<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Populär Astronomi &#187; Kambiz Fathi</title>
	<atom:link href="http://www.popast.nu/author/kambiz/feed" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.popast.nu</link>
	<description>Rymden och astronomi på svenska</description>
	<lastBuildDate>Sun, 14 Mar 2010 18:11:27 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.9.2</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>Kollisioner kan ligga bakom galaxernas utseende</title>
		<link>http://www.popast.nu/2010/02/kollisioner-kan-ligga-bakom-hubblediagrammet.html</link>
		<comments>http://www.popast.nu/2010/02/kollisioner-kan-ligga-bakom-hubblediagrammet.html#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 03 Feb 2010 15:13:36 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Kambiz Fathi</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>
		<category><![CDATA[galaxer]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.popast.nu/?p=4356</guid>
		<description><![CDATA[
Hubblediagrammet, nära och i fjärran. (Bild: NASA/ESA/SDSS, R. Delgado-Serrano &#038; F. Hammer/Parisobs, källa)
Observationer av både närliggande och fjärran delar av universum har visat att det finns många olika varianter av galaxer. Ett sätt att få en bättre förståelse för deras uppkomst och utveckling har, i snart 100 år, varit att klassificera galaxer i grupper som [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align: center; font-size:smaller;"><a href="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2010/02/heic1002a.jpg"><img class="aligncenter size-medium wp-image-4355" src="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2010/02/heic1002a-446x500.jpg" alt="" width="446" height="500" /></a><a href="http://www.spacetelescope.org/news/html/heic1002.html#3"></a><br />
Hubblediagrammet, nära och i fjärran. (Bild: NASA/ESA/SDSS, R. Delgado-Serrano &#038; F. Hammer/Parisobs, <a href="http://www.spacetelescope.org/news/html/heic1002.html">källa</a>)</p>
<div>Observationer av både närliggande och fjärran delar av universum har visat att det finns många olika varianter av galaxer. Ett sätt att få en bättre förståelse för deras uppkomst och utveckling har, i snart 100 år, varit att klassificera galaxer i grupper som ser likadana ut. Ett sådant klassificeringssystem är den så kallade <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Hubbles_serie">Hubblesekvensen</a> (som framlades av <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Edwin_Hubble"><strong>Edwin Hubble</strong></a> på 1920-talet) som bygger främst på galaxers utseende. Genom visuell klassificering delade Hubble upp galaxer med avseende på om de har spiralarmar och/eller stavar, hur stor kontrasten är mellan spiralarmarna och området mellan armarna, och hur stor galaxens centrala utbuktning är. Denna klassificering, trots sin enkelhet, har visat sig vara ytterst användbar, och kanske därför används den av nästa alla professionella astronomer nu för tiden.</div>
<div>I en <a href="http://www.spacetelescope.org/news/html/heic1002.html#3">ny analys av skarpa bilder från rymdteleskopet Hubble</a> har en forskargrupp under ledning av fransmannen <a href="http://lia-origins.obspm.fr/index.php/en/contact/co-directors/18-co-directors/1-francois-hammer"><strong>François Hammer</strong></a>, gjort en detaljerad kartläggning av galaxer med olika rödförskjutningar. Den nya studien har visat att Hubblesekvensen såg annorlunda ut för 6 miljarder år sedan. Förr i tiden fanns det många flera galaxer med oregelbunden form som inte kan klassificeras inom Hubbleramen, och som därför måste ha behövt dessa 6 miljarder år för att nå dynamisk jämvikt och se ut som galaxer gör idag.</div>
<div>Som galaxastronom måste jag dock tillägga att man skall vara försiktig med tolkningen att kollisioner kan ligga bakom Hubblediagrammet. Sex miljarder år är trots allt en relativt kort tidsperiod (ur astronomers synvinkel) och trots att kollisioner kan transformera galaxer på ganska kort tid, krävs det många sådana för att omvandla hela galaxpopulationen i universum. Studien visar dock en intressant trend, som bör studeras djupare innan vi kan dra riktigt starka slutsatser.</div>
