärnbild. Längst upp skymtar Vintergatans okända granne pyttegalaxen Leo 1 (Foto: P-M Hedén).

Sommarnatt i Sverige: 80 kilometer upp bildas de mystiska nattlysande molnen och reflekterar solljuset. Den 25 juni täckte de hela himlen, och P-M Hedén fångade hur de såg ut från Vallentuna i denna panoramabild.

Vintergatan i all sin prakt och solsystemets egna glodande zodiakalljus. Amatörastronomen Göte Flodqvist reste till Namibia för att skåda under den slags mörka himlar som är numera sällsynta i Sverige.

Klothopen M 13, tjugofem tusen ljusår bort, visar upp otaliga stjärnor i olika färger i denna bild som amatörastronomen Mattias Klasson tog i september. I bakgrunden skymtar avlägsna galaxer.

Resterna efter en supernova som small för flera tusen år sedan: Slöjnebulosan. Bilden skapade Mats Olsson av kort tagna under hela fem tillfällen under augusti och september 2009.

Det var Internationella astronomiår och tusentals unga och gamla fick titta genom teleskop för första gången under 100 timmar astronomi i april. Här väcker månkratrar upptäckarglädjen vid det nya AlbaNovateleskopet i Stockholm och Joakim Edsjö fångar ögonblicket.

(Visst har jag missat massor med bra bilder! Kommentera gärna med förslag på egna favoriter, eller bläddra till exempel i Astronets galleri. Dessutom är det egendomligt ont om både proffsforskare och kvinnor bland bildskaparna jag valt ut. Det kan ha att göra med hur pass sent ute jag var med att börja leta bilder, men det är ändå märkligt. Göteborgsastronomen Maria Sundin har erbjudit sig att snyggt lösa problemet genom att bidra med en egen teckning: jag kanske borde tacka ja…)

Sveriges rymdhistoria går vidare med Virgin Galactics rymdturistresor från Kiruna, och i närtid med Rymdbolagets högprecisionsfarkoster Mango och Tango. I Populär Astronomis septembernummer rapporterar vi att de kommer upp i rymden enligt nuvarande planen i januari 2010, försenade av tillståndsstrul i Kazakstan. Arbetet fram tills dess kan vi följa på Prismabloggen, som precis kommit igång igen efter Krister Sjölanders pappaledighet.

Bilder från Fuglesangs andra rymdresa: bästa samlingen finns här hos ESA. Nästa rymdfärjeflygning till ISS blir Atlantis i november (allt om den hos Astrowebb).

Kvar i rymden: Rymdfärjan Discovery, lastad med modulen Leonardo som Christer fått ansvara för under resan till rymdstationen ISS. Bilden togs kort efter avdockning från ISS i förrgår. (Bild: NASA)

Sveriges astronaut är strax på väg hem igen. Avdockning sker på tisdag kväll klockan 21:26 svensk tid, sedan är det hemresan ner mot jorden igen med landning kl 01:05 natten mot fredag. Återinträdet i atmosfären är förstås ett av de farligaste momenten under Christers förmodligen sista rymdresa, men rymdfärjan Discovery bedömdes vara i gott skick efter färden upp till rymdstationen och inget konstigt har hänt sedan dess. På det hela taget har besöket på ISS gått på räls, med undantag för när Fuglesang tappade hjälmkamera under rymdpromenaden natten mot söndag och fick skynda in innan solnedgången. Allt löper fint i rymden alltså, men för NASA:s rymdprogram är det lugnet före stormen. I början av oktober kommer nya chefen Charles Bolden att presentera en ny strategi nu efter Augustine-kommitténs jobbiga slutsatser om USA:s lite för dyra framtidsplaner. Det uppger nasaspaceflight.com. Räkna med ett par turbulenta men mycket intressanta år för den bemannade rymdfarten. Att astronauter ens når månen innan 2020 ser rätt osannolikt ut just nu, men rymdturister, kommersiella aktörer och de nya rymdnationerna (Kina t ex) kommer att liva upp.

Sista chansen att vinka till Christer blir på onsdag kväll den 9 september kl 21:34-21:37. Obs! Bara för hardcore-vinkare i landets sydligaste delar. Fri sikt mot söder krävs och helst en riktig mörk stjärnhimmel. Rymdfärjan med Christer Fuglesang ombord dyker upp vid horisonten i sydväst kl 21:34, följd 40 sekunder senare av rymdstationen ISS. De rör sig uppåt höger för att sedan försvinna in i jordens skugga kl 21:37, 17 grader över horisonten (från Malmö, från Stockholm ynka 7 grader!). Rymdfärjan kommer att vara svår att se – som en svagt lysande stjärna, medan ISS lyser nästan lika starkt som Jupiter.

