Men vad är det för satelliter och vad ska de göra? Jo, Herschel kommer med sin 3.5 meters spegel att bli det största rymdteleskopet någonsin, ca 1,5 gånger större än Hubble till exempel. Det skall användas för att studera infraröd strålning från stjärnbildningsområden, planetsystem och mycket avlägsna galaxer. Planck är en lite mindre satellit med extremt känsliga detektorer som ska studera variationer den kosmiska bakgrundsstrålningen, en relik från Big Bang. (ESAs webbsidor för Herschel och Planck).

Om man inte har möjlighet att ta sig till Universeum idag så kan man även följa nedräkningen och uppskjutningen på Arianespaces videocorner.

Biomolekyler kallas de molekyler som finns naturligt i levande organismer, och aminosyror är ett bra exempel på sådana eftersom de utgör byggstenarna av proteiner. Det finns teorier om att liv kunde uppstå på Jorden därför att vatten och biomolekyler levererades till den unga planetens yta tillsammans med ett bombardemang av kometer, asteroider och meteoriter. Detta förutsätter förstås att biomolekylerna bildas i rymden, i blandningen av gas och stoft som utgör det ”interstellära mediet”, för att sedan ”frysas in” i isarna hos t.ex. kometer. Om teorin stämmer så borde alltså biomolekyler, och deras kemiska föregångare, vara möjliga att detektera i det interstellära mediet med tillräckligt känsliga teleskop.

Glycin har varit den populäraste bio-molekylen att söka efter, men hittills utan framgång. Den molekyl som nu har upptäckts kan via reaktioner med vatten, tex i komet-isar, bilda glycin, vilket gör det till den för mig mest spännande upptäckten på länge. Jag har själv letat efter amino-acetonnitril under långa timmars observationer med Onsalas 20 meters-teleskop, utan att finna något av intresse. Den nu rapporterade detektionen har gjorts med hjälp av observationer från flera teleskop och visar att både storleken på området där molekylen finns, och dess koncentration, är så liten att mina försök förmodligen var dömda att misslyckas.

(Bild: Molekylen har hittats i stjärnbildningsområdet Sagittarius B2, nära Vintergatans centrum.)

Här finns pressreleasen från Max Planck Society.

I april berättade vi om att ett europeiskt forskarlag funnit två jordliknande planeter som skulle kunna härbärgera liv, baserat på deras avstånd till sin stjärna, den röda dvärgen Gliese 581. Nu har två oberoende forskarlag undersökt denna möjlighet närmare och rapporterar att iallafall en av dessa planeter ligger inom den beboeliga zonen runt den röda dvärgen. Det är dock inte den minsta av planeterna, Gliese 581c som det pratades mest om tidigare i år, som utsetts som bästa kandidat: Den ligger för nära stjärnan för att det bland annat ska kunna finnas flytande vatten på ytan! Den mest intressanta planeten har istället visat sig vara Gliese 581d, med en massa på 8 jordmassor eller mer och på ett tre gånger så stort avstånd från stjärnan. Den befinner sig emellertid nära den yttre gränsen för den beboeliga zonen enligt båda forskarlagen, så de livsformer som kan uppstå där skulle sannolikt vara av det primitiva slaget.

Dessa studier, som man kan läsa mer om i Astronomy & Astrophysics press-release här, pekar på att Gliese 581d borde vara ett av huvudobjekten att studera för det kommande gemensamma ESA/NASA-projektet Darwin/Terrestrial Planet Finder (TPF). Dessa rymdbaserade observatoriers främsta mål kommer att vara att söka efter spår av liv i jordlika planeters atmosfärer.

Pressmeddelande