Hos Svenska Astronomiska Sällskapet i Stockholm blir det rymdjournalisten, PopAst-skribenten och bloggaren Dag Kättström som får trissa upp feststämningen med en föreläsning under den eggande parollen ”Vad har människan i rymden att göra?”. Vi slog en signal till Dag.

PA: Vad kommer du säga till folket imorgon i Stockholm?
– Jag kommer att prata om Gagarin, förstås, men också om att det kanske är just nu som vi är mogna att ta nästa steg i rymden. Från symboliska projekt till en mer naturlig närvaro. Sen kommer jag att berätta varför det är helt nödvändigt att vi fortsätter ta steg i rymden.

PA: Vilken rymdhjälte skulle du helst vilja återfödas som, Gagarin, Fuglesang eller Neil Armstrong?
– Hmm, för rymdupplevelsens skull väljer jag förstås Armstrong, men däremot skulle jag inte vilja vara honom. Han är inte bekväm i rollen. Som person är jag hellre Gagarin. Han bar, trots problem, hela hjälterollen på sina axlar och lyckades vara en symbol för människans första kliv ut i rymden utan att helt gå under själv. Men man förstår också att han ville upp igen. De där 108 minutrarna måste ha gått snabbt.

Mot rymden för 39:e och sista gången: Christer Fuglesangs gamla rymdfärja Discovery. (Foto: NASA)
Som både Astrowebb och New Scientist anmärker blir läget ännu mer jobbigare för Hubbleteleskopets redan trängda efterträdare i rymden James Webb Space Telescope, vars kostnader skenat iväg under flera år. NASA flyttar pengar från det snart avslutade rymdfärjeprogrammet till andra forskningsprojekt inom den bemannade rymdfarten (en extra slant till robotutvecklingen ingår säkert), medan James Webb tycks ta faktiskt kål på andra astronomisatelliter. Den bloggande astrofysikern Steinn Sigurðsson påpekar att rymdteleskopet WFIRST, som förra året seglade upp som etta på amerikanernas önskelista för framtiden, nu är så gott som dött. Likaså drar USA sig ut ur ESA:s Euclid. Trist för den som vill åt universums geometri, den mörka energin och mikrolinsade planeterna.
NASA pressas även från andra håll: ett gäng republikanska politiker vill minska dess forskning om jordens klimat, uppger space.com (och Sven Elander på svenska Supermiljöbloggen). Namnet NASA:s senaste klimatsatellit Glory, som sänds upp i dagarna, känns en smula ironisk i sammanhanget, men amerikanerna lyckas alltjämt med att påminna oss om vad rymdutforskningen borde handla om. Discovery och Glory, upptäckter, ära och härlighet.

Den 15 februari lyfter ESA:s andra fraktfarkost till Internationella rymdstationen ISS från ESA:s bas i Franska Guiana. Kapseln med smeknamnet Johannes Kepler är inte släkt med NASA:s exoplanetletare Kepler men väl med sin föregångare Jules Verne som vi skrev en del om häromåret. Johannes Kepler åker upp till stationen med förnödenheter, lastas på med avfall och efter hundra dagar åker ner igen och brinner upp i övre atmosfären. Namnet Automatic Transfer Vehicle summerar väl dess överföringsjobb. Hela processen går att följa på ESA:s ATV-blogg. Inför uppsändningen finns även matnyttig information i en färgglad pdf-broschyr. Jag bläddrade till slutet i jakt efter spår av Christer Fuglesangs tidigare önskemål om att Europas fraktfärjor ska i framtiden kunna göras om till rymdfarkoster som också kan ta med sig astronauter. Nu när NASA:s rymdfärjor är inne på sitt sista planerade år i tjänst känns det ganska angeläget. ESA lämnar uppenbarligen dörren på glänt mot rymdfärjekonceptet Advanced Reentry Vehicle, men om planerna har gått framåt sedan Christer Fuglesang började sitt nya jobb på ESA verkar det inte ha offentliggjorts. Nästa europeiska förnödenhets- och sopfarkost i släktträdet heter Edoardo Amaldi och åker upp om ungefär ett år. Fler aktörer utöver ESA finns förstås i rymdtransportbranchen: en leverans från Japans motsvarande till Johannes Kepler, HTV-2, anlände hos rymdstationen förra veckan. Hos Astrowebb har Johnny Rönnberg järnkoll på den just nu extra livliga trafiken till ISS.