Ett minne för livet från tidig söndag morgon på ön Ven i Öresund. Jag är på besök söderöver med amatörastronomerna på Astronomidagarna, vi är några stycken på vår bed & breakfast, trötta efter alla observationer och föredrag. Efter bara några timmar i säng piper ändå väckarklockan ihärdigt, vi släpar oss ut i den kolmörka skånska himlen, Tycho Brahes främsta arbetsredskap för drygt 400 år sedan, och ser yrvaket på när den glänsande rymdstationen sakta far över himlen och sjunker i diset. Den är fin, men tack vare tips från Peter Rosén i Stockholm vet vi att 25 minuter senare ska det dyka upp ännu en ny stjärna: rymdfärjan Discovery med Christer Fuglesang och sina kollegor ombord. Så där står vi på helspänn i en liten klunga i mörkret bakom tegelhuset. Klockan närmar sig 04:37. Hur kommer det att kännas att få vara först att se något sånt här?
– Där är den! ropar Tora.
En ny liten stjärna har tänts, den svävar lågt över danska horisonten, åker sakta men säkert österut, på väg mot sitt mål och dockning med stationen ett dygn senare.
Vi vinkar allihopa. Fredrik håller på att missa allt, han springer runt husknuten precis i tid, inlindad i en filt.
Vi säger till varandra att det här får vi kanske aldrig vara med om igen. Att se där det åker en rymdfarare som vi känner, trettionånting mil upp i rymden, och här på hemmaplan dessutom. Stort och vackert.

Se även del I, Peter Roséns bild på rymdstationen morgonen därpå. Fler av astrofotografen Mikael Skafars bilder hittar du på www.skafar.com.

Under några minuter seglade rymdstationen över Stockholm, först kl 03:05 sedan 04:36. Astrofotografen Peter Rosén fångade spektaklets första omgång från sin balkong på Kungsholmen. Jag var uppe för den andra, liksom många andra (bland dem DN:s Clas Svahn, som besökte Peter på väg till jobbet, och bloggaren Jinge).
Det var häftigt och vackert, och gud vad jag flaxade med armarna! Det var det perfekta tillfället att vinka.

Peter Rosén presenterar några av sina häftigaste bilder i Populär Astronomi nummer 2009/2. Han ställer dessutom ut i Stockholm snart: håll koll på Astronomiårets kalendarium för mer info.

Sverige får unik chans att vinka till Christer Fuglesang
Rymdstationen syns från Sverige före gryningen, men bara under de närmaste dagarna
Under de närmaste dagarna kommer morgonpigga att själv kunna vinka mot svenske astronauten Christer Fuglesang.

Internationella rymdstationen ISS har en bana som gör att den normalt inte syns från Sverige. Men under Fuglesangs första dagar i rymden är den lätt att få syn på – så länge man är uppe tillräckligt tidigt.

Rymdstationen ser ut som en mycket ljus stjärna och far över himlen från sydväst till sydost innan gryningen. Den syns under bara några minuter varje morgon: kl 04:36 på måndag morgon, kl 05:01 på tisdag morgon. Sedan under mindre än en minut kl 03:54 på onsdag. Efter det går den inte längre att se från Sverige.

Nils-Erik Olsson ordförande i Stockholms Amatörastronomer tycker att det här är en chans man inte får missa.
– Det är en historisk händelse, säger han. 1957 gick man man ur huse för att se den första satelliten, Sputnik. Nu kan vi göra samma sak igen för att se den första svensken i rymden.

Kikare och teleskop behövs inte. Det enda som krävs för att kunna se rymdstationen är klart väder och fri sikt mot söder. Rymdstationens bana gör att den ligger lågt på himlen sedd från Sverige. Från norra Sverige kommer den knappt över horisonten.

Tider och platser. De bästa tiderna för att titta är följande. De flesta tillfällen gäller bara för landets södra halva; i norr ligger rymdstationen för lågt på himlen.

• mån 31 kl 04:36 Samtidigt som astronauterna flyttar in i stationen. Den syns även kl 03:05 precis när rymdfärjan dockar med ISS, men den syns bara mycket kort.
• tisdag 01 kl 05:01 Fuglesang jobbar med lastmodulen Leonardo.
• onsdag 02 kl 03:54 Under Fuglesangs första rymdpromenad. ISS syns under bara några sekunder i sydost

Under Fuglesangs förra rymdresa i december 2006 passerade rymdstationen Sverige på dagtid och gick inte att se från marken.

Kl 05:59 klaffade allt till slut och rymdfärjan Discovery kom iväg mot rymden och Internationella rymdstationen ISS (AB, SvD, Exp, DN). Ombord och viktlösa är svenske astronauten Christer Fuglesang tillsammans med kollegorna CJ, Danny, Kevin, José, Pat och Nicole. 13 dagar i rymden blir det, med rymdpromenader, ammoniaktankflytt, experimentbyte, avlastning av Stephen Colberts träningsredskap, schack och mjukis-neutraliner.

