I föregående del i serien berättade jag om hur syskonen Herschel lade grunden till det som långt senare skulle bli New General Catalogue (NGC), en av den moderna astronomins viktigaste kataloger. Men vi sparar NGC-katalogen till nästa gång och tar istället fasta på att titelns ”New” antyder att det också funnits en äldre version, och [...]

1781 – samma år som den i England verksamme musikern, teleskopbyggaren och amatörastronomen William Herschel upptäckte planeten Uranus – fick han också ett exemplar av Messiers nebulosakatalog i sin hand. Med sitt teleskop började han omedelbart, och tillsammans med sin syster Caroline, att observera nebulosorna i katalogen. Med sitt överlägsna teleskop dröjde det emellertid inte [...]

En fråga återstår innan vi kan lämna Messier och gå vidare till nästa katalog: Varför saknas så många ljusstarka objekt i Messierkatalogen? Varför är till exempel den så kallade dubbelhopen i Perseus inte med? Den syns tydligt för blotta ögat och den var dessutom ett välkänt objekt även på Messiers tid.
Även om Messierkatalogen idag normalt [...]

Ungefär samtidigt som Messier-katalogen fick sin moderna form (1966) började amatörastronomer försöka sig på så kallade Messier-maraton. Idén är enkel: Det gäller att under en natt, med hjälp av kikare eller teleskop, observera samtliga Messier-objekt som är synliga från den aktuella breddgraden (ska man se katalogens alla objekt måste man observera från ungefär samma breddgrad [...]

Isaac Newton hade i sin Principia föreslagit att kometernas banor är periodiska. Han fick aldrig möjlighet att leda detta i bevis, utan tanken utvecklades av hans vän och vapendragare Edmond Halley. Halley argumenterade för att de stora kometerna 1531, 1607 och 1682 var en och densamma och att den med en period om ungefär 76 [...]

Den mest berömda av alla astronomiska kataloger, i alla fall bland amatörastronomer, torde vara Charles Messiers Katalog över nebulosor och stjärnhopar (1774-1781). De drygt hundra Messier-objekten är normalt inkörsporten till amatörastronomin och de fortsätter sedan att vara något man ständigt återkommer till. Välkänt är att Messier inte upptäckte alla dessa objekt, mindre känt är kanske [...]

Ptolemaios stjärnkatalog, vilken behandlades i första delen av den här serien, innehöll som vi sett 1028 stjärnor. Inte mycket kan tyckas, men dessa data skulle stå sig under närmare femtonhundra år. Först mot slutet av 1500-talet skapades en ny katalog som på allvar kunde mäta sig med den antike föregångaren, nämligen Tycho Brahes (1546–1601) katalog [...]

Astronomer har i alla tider upprättat kataloger. Länge gällde det stjärnornas positioner och ljusstyrka, men med teleskopets introduktion visade sig himlen inte bara rymma en förskräcklig massa tidigare okända stjärnor, utan också mängder av stjärnhopar, galaxer och nebulosor. För att kunna hålla reda på alla dessa objekt, deras positioner och egenskaper, var och är kataloger [...]

Det internationella astronomiåret firar som bekant att det i år är fyrahundra år sedan Galilei riktade sitt teleskop mot himlen. I dessa strövtåg har jag skildrat  många av de upptäckter han gjorde, men jag har ännu inte sagt något om själva teleskopet, vilket det alltså är dags för nu.  
Jag vill då börja med att påtala en ovanligt seglivad faktoid: [...]

Tidigt i morgon bitti (den 3 september) inträffar något mycket ovanligt i trakten av Jupiter. Lagom till frukostkaffet kommer Jupiters fyra största månar att försvinna. Ja, iallafall från utsikten i en vanlig fältkikare. Med en kraftigare kikare eller med ett teleskop, kommer man däremot att kunna se vad som egentligen tilldrar sig. Samtidigt som Io och Callisto försvinner in [...]

I det föregående strövtåget berättade jag om den praktiska sidan av Galileis solobservationer, nu är det dags att avsluta denna del med något om de upptäckter han gjorde.
Som jag berättat tidigare kan vi följa Galieis arbete med solobservationer  i detalj i den publicerade brevväxlingen med Marcus Welser (Breven om solfläckarna, 1613). När man som modern läsare följer [...]

Lite då och då  stöter man på uppgiften att Galilei blev blind när han utan filter eller liknande riktade sitt teleskop mot solen. Men detta är blott en myt – Galilei blev förvisso blind men först i sjuttioårsåldern och då på grund av starr. Kanske reproduceras myten för att man inte vet bättre, kanske för [...]

Härmed den femte delen i denna serie (de övriga finns här):
Ger man sig som nybörjare ut i nattmörkret med en kikare så är månen förstås en av de första anhalterna. Den är inte bara ljusstark och lätt att hitta, den har dessutom, och till skillnad från andra himlakroppar, ett överflöd av detaljer att studera. Månen [...]

Som vi sett tidigare i denna serie gjorde Galilei en hel rad mer eller mindre sensationella upptäckter med sitt teleskop. Temat för denna fjärde del (klicka här för att läsa de andra) är en upptäckt som uteblev och som därmed fått en och annan vetenskapshistoriker att klia sig i huvudet .
Så fort Galilei började använda sitt teleskop upptäckte [...]

Då var det dags för del tre i denna serie (här finns del ett och två). Den här gången riktar vi uppmärksamheten mot Saturnus.
När Galilei började studera himlarna med sitt teleskop hösten 1609 visste han förstås inte vad som låg framför honom. Men under några intensiva månader gjorde han den ena enastående upptäckten efter den [...]