Christer Fuglesangs trogna rymdfarkost Discovery är på väg till rymdstationen ISS igen – för näst sista gången. Efter den här flygningen återstår bara ytterligare tre rymdfärjebesök till stationen. I maj blir det Atlantis sista gång, i september Endeavours, och i november blir det just Discovery som får sätta punkt för rymdfärjornas nästan 30 år långa historia. Den nuvarande flygningen kan du läsa om hos Johnny Rönnbergs Astrowebb. Efter rymdfärjorna börjar en mycket intressant tid då ISS trafikeras främst av Ryssland, och NASA ska göra sitt bästa för att hjälpa den kommersiella rymdfarten att dela på USA:s rymddrömmar. Det är inte alla som tycker att det räcker. Planetariechefen och anlitade TV-astronomen Neil deGrasse Tyson tycker att USA missar en möjlighet att inspirera framtida generationer genom att inte peka ut tydliga mål för landets astronautkår. Alldeles uppenbarligen tänker han på Mars, men kanske det skulle räcka med att sikta på en lagom hotfull asteroid.
Rymdstationen med rymdfärjan syns någorlunda bra från Sveriges horisont under besöket för dig som är uppe i gryningen. Hålltider hittar du på heavens-above.com eller underbart krångliga Calsky: bästa tillfälle ser ut att bli kl 04:55 på onsdagen den 14 april, då människans yttersta utpost i rymden under några minuter stryker över himlen en bit ovan horisonten i sydost.

Idag rapporteras förresten också att det finns svenskar bland de 192 som är kvar i ESA:s nya astronaututtagning (DN), om alla europeiska grejer som den försenade indiska månsatelliten Chandrayaan-1 innehåller (ESA) och att nästa rymdfärjan (som ju ska laga Hubbleteleskopet) försenas till följd av orkanen Ike (New Scientist).

Fuglesang passade förresten på att förneka att han tänker kandidera i europavalet.
– Det var ingen vansinnig spekulation men det fanns ingenting bakom det, sa han till Populär Astronomi.

Det är första gången som ESA söker astronauter i samtliga 17 medlemsländer, och uttagningen börjar nu i maj. Eventuella sökande ska förutom ett bra minne och koncentrationsförmåga också tala engelska flytande, klara av en hel del stress, och gärna vara kunnig inom relevanta vetenskapliga områden.

Tror du att du har vad som krävs? Läs mer om uttagningen på ESAs hemsida

Allas vår Christer Fuglesang, med en svårslagen utsikt utanför fönsterrutan. (Bild: NASA)

På hemmaplan (ja nästan) ryktas det att astronauten Christer Fuglesang ska kandidera i 2009 års Europaval för Folkpartiet (skyll på bloggaren Henrik Alexandersson om det visar sig vara felaktigt). Om inget annat skulle det vara roligt med att ha en kunnig, utbildad vetenskapsman bland våra aktiva politiker.

Tillbaka på marken för rymdfärjan Endeavour efter en lyckad tur till rymdstationen. (Bild: NASA)

Det är alltså kanske för tidigt för att börja planera en resa till Alfa Centauri. Men det hindrar inte det sanslöst ambitiösa Ultimate Project. Det är ett litet gäng som har börjat projektera 500 år i förväg för en resa till en näraliggande stjärna för en miljon jordbor, till en kostnad på bara ett år av världens BNP. Galet, säkert, men värt att ta på allvar, tycker både Greg Laughlin och Centauri Dreams som kommenterar.

De olika kombinationer av steniga planeter som enligt Javiera Guedes och hennes kollegor kan finnas runt alfa Centauri B. Med flera års observationer tror de att planeternas rörelser borde kunna mätas härifrån jorden. (Bild: G. Laughlin/oklo.org )

Fler nyheter från AAS-mötet kommer senare i veckan. Det brukar bli sjukt mycket, så håll i hatten.

Astronauten John Grunsfeld var med 2002 då Hubble skulle uppgraderas och han åker även denna gång. (Bild: NASA)