<p><a href="http://arxiv.org/abs/0903.3962">Läs originalartikeln från Hammer och kollegor på arXiv</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.popast.nu/2010/02/kollisioner-kan-ligga-bakom-hubblediagrammet.html/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Fotoreportage: På jakt efter norrsken</title>
		<link>http://www.popast.nu/2009/12/fotoreportage-pa-jakt-efter-norrsken.html</link>
		<comments>http://www.popast.nu/2009/12/fotoreportage-pa-jakt-efter-norrsken.html#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 04 Dec 2009 08:32:38 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Kambiz Fathi</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>
		<category><![CDATA[IRF]]></category>
		<category><![CDATA[kiruna]]></category>
		<category><![CDATA[rymdfysik]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.popast.nu/?p=3965</guid>
		<description><![CDATA[IRF, norrsken, Kiruna]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>I helgen var vi på jakt efter <a href="http://www.irf.se/Popular/?docid=1131">norrsken</a> men en fläckfri sol och snöfall gjorde det omöjligt denna gång. Mot slutet av vårt korta besök i Kirunatrakten, körde vi förbi <a href="http://www.irf.se">Institutet för rymdfysik (IRF)</a> och fick en mycket trevlig guidad tur av popastbloggaren och rymdfysikern <a href="http://www.space.irfu.se/~stenberg/">Gabriella Stenberg</a>. Vid institutet, som ligger i en sagolik omgivning, finns forskningsgrupper som forskar om jordens atmosfär och jonosfär, om jordens magnetosfär och om rymdmiljön kring andra planeter i solsystemet. Det råder en fridfull och trevlig atmosfär i huset. Kanske har det att göra med den vackra fjällmiljön man hela tiden kan betrakta genom byggnadens glasväggar och stora fönster. Det är nästan svårt att förstå att här faktiskt också byggs vetenskapliga instrument som får åka med på svenska och internationella satelliter, exempelvis <a href="http://www.esa.int/SPECIALS/Mars_Express/">Mars</a> och <a href="http://sci.esa.int/science-e/www/area/index.cfm?fareaid=64">Venus Express</a>, <a href="http://sci.esa.int/science-e/www/area/index.cfm?fareaid=13">Rosetta</a>, och <a href="http://www.chandrayaan-i.com/index.php">Chandrayaan-1</a>. Mera om de intressanta mätningarna kring vatten på månen som gjordes med Chandrayaan-1 kan ni läsa i nästa nummer av <a href="http://www.popast.nu">Populär Astronomi</a>.</p>
<table border="0" width="500">
<tbody>
<tr>
<td><img class="aligncenter size-full wp-image-3977" src="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2009/12/IMG_3336LOW.JPG" alt="" /></td>
<td><img class="aligncenter size-full wp-image-3977" src="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2009/12/IMG_3341LOW.JPG" alt="" /></td>
</tr>
<tr>
<td><img class="aligncenter size-full wp-image-3977" src="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2009/12/IMG_9488LOW.JPG" alt="" /></td>
<td><img class="aligncenter size-full wp-image-3977" src="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2009/12/IMG_3342LOW.JPG" alt="" /></td>
</tr>
<tr>
<td><img class="aligncenter size-full wp-image-3977" src="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2009/12/IMG_9478LOW.JPG" alt="" /></td>
<td><img class="aligncenter size-full wp-image-3977" src="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2009/12/IMG_9483LOW.JPG" alt="" /></td>
</tr>
<tr>
<td><img class="aligncenter size-full wp-image-3977" src="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2009/12/IMG_9475LOW.JPG" alt="" /></td>
<td><img class="aligncenter size-full wp-image-3977" src="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2009/12/IMG_3337LOW.JPG" alt="" /></td>
</tr>
<tr>
<td><img class="aligncenter size-full wp-image-3977" src="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2009/12/IMG_3339LOW.JPG" alt="" /></td>
