Galaxhopen 315 i Abells katalog. (Bild: ESO/J. Dietrich) Galaxer kommer normalt i flock. Vår egen Vintergata ingår till exempel i en grupp om ett trettiotal galaxer, där de flesta är betydligt mindre och tämligen oansenliga. Denna så kallade Lokala gruppen (observationsguide här) igår i sin tur och tillsammans med ett hundratal andra smågrupper, i Virgosuperhopen. [...]

Den himmelske galjen, klädhängaren eller ibland “Brocchi’s cluster”, är ett tacksamt objekt även i det minsta teleskop. Tio ljusstarka stjärnor är fördelade på ett sådant sätt att de tecknar konturerna av en galje. Leta man upp stjärnhopen, eller asterismen som det sannolikt är frågan om, på en stjärnkarta benämns den något kryptiskt som Cr 399. [...]

Så här långt har serien presenterat kataloger som tabulerar det som i modern terminologi betecknas som stjärnor, stjärnhopar, både öppna och klotformiga, nebulosor, både diffusa och planetariska, liksom galaxer av olika sorter. Nu är det dags att introducera en ny katalog och samtidigt ytterligare en typ av objekt. Det ska handla om mörka nebulosor, det [...]

Så är det tillslut dags för New General Catalogue (NGC). Grunden hade, som vi tidigare sett, lagts av familjen Herschel och speciellt av John Herschel och dennes General Catalogue från 1864. Nu flyttar vi fram ett tjugotal år i tiden och samtidigt norröver till Nordirland. Här hade William Parsons, Third earl of Rosse, byggt det som [...]

I föregående del i serien berättade jag om hur syskonen Herschel lade grunden till det som långt senare skulle bli New General Catalogue (NGC), en av den moderna astronomins viktigaste kataloger. Men vi sparar NGC-katalogen till nästa gång och tar istället fasta på att titelns ”New” antyder att det också funnits en äldre version, och [...]

1781 – samma år som den i England verksamme musikern, teleskopbyggaren och amatörastronomen William Herschel upptäckte planeten Uranus – fick han också ett exemplar av Messiers nebulosakatalog i sin hand. Med sitt teleskop började han omedelbart, och tillsammans med sin syster Caroline, att observera nebulosorna i katalogen. Med sitt överlägsna teleskop dröjde det emellertid inte [...]

En fråga återstår innan vi kan lämna Messier och gå vidare till nästa katalog: Varför saknas så många ljusstarka objekt i Messierkatalogen? Varför är till exempel den så kallade dubbelhopen i Perseus inte med? Den syns tydligt för blotta ögat och den var dessutom ett välkänt objekt även på Messiers tid. Även om Messierkatalogen idag [...]

Ungefär samtidigt som Messier-katalogen fick sin moderna form (1966) började amatörastronomer försöka sig på så kallade Messier-maraton. Idén är enkel: Det gäller att under en natt, med hjälp av kikare eller teleskop, observera samtliga Messier-objekt som är synliga från den aktuella breddgraden (ska man se katalogens alla objekt måste man observera från ungefär samma breddgrad [...]

Isaac Newton hade i sin Principia föreslagit att kometernas banor är periodiska. Han fick aldrig möjlighet att leda detta i bevis, utan tanken utvecklades av hans vän och vapendragare Edmond Halley. Halley argumenterade för att de stora kometerna 1531, 1607 och 1682 var en och densamma och att den med en period om ungefär 76 [...]

Den mest berömda av alla astronomiska kataloger, i alla fall bland amatörastronomer, torde vara Charles Messiers Katalog över nebulosor och stjärnhopar (1774-1781). De drygt hundra Messier-objekten är normalt inkörsporten till amatörastronomin och de fortsätter sedan att vara något man ständigt återkommer till. Välkänt är att Messier inte upptäckte alla dessa objekt, mindre känt är kanske [...]

Ptolemaios stjärnkatalog, vilken behandlades i första delen av den här serien, innehöll som vi sett 1028 stjärnor. Inte mycket kan tyckas, men dessa data skulle stå sig under närmare femtonhundra år. Först mot slutet av 1500-talet skapades en ny katalog som på allvar kunde mäta sig med den antike föregångaren, nämligen Tycho Brahes (1546–1601) katalog [...]

Astronomer har i alla tider upprättat kataloger. Länge gällde det stjärnornas positioner och ljusstyrka, men med teleskopets introduktion visade sig himlen inte bara rymma en förskräcklig massa tidigare okända stjärnor, utan också mängder av stjärnhopar, galaxer och nebulosor. För att kunna hålla reda på alla dessa objekt, deras positioner och egenskaper, var och är kataloger [...]

Det internationella astronomiåret firar som bekant att det i år är fyrahundra år sedan Galilei riktade sitt teleskop mot himlen. I dessa strövtåg har jag skildrat  många av de upptäckter han gjorde, men jag har ännu inte sagt något om själva teleskopet, vilket det alltså är dags för nu.   Jag vill då börja med att påtala en ovanligt [...]

Tidigt i morgon bitti (den 3 september) inträffar något mycket ovanligt i trakten av Jupiter. Lagom till frukostkaffet kommer Jupiters fyra största månar att försvinna. Ja, iallafall från utsikten i en vanlig fältkikare. Med en kraftigare kikare eller med ett teleskop, kommer man däremot att kunna se vad som egentligen tilldrar sig. Samtidigt som Io och Callisto försvinner in [...]

I det föregående strövtåget berättade jag om den praktiska sidan av Galileis solobservationer, nu är det dags att avsluta denna del med något om de upptäckter han gjorde. Som jag berättat tidigare kan vi följa Galieis arbete med solobservationer  i detalj i den publicerade brevväxlingen med Marcus Welser (Breven om solfläckarna, 1613). När man som modern läsare [...]