<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?> <rss
version="2.0"
xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
> <channel><title>Populär Astronomi &#187; APEX</title> <atom:link href="http://www.popast.nu/tag/apex/feed" rel="self" type="application/rss+xml" /><link>http://www.popast.nu</link> <description>Rymden och astronomi på svenska</description> <lastBuildDate>Mon, 06 Feb 2012 11:19:56 +0000</lastBuildDate> <language>en</language> <sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod> <sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency> <generator>http://wordpress.org/?v=3.2.1</generator> <item><title>Mot Mars och Phobos med Ryssland och Kina</title><link>http://www.popast.nu/2011/11/mot-mars-och-phobos-med-ryssland-och-kina.html</link> <comments>http://www.popast.nu/2011/11/mot-mars-och-phobos-med-ryssland-och-kina.html#comments</comments> <pubDate>Fri, 04 Nov 2011 23:32:40 +0000</pubDate> <dc:creator>Robert Cumming</dc:creator> <category><![CDATA[Uncategorized]]></category> <category><![CDATA[APEX]]></category> <category><![CDATA[Fobos-Grunt]]></category> <category><![CDATA[Kina]]></category> <category><![CDATA[Mars]]></category> <category><![CDATA[Phobos]]></category> <category><![CDATA[Yinghuo-1]]></category> <guid
isPermaLink="false">http://www.popast.nu/?p=7760</guid> <description><![CDATA[Det är mycket Mars nu. Planeten syns allt bättre på natthimlen (titta i sydost efter midnatt) och ett gäng olika rymdprojekt passerar viktiga milstolpar. Mars 500-gänget som varit inspärrat på en simulerad marsresa har nu släppts ut (hemsida med allt hos ESA, DN). Läs deltagaren Diego Urbinas innerliga sista dagboksinlägg från dagarna innan utsläppet. Samtidigt [...]]]></description> <content:encoded><![CDATA[<p>Det är mycket Mars nu. Planeten syns allt bättre på natthimlen (titta i sydost efter midnatt) och ett gäng olika rymdprojekt passerar viktiga milstolpar. Mars 500-gänget som varit inspärrat på en simulerad marsresa har nu släppts ut (<a
href="http://www.esa.int/SPECIALS/Mars500/">hemsida med allt hos ESA</a>, <a
href="http://www.dn.se/nyheter/varlden/simulerad-marsresa-avslutad">DN</a>). Läs deltagaren <strong>Diego Urbinas</strong> innerliga <a
href="http://www.esa.int/esaMI/Mars500/SEM9AJGURTG_0.html">sista dagboksinlägg</a> från dagarna innan utsläppet. Samtidigt är det dags för en dubbeluppsändning mot Mars. Den 8 november lyfter Kinas första marssond Yinghuo-1 tillsammans med Fobos-Grunt, Rysslands mer omtalade mission till Mars potatismåne Phobos. Som <a
href="http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/rymden/article3305796.ece">Ny teknik rapporterar</a> finns det svenska experiment ombord på bägge. Det handlar om instrument som ska undersöka hur Mars atmosfär växelverkar med solvinden, och när det handlar om sådant så är det som vanligt rymdfysikerna kring <strong>Stas Barabash</strong> i Kiruna som ligger bakom experimenten. Hos Institutet för rymdfysik finns <a
href="http://www.irf.se/Topical/Press/?dbfile=Svenska%20instrument%20skjuts%20upp%20f%F6r%20att%20studera%20Mars%20atmosf%E4r%20i%20samarbete%20med%20Ryssland%20och%20Kina&#038;dbsec=P3">ett pressmeddelande</a> som berättar mer. Grafik och bilder på Phobos-Grunt har förresten Kari på Rymdsonder <a
href="http://rymdsond.blogspot.com/2011/10/mera-mars-nagra-phobos-grunt-bilder.html">letat fram</a>.<br
/> Själv är jag på teleskopet APEX i torraste Chile just nu. Här påminner själva landskapet om Mars, som <a