<td><img class="aligncenter size-full wp-image-3977" src="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2009/12/IMG_3331LOW.JPG" alt="" /></td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p>Det var tydligt att Gabriella trivs på sitt jobb, och hon berättade för oss att hennes egen forskning innebär analys av data från Mars Express och Venus Express. Genom att jämföra med mätningar kring jorden hoppas man förstå hur planeter med och utan eget magnetfält påverkas av solvinden. Gabriella studerar bland annat hur joniserat helium från solvinden kan tränga in i Mars atmosfär.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.popast.nu/2009/12/fotoreportage-pa-jakt-efter-norrsken.html/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>4</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Stjärnspäckad stjärnfest i Vita huset</title>
		<link>http://www.popast.nu/2009/10/stjarnspeckad-stjarnfest-i-vita-huset.html</link>
		<comments>http://www.popast.nu/2009/10/stjarnspeckad-stjarnfest-i-vita-huset.html#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 11 Oct 2009 20:00:44 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Kambiz Fathi</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>
		<category><![CDATA[amatörastronomer]]></category>
		<category><![CDATA[kändisar]]></category>
		<category><![CDATA[stjärnfester]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.popast.nu/?p=3759</guid>
		<description><![CDATA[
Obamas tal utanför Vita huset (klicka för att se på YouTube)
&#8221;Amatörastronomers nyfikenhet och bidrag är viktiga för astronomin&#8230; Många har bidragit och ni kan också bidra med era upptäckter. Allt ni behöver är passion för vetenskapen,&#8221; sa presidenten Barack Obama till en grupp skolelever som var på stjärnfest i Vita huset förra veckan.
Förra veckan, den [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align:center;font-size:smaller;"><object width="500" height="405"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/JSgtXggeUKA&#038;hl=en&#038;fs=1&#038;"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/JSgtXggeUKA&#038;hl=en&#038;fs=1&#038;" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="500" height="405"></embed></object><br />
Obamas tal utanför Vita huset (<a href="http://www.youtube.com/watch?v=JSgtXggeUKA">klicka för att se på YouTube</a>)</p>
<p>&#8221;Amatörastronomers nyfikenhet och bidrag är viktiga för astronomin&#8230; Många har bidragit och ni kan också bidra med era upptäckter. Allt ni behöver är passion för vetenskapen,&#8221; sa presidenten <strong>Barack Obama</strong> till en grupp skolelever som var på stjärnfest i Vita huset förra veckan.</p>
<p>Förra veckan, den 6 oktober, arrangerades en stjärnfest utanför Vita huset. Obama var där med sin familj, hans vetenskapsrådgivare, astronauten och NASA-chefen <a href="http://www.nasa.gov/about/highlights/bolden_bio.html">Charles Bolden</a>, <a href="http://buzzaldrin.com/">Buzz Aldrin</a>, <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Sally_Ride">Sally Ride</a>, den första amerikanska kvinnan i rymden, den yngsta supernovaupptäckaren någonsin, 14-åriga <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Caroline_Moore">Caroline Moore</a> och ett femtiotal astronomiintresserade skolelever. 20 teleskop hade ställts ut och två planetarier hade byggts för att aningen &#8221;berika&#8221; stjärnhimmeln på vita husets trädgård.  Inte så fredsrelaterad men Obamas välkomsttal var som vanligt ganska bra på att sprida positiv anda.</p>
<p>Läs mer på <a href="http://www.whitehouse.gov/blog/White-House-to-Host-Star-Party/">Vita husets blogg</a>, eller hos <a href="http://www.msnbc.msn.com/id/33200319/ns/technology_and_science-space/">MSNBC</a>.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.popast.nu/2009/10/stjarnspeckad-stjarnfest-i-vita-huset.html/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Discovery har landat</title>
		<link>http://www.popast.nu/2009/09/discovery-har-landat.html</link>
		<comments>http://www.popast.nu/2009/09/discovery-har-landat.html#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 14 Sep 2009 12:54:27 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Kambiz Fathi</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>
