Ptolemaios stjärnkatalog, vilken behandlades i första delen av den här serien, innehöll som vi sett 1028 stjärnor. Inte mycket kan tyckas, men dessa data skulle stå sig under närmare femtonhundra år. Först mot slutet av 1500-talet skapades en ny katalog som på allvar kunde mäta sig med den antike föregångaren, nämligen Tycho Brahes (1546–1601) katalog [...]

Astronomer har i alla tider upprättat kataloger. Länge gällde det stjärnornas positioner och ljusstyrka, men med teleskopets introduktion visade sig himlen inte bara rymma en förskräcklig massa tidigare okända stjärnor, utan också mängder av stjärnhopar, galaxer och nebulosor. För att kunna hålla reda på alla dessa objekt, deras positioner och egenskaper, var och är kataloger [...]

Det internationella astronomiåret firar som bekant att det i år är fyrahundra år sedan Galilei riktade sitt teleskop mot himlen. I dessa strövtåg har jag skildrat  många av de upptäckter han gjorde, men jag har ännu inte sagt något om själva teleskopet, vilket det alltså är dags för nu.   Jag vill då börja med att påtala en ovanligt [...]

Tidigt i morgon bitti (den 3 september) inträffar något mycket ovanligt i trakten av Jupiter. Lagom till frukostkaffet kommer Jupiters fyra största månar att försvinna. Ja, iallafall från utsikten i en vanlig fältkikare. Med en kraftigare kikare eller med ett teleskop, kommer man däremot att kunna se vad som egentligen tilldrar sig. Samtidigt som Io och Callisto försvinner in [...]

I det föregående strövtåget berättade jag om den praktiska sidan av Galileis solobservationer, nu är det dags att avsluta denna del med något om de upptäckter han gjorde. Som jag berättat tidigare kan vi följa Galieis arbete med solobservationer  i detalj i den publicerade brevväxlingen med Marcus Welser (Breven om solfläckarna, 1613). När man som modern läsare [...]

Lite då och då  stöter man på uppgiften att Galilei blev blind när han utan filter eller liknande riktade sitt teleskop mot solen. Men detta är blott en myt – Galilei blev förvisso blind men först i sjuttioårsåldern och då på grund av starr. Kanske reproduceras myten för att man inte vet bättre, kanske för [...]

Härmed den femte delen i denna serie (de övriga finns här): Ger man sig som nybörjare ut i nattmörkret med en kikare så är månen förstås en av de första anhalterna. Den är inte bara ljusstark och lätt att hitta, den har dessutom, och till skillnad från andra himlakroppar, ett överflöd av detaljer att studera. [...]

Som vi sett tidigare i denna serie gjorde Galilei en hel rad mer eller mindre sensationella upptäckter med sitt teleskop. Temat för denna fjärde del (klicka här för att läsa de andra) är en upptäckt som uteblev och som därmed fått en och annan vetenskapshistoriker att klia sig i huvudet . Så fort Galilei började använda sitt [...]

Då var det dags för del tre i denna serie (här finns del ett och två). Den här gången riktar vi uppmärksamheten mot Saturnus. När Galilei började studera himlarna med sitt teleskop hösten 1609 visste han förstås inte vad som låg framför honom. Men under några intensiva månader gjorde han den ena enastående upptäckten efter [...]

Det är snart dags för tredje delen i denna serie, men innan dess måste den andra avslutas. Galilei observerade alltså Venus i slutet av 1610. I december skrev han till Giuliano de Medici, statsstaten Toscanas ambassadör  i Prag, att han gjort en upptäckt som innebar ett starkt stöd för den kopernikanska hypotesen. Det var ännu [...]

Därmed dags för andra delen i detta strövtåg. Från himlavalvets skenbara rörelser går vi vidare till vår första planet. Utgångspunkten tar vi hos Galilei. Om man sveper med en vanlig fältkikare över himlen en mörk kväll, så står det omedelbart klart att kikaren avslöjar massor av saker som man inte kan se med blotta ögat (pröva [...]

Om någon följt min uppmaning att studera Karlavagnens rörelser över himlen vet jag inte, men jag tycker ändå att det är dags för den utlovade uppföljningen. Följde ni mina instruktioner så bör ni ha konstaterat att stjärnorna och stjärnbilderna långsamt vrider sig under kvällen. I själva verket vrider sig himlen 15 grader per timme. Centrum för denna cirkelrörelse sammanfaller ganska [...]

När jag undervisar i astronomihistoria brukar jag fråga mina studenter hur många som vet med sig att de sett en planet. En viss tvekan brukar infinna sig och sedan kanske en eller två räcker upp handen. Ibland följer jag upp frågan med andra, som till exempel: Hur många har sett Vintergatan? Solen och månen rör [...]