Discovery dockar med rymdstationen ungefär kl 03 natten till måndag. Då, och de två följande morgnar, går det att se ISS fara över himlen från Sverige. Efter onsdag ligger stationens bana sämre till och den syns inte från Sverige. Följ gärna våra tips för lyckad ISS-skådning. Sydligaste Sverige har en chans att skymta Christer kort under sin första rymdpromenad på onsdag morgon.

Du har till på onsdag – hoppas det blir bra väder! Här kommer tider och vad som händer med astronauterna just då rymdstationen syns.

Uppdatering 1: Rymdfärjan Discovery kommer att kunna ses under sin färd mot ISS, tidigt på söndag morgon. På himlen ligger den 25 minuter efter rymdstationen. Sedd från Stockholm dyker den upp ur jordens skugga i sydsydväst klockan 04:37. Under ca 3 minuter från sydsydväst rör den sig mot sydost och sjunker ner i gryningen. Den kommer att vara ungefär lika ljus som Mars, men något lägre än ISS gjorde 25 min innan, bara 10 grader över horisonten och kan vara svår att se. Från södra Sverige är tiden ungefär detsamma, men den ligger högre upp. Tack Peter Rosén för infon!

Uppdatering 2: Efter den 8/9 dyker ISS upp mycket lågt på kvällshimlen och borde kunna ses vid avdockning, i alla fall från sydligaste Sverige. Jag återkommer om huruvida det kommre att finnas chanser att se Discovery även på hemvägen.

datum / starttid / vilket håll? / hur länge? / hur ljus? / hur högt?
Stockholm
sö 30 aug 04:12 SSV-SSO 2:50 -0,6 10
      (astronauterna har käkat frukost och kollar hur färjan klarat sig)
må 31 aug 03:05 SO      0:04 -0,6 13 (rymdfärjan är precis nydockad)
         04:36 SV-SO   2:30 -1,2 13 * (astronauterna flyttar in i stationen)
ti  1 sep 03:30 SSO     0:06 -0,7 11
     (packmästar-Christer redo att kolla sin lastmodul)

Malmö
sö 30 aug 04:12 S-OSO   2:50 -2,7 36 *
          05:45 VSV-SSO 4:15 -1,6 18 * (rymddräkter görs redo för stationen)
må 31 aug 04:37 SV-SO   3:07 -2,3 12 (astronauter flyttar in i stationen)
ti  1 sep 03:30 OSO     0:17 -0,6 12
          05:01 SV-SSO  2:50 -1,7 18 *
     (Christer håller antagligen på med lastmodulen)
on  2 sep 03:54 SO      0:11 -0,6 11 (mitt under första rymdpromenaden
     - syns Nicole och Danny?)
ti  8 sep 21:13 S       0:14 -0,9 10 (mitt under avdockning!)

Göteborg
sö 30 aug 04:13 S-SO    2:16 -2,0 24 *
          05:45 VSV-S   3:12 -1,2 14
må 31 aug 04:37 SSV-SO  2:29 -1,8 20 *
ti  1 sep 05:01 SW-S    1:58 -1,3 13

Sundsvall
sö 30 aug 04:13 SSV-S   0:19 -0,9 10

Finns inte din ort på listan? Kolla då på till exempel ESA:s Se ISS-sida och klicka på Change location. Eller gå till heavens-above.com. Vad som händer under resan finns i detalj hos Spaceflight Now.

Som Johnny Rönnberg och andra rapporterar (Spaceflight Now, Christer Fuglesang på Twitter, SvD) funkade den knasiga bränsletanksventilen i tester hos NASA. Nedräkningen återupptas senare dag och allt är återigen klar mot den nya uppsändningstiden fredag morgon kl 06:22 svensk tid. Funkar inte den så finns en chans till tidigt på lördag morgon.

Vinka till Fuglesang. Jag var förresten ute i morse och provvinkade till rymdstationen ISS. Klockan 04:32, då Stockholms gryningshimmel ännu inte riktigt blivit ljusblå, dök en märklig tjock gul stjärna upp lågt i väster och gled under fem minuters tid mot solljuset i öster. Rymdstationen påminner snarare om en planet än en stjärna, ljusare än allt utom Venus. Mars ligger högt i sydost, en bit upp över Orion med sitt bälte, men konkurrerar inte alls. Snyggaste ögonblicket var kanske mot slutet när ISS bleknat en smula och smög förbi den nu matchande ljusa stjärnan Sirius.
Vinka till Fuglesang – vår guide för den närmaste veckan