		<category><![CDATA[rymdfärjan]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.popast.nu/?p=3551</guid>
		<description><![CDATA[Efter förseningen på grund av väder, fick Discovery klarttecken att återvända till jorden. Klockan 01.53 i lördags började återinträdet i atmosfären och den 14 dagar långa uppdraget till internationella rymdstationen är nu avklarad, och besättningen är i välbehåll. Se landningen här&#8230;
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://www.popast.nu/2009/09/vadret-haller-discovery-kvar-i-rymden.html">Efter förseningen på grund av väder,</a> fick Discovery klarttecken att återvända till jorden. Klockan 01.53 i lördags började återinträdet i atmosfären och den 14 dagar långa uppdraget till internationella rymdstationen är nu avklarad, och besättningen är i välbehåll. <a href="http://www.youtube.com/watch?v=3kBdNJVIuBA&amp;eurl=http%3A%2F%2Fwww%2Euniversetoday%2Ecom%2F2009%2F09%2F11%2Fspace%2Dshuttle%2Ddiscovery%2Dreturns%2Dhome%2Dvideo%2F&amp;feature=player_embedded">Se landningen här&#8230;</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.popast.nu/2009/09/discovery-har-landat.html/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Väntar på nya bilder från Hubble</title>
		<link>http://www.popast.nu/2009/09/vantar-pa-nya-bilder-fran-hubble.html</link>
		<comments>http://www.popast.nu/2009/09/vantar-pa-nya-bilder-fran-hubble.html#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 04 Sep 2009 17:26:58 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Kambiz Fathi</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.popast.nu/?p=3494</guid>
		<description><![CDATA[
Hubble sedd från Atlantis den 19:e maj i år (Bild: NASA)
Det är inte så länge sedan rymdteleskopet Hubble uppgraderades. Under fjärde serviceuppdraget lagades spektrografen STIS, NICMOS-kameran återkyldes, och de nya kamerorna COS och WFC3 installerades. Nu har uppgraderingen kommit till en punkt då de nya instrumenten har börjat producera astronomiska observationer, som många professionella astronomer [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align: center"><img class="aligncenter size-medium wp-image-3495" src="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2009/09/whats_next_hst_release_720x540-500x375.jpg" alt="whats_next_hst_release_720x540" width="500" height="375" /></p>
<p style="text-align: center">Hubble sedd från Atlantis den 19:e maj i år (Bild: NASA)</p>
<p><a href="http://www.popast.nu/2009/05/hubble-battre-an-nansin.html">Det är inte så länge sedan rymdteleskopet Hubble uppgraderades</a>. Under fjärde serviceuppdraget lagades spektrografen STIS, NICMOS-kameran återkyldes, och de nya kamerorna COS och WFC3 installerades. Nu har uppgraderingen kommit till en punkt då de nya instrumenten har börjat producera astronomiska observationer, som många professionella astronomer ivrigt väntar på. NASA har nu förberett en serie med första bilder som kommer släppas nästa onsdag, den 9:e september (16:00 svensk tid). <a href="http://hubblesite.org/servicing_mission_4/whats_next_for_hubble/">Häpnadsväckande resultat väntas&#8230;</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.popast.nu/2009/09/vantar-pa-nya-bilder-fran-hubble.html/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Saturnus, ringlös efter 15 år</title>
		<link>http://www.popast.nu/2009/09/saturnus-ringlos-efter-15-ar.html</link>
		<comments>http://www.popast.nu/2009/09/saturnus-ringlos-efter-15-ar.html#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 02 Sep 2009 19:04:15 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Kambiz Fathi</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>
		<category><![CDATA[ringar]]></category>
		<category><![CDATA[saturnus]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.popast.nu/?p=3448</guid>
		<description><![CDATA[Saturnus sedd från olika vinklar. Bilden illustrerar hur ringen ser tunnare ut ju &#8221;längre ner&#8221; jorden förhåller sig till planeten. (R.G.French (Wellesley Coll.) m. fl./Hubble Heritage team/AURA, STScI, NASA)