href="http://www.popast.nu/2010/10/martiansk-landskap-pa-varldens-tak.html">Kambiz skrev när han var här 2010</a>. Planeten på himlen lyser lika bra här som hemma, och den observerar astronomerna här för att fokusera teleskopet. För oss blir lilla röda grannen liksom ett steg i den tekniska kedjan mot upptäckter långt ut i universum.</p> ]]></content:encoded> <wfw:commentRss>http://www.popast.nu/2011/11/mot-mars-och-phobos-med-ryssland-och-kina.html/feed</wfw:commentRss> <slash:comments>0</slash:comments> </item> <item><title>Marsianskt landskap på världens tak</title><link>http://www.popast.nu/2010/10/martiansk-landskap-pa-varldens-tak.html</link> <comments>http://www.popast.nu/2010/10/martiansk-landskap-pa-varldens-tak.html#comments</comments> <pubDate>Sun, 10 Oct 2010 01:53:21 +0000</pubDate> <dc:creator>Kambiz Fathi</dc:creator> <category><![CDATA[Uncategorized]]></category> <category><![CDATA[ALMA]]></category> <category><![CDATA[APEX]]></category> <category><![CDATA[Chile]]></category> <guid
isPermaLink="false">http://www.popast.nu/?p=5692</guid> <description><![CDATA[APEX-teleskopet som ligger vid Chajnantor-bergfoten och (till höger) 8 av de planerade 56 ALMA-antennerna. Jag skriver från det marsianska landskapet uppe på 5015 meters höjd vid berget Chajnantor i chilenska Anderna. Vi har varit här i åtta dagar och stannar ytterligare tre dagar och sköter den svenska observationstiden vid det 12-meter stora APEX-teleskopet. Jag är [...]]]></description> <content:encoded><![CDATA[<table><tbody><tr><td><a
href="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2010/10/003.DSC_3393b.jpg"><br
/> <img
src="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2010/10/003.DSC_3393a.jpg" alt="" width="240" height="159" /></a></td><td><a
href="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2010/10/IMG_6063.jpg"><br
/> <img
src="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2010/10/IMG_6063a.jpg" alt="" width="240" height="159" /></a></td></tr></tbody></table><p
style="text-align: center;font-size: smaller">APEX-teleskopet som ligger vid Chajnantor-bergfoten och (till höger) 8 av de planerade 56 ALMA-antennerna.</p><p>Jag skriver från det marsianska landskapet uppe på 5015 meters höjd vid berget Chajnantor i chilenska Anderna. Vi har varit här i åtta dagar och stannar ytterligare tre dagar och sköter den svenska observationstiden vid det 12-meter stora <a
href="http://www.apex-telescope.org/">APEX-teleskopet</a>. Jag är på plats tillsammans med <strong>Mikael Lerner</strong> (Onsala) och <strong>Nuria Piñol-Ferrer</strong> (Stockholm). Bilderna återspeglar några av våra vardagliga aktiviteter här, med målsättningen att observera denna tidsluckas svenska projekt. Vi observerar i tre ungefär åtta-timmars skift och avlöser varandra i tur och ordning.<a
href="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2010/06/2010_2_apex.pdf"> Mera om APEX teleskopet har för övrigt skrivits om i pappersupplagan av popast</a>, av <strong>Andreas Lundgren</strong> som nu sitter är bredvid mig i teleskopets kontrollrum.<br
/> – Det är fysikt krävande att arbeta på så hög höjd men samtidigt mycket spännande och intressant. Man lär sig mycket!, säger Nuria som har just avslutat sitt åtta-timmars pass.</p><p>Idag fick vi dessutom besöka <a
href="http://www.alma.nrao.edu/">ALMA-anläggningen</a> som ligger bara någon kilometer från APEX.<br
/> –När man ser ALMA, förstår man varför alla pratar om den. Det är ju bara helt häpnadsväckande, säger Nuria.</p><table><tbody><tr><td><a
href="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2010/10/IMG_6052.jpg"><br
/> <img
src="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2010/10/IMG_6052a.jpg" alt="" /></a></td><td><a
href="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2010/10/IMG_6067.jpg"><img
src="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2010/10/IMG_6067a.jpg" alt="" /></a></td></tr></tbody></table><p
style="text-align: center;font-size: smaller">Nuria fyller instrumenten <a
href="http://www.apex-telescope.org/bolometer/laboca/">LABOCA</a> och <a
href="http://www.apex-telescope.org/bolometer/saboca/">SABOCA</a> med flytande kväve och (till höger) framför ALMA-antennerna.</p> ]]></content:encoded> <wfw:commentRss>http://www.popast.nu/2010/10/martiansk-landskap-pa-varldens-tak.html/feed</wfw:commentRss> <slash:comments>0</slash:comments> </item> <item><title>Under luppen: Galax under frenetisk uppbyggnad</title><link>http://www.popast.nu/2010/03/under-luppen-galax-under-frenetisk-uppbyggnad.html</link> <comments>http://www.popast.nu/2010/03/under-luppen-galax-under-frenetisk-uppbyggnad.html#comments</comments> <pubDate>Tue, 23 Mar 2010 08:52:31 +0000</pubDate> <dc:creator>Robert Cumming</dc:creator> <category><![CDATA[Uncategorized]]></category> <category><![CDATA[APEX]]></category> <category><![CDATA[galaxer]]></category> <category><![CDATA[gravitationslinser]]></category> <guid
isPermaLink="false">http://www.popast.nu/?p=4559</guid> <description><![CDATA[Teleskopen APEX och SMA:s ögon känsliga för millimetervågor ser saker som Hubbleteleskopet inte ser. Klicka för att se en större version. (Bild: ESO/APEX/M. Swinbank m. fl.; NASA/ESA Hubbleteleskopet &#38; SMA) Borta i Chile, 5000 meter över havet på Chajnantorplatån, blickar halvsvenska teleskopet APEX ut mot rymden. APEX har inte den skarpaste synen i världen men [...]]]></description> <content:encoded><![CDATA[<p
style="text-align:center;font-size:smaller;"><a
href="http://eso.org/public/archives/images/screen/eso1012c.jpg"><img
src="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2010/03/20100323.jpg" alt="" title="Bild: ESO/APEX/M. Swinbank m. fl.; NASA/ESA Hubbleteleskopet &amp; SMA  " width="500" height="328" class="alignright size-full wp-image-4560" /></a><br
/> Teleskopen APEX och SMA:s ögon känsliga för millimetervågor ser saker som Hubbleteleskopet inte ser. Klicka för att se en större version. (Bild: ESO/APEX/M. Swinbank m. fl.; NASA/ESA Hubbleteleskopet &amp; SMA)</p><p>Borta i Chile, 5000 meter över havet på Chajnantorplatån, blickar halvsvenska teleskopet <a
href="http://eso.org/public/sweden/astronomy/teles-instr/apex.html">APEX</a> ut mot rymden. APEX har inte den skarpaste synen i världen men det är riktigt bra på att upptäcka skenet från ställen där hutlösa mängder nybakade stjärnor värmer upp kallt stoft långt bort i universum.<br
/> Som till exempel när ett gäng astronomer (bland dem svenske APEX-astronomen <strong>Andreas Lundgren</strong>) höll på att undersöka en avlägsen galaxhop med APEX och till sin förvåning upptäckte att det bakom den låg en galax utöver det vanliga: en stjärnfabrik från när universum bara var en fjärdedel av sin nuvarande ålder. (Som varje kosmologifantast vet betyder &#8216;långt bort&#8217; också &#8216;för länge sen&#8217;.) Då var det bara att åka över till APEX kusin <a
href="http://www.cfa.harvard.edu/sma/">SMA</a> på Hawaii som tog en superskarp bild på den nya galaxen och avslöjade den som en bisarr kedja av ljusa stjärnbildande moln. Allt pekar på att man ser galaxen genom en så kallad gravitationslins: stora galaxhopen som allt började med fungerar själv som en lins och (om man räknar lite på geometrin) förstorar kedjegalaxen 32 gånger.<br
/> Slutsatsen är att APEX upptäckte en galax som bildar motsvarande 5 nya solar per vecka &ndash; ja det är mycket &ndash; och på ställen som (säger forskarna) faktiskt liknar stjärnfabrikerna här i Vintergatan. Förutom den lilla detaljen, alltså, att de är typ hundra gånger större och skiner 10 miljoner gånger starkare. Hu. Mer om det hela finns <a
href="http://eso.org/public/sweden/press-rel/pr-2010/pr-12-10.html">hos ESO</a> (pressmeddelandet översatte jag, bara så att ni vet) och <a
href="http://www.nature.com/nature/journal/vaop/ncurrent/abs/nature08880.html">i tidskriften Nature</a>.<br
/> Att hitta spännande galaxer med galaxhopar är förresten något som även (andra) svenska forskare håller på med. Onsalaastronomerna <strong>Daniel Johansson</strong> och <strong>Cathy Horellou</strong> med kollegor hittade nyligen några avlägsna bjässar bakom galxhoparnas superkändis Gevärskulehopen. Ännu har det inte blivit någon pressrelease om det men <a
href="http://arxiv.org/abs/1003.0827">artikeln finns att läsa hos ArXiv.org</a></p> ]]></content:encoded> <wfw:commentRss>http://www.popast.nu/2010/03/under-luppen-galax-under-frenetisk-uppbyggnad.html/feed</wfw:commentRss> <slash:comments>2</slash:comments> </item> <item><title>Rymd-Carina</title><link>http://www.popast.nu/2009/11/rymd-carina.html</link> <comments>http://www.popast.nu/2009/11/rymd-carina.html#comments</comments> <pubDate>Tue, 17 Nov 2009 14:00:42 +0000</pubDate> <dc:creator>Robert Cumming</dc:creator> <category><![CDATA[Uncategorized]]></category> <category><![CDATA[APEX]]></category> <category><![CDATA[surftips]]></category> <guid
isPermaLink="false">http://www.popast.nu/?p=3915</guid> <description><![CDATA[Astronomen Carina Persson jobbar till vardags på Onsala rymdobservatorium på västkusten men är känd för radiolyssnare som Rymd-Carina. Just nu är hon aktuell som gästbloggare hos Rymdkanalen, där hon rapporterar direkt från coola halvsvenska teleskopet APEX borta i norra Chiles Atacamaöknen. Här skriver hon sitt första inlägg (med bilder!). Carina intervjuas förresten också av Ingela [...]]]></description> <content:encoded><![CDATA[<p><a
href="http://www.rymdkanalen.se/blogg/2009/11/forsta-rapporten-fran-atacamaoknen-i-chile"><img
src="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2009/11/20091117.jpg" alt="Foto: Carina Persson/Rymdkanalen" title="Foto: Carina Persson/Rymdkanalen" width="114" height="200" align="right" /></a>Astronomen <strong>Carina Persson</strong> jobbar till vardags på Onsala rymdobservatorium på västkusten men är känd för radiolyssnare som Rymd-Carina. Just nu är hon aktuell som gästbloggare hos <a
href="http://www.rymdkanalen.se/blogg">Rymdkanalen</a>, där hon rapporterar direkt från coola halvsvenska teleskopet <a
href="http://www.rymdkanalen.se/blogg">APEX</a> borta i norra Chiles Atacamaöknen. <a
href="http://www.rymdkanalen.se/blogg/2009/11/forsta-rapporten-fran-atacamaoknen-i-chile">Här skriver hon sitt första inlägg (med bilder!)</a>. Carina intervjuas förresten också av Ingela Roos <a
href="http://www.gp.se/jobbstudier/1.250572-ingen-astronomisk-svarighet">i Göteborgs-Posten idag</a> &ndash; där berättar hur hon lyckats förverkliga drömmen om att bli astronom trots en redan fullsatt liv som ensamstående mamma.<br
/> – Jag hade aldrig träffat en forskare. Jag trodde att forskare var genier och inte vanligt folk som jag, säger hon i intervjun.<br
/> <a
href="http://www.gp.se/jobbstudier/1.250572-ingen-astronomisk-svarighet">Läs hela intervjun på gp.se</a></p> ]]></content:encoded> <wfw:commentRss>http://www.popast.nu/2009/11/rymd-carina.html/feed</wfw:commentRss> <slash:comments>1</slash:comments> </item> <item><title>Ny APEX-bild: kyliga moln där stjärnor föds</title><link>http://www.popast.nu/2008/11/ny-apex-bild-kyliga-moln-dar-stjarnor-fods.html</link> <comments>http://www.popast.nu/2008/11/ny-apex-bild-kyliga-moln-dar-stjarnor-fods.html#comments</comments> <pubDate>Tue, 11 Nov 2008 12:42:53 +0000</pubDate> <dc:creator>Robert Cumming</dc:creator> <category><![CDATA[Uncategorized]]></category> <category><![CDATA[APEX]]></category> <category><![CDATA[stjärnbildning]]></category> <guid
isPermaLink="false">http://www.popast.nu/?p=1672</guid> <description><![CDATA[Snyggt men svinkallt. De blåa molnen som omger nebulosan RCW 120 i denna nya bild hyser nästa generationens stjärnor som ännu inte skiner. (Bild: ESO/APEX/DSS2/SuperCosmos) 250 minusgrader. Det är temperaturen i de kalla moln som halvsvenska teleskopet APEX har plåtat runt nebulosan RCW 120, 4200 ljusår bort i Skorpionens stjärnbild. APEX ligger på 5000 meters [...]]]></description> <content:encoded><![CDATA[<p
style="text-align:center"><a
href="http://www.eso.org/public/outreach/press-rel/pr-2008/pr-40-08.html"><img
src="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2008/11/20081111.jpg" alt="" title="Bild: ESO/APEX/DSS2/SuperCosmos" width="500" height="349" class="aligncenter size-full wp-image-1673" /></a><br
/> <small>Snyggt men svinkallt. De blåa molnen som omger nebulosan RCW 120 i denna nya bild hyser nästa generationens stjärnor som ännu inte skiner. (Bild: ESO/APEX/DSS2/SuperCosmos)</small></p><p>250 minusgrader. Det är temperaturen i de kalla moln som halvsvenska teleskopet <a
href="http://www.apex-telescope.org/">APEX</a> har plåtat runt nebulosan RCW 120, 4200 ljusår bort i Skorpionens stjärnbild. APEX ligger på 5000 meters höjd i den supertorra Atacamaöknen i norra Chile, där det gigantiska teleskopet <a
href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Atacama_Large_Millimeter_Array">ALMA</a> håller på byggas. Ja, inte långt från där <a
href="http://www.eso.org/public/outreach/press-rel/pr-2008/pr-38-08.html">James Bond</a> nyss höll till. Hursomhelst. I den här nebulosan lyser en ung, blå stjärna i mitten och trycker ihop den kalla gasen längre ut så pass att nästa generation stjärnor håller på skapas. APEX har &ndash; det här är det fiffiga med att observera i <a
href="http://en.wikipedia.org/wiki/Submillimetre_astronomy">submillimeter-strålning</a> &ndash; fångat in det svaga skenet från &#8216;värmen&#8217; hos de kyliga gasmolnen.</p><p>Bilden finns i europeiska sydobservatoriet ESO:s <a
href="http://www.eso.org/public/outreach/press-rel/pr-2008/pr-40-08.html">senaste pressrelease</a>. För ovanlighetens skull innehåller meddelandet inga bisarra metaforer, något som ESO ibland drar till med. Som till exempel klassikern från förra veckan, som börjar &#8216;Den som undrat hur det skulle vara att dyka ner i en bassäng av miljontals avlägsna galaxer med olika former och färger&#8217;&#8230; Läs <a
href="http://www.eso.org/public/outreach/press-rel/pr-2008/pr-39-08.html">hela texten</a>. Om du vågar.</p> ]]></content:encoded> <wfw:commentRss>http://www.popast.nu/2008/11/ny-apex-bild-kyliga-moln-dar-stjarnor-fods.html/feed</wfw:commentRss> <slash:comments>0</slash:comments> </item> </channel> </rss>