Saturnus var en av de första riktigt märkliga himlakroppar som Galileo kikade upp emot. Till skillnad från stjärnor och andra planeter, har Saturnus en ringliknande formation kring [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align: center;font-size:smaller;"><img class="aligncenter size-medium wp-image-3451" src="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2009/09/saturnseasons_hst-500x400.jpg" alt="saturnseasons_hst" width="500" height="400" />Saturnus sedd från olika vinklar. Bilden illustrerar hur ringen ser tunnare ut ju &#8221;längre ner&#8221; jorden förhåller sig till planeten. (R.G.French (Wellesley Coll.) m. fl./Hubble Heritage team/AURA, STScI, NASA)</p>
<p>Saturnus var en av de första riktigt märkliga himlakroppar som Galileo kikade upp emot. Till skillnad från stjärnor och andra planeter, har Saturnus en ringliknande formation kring sig som utmärker den. Ringen, eller ringarna, består av små och stora sten och minimånar. De sträcker sig 300&nbsp;000 km utanför planeten, men endast några tiotal meter tjocka. Ringarna ligger längs ekvatorn, som i sin tur ligger med 27 graders lutning från planetens rotationsaxel (jämför med jordens 23 graders lutning), och denna konfiguration gör att vart femtonde år ser vi ringarna från sidan. Därför ser de ut att försvinna temporärt. Den som vill se en ringlös Saturnus med egna ögon kan dock bli besviken: planeten befinner sig just nu nära solen på himlen och dyker upp i öster innan gryningen först i slutet av september.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.popast.nu/2009/09/saturnus-ringlos-efter-15-ar.html/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Återupplev den första månlandningen</title>
		<link>http://www.popast.nu/2009/07/aterupplev-den-forsta-manlandningen.html</link>
		<comments>http://www.popast.nu/2009/07/aterupplev-den-forsta-manlandningen.html#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 14 Jul 2009 09:25:02 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Kambiz Fathi</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.popast.nu/?p=3148</guid>
		<description><![CDATA[
Urklipp ur NASAs nya interaktiva hemsidan för den första månlandningen. (Bild: NASA)
För snart 40 år sedan, den 20e juli 1969, landade Apollo 11 på månen. Det var sannerligen &#8221;ett stort steg för mänskligheten&#8221;, och för oss som inte ens var födda då, likaväl som för alla andra intresserade, kan det vara värt att utforska NASAs [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align: center;"><img class="aligncenter size-medium wp-image-3149" src="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2009/07/Picture-3-500x364.png" alt="Picture 3" width="500" height="364" /></p>
<p style="text-align: center;">Urklipp ur NASAs nya interaktiva hemsidan för den första månlandningen. (Bild: NASA)</p>
<p>För snart 40 år sedan, den 20e juli 1969, landade Apollo 11 på månen. Det var sannerligen &#8221;ett stort steg för mänskligheten&#8221;, och för oss som inte ens var födda då, likaväl som för alla andra intresserade, kan det vara värt att utforska <a href="http://www.nasa.gov/externalflash/apollo11_landing/index.html">NASAs nya interaktiva hemsida</a>. Sidan visar en massa fina animeringar inklusive en panorama av vad &#8221;det lilla steget för en människa&#8221; uppenbarade. Ett bra sätta att förbreda sig för 40 årsdagen&#8230;</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.popast.nu/2009/07/aterupplev-den-forsta-manlandningen.html/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Spektakulära bilder från Herschel</title>
		<link>http://www.popast.nu/2009/07/spektakulara-bilder-fran-herschel.html</link>
		<comments>http://www.popast.nu/2009/07/spektakulara-bilder-fran-herschel.html#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 12 Jul 2009 12:46:23 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Kambiz Fathi</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.popast.nu/?p=3141</guid>
		<description><![CDATA[Bilder i tre våglängder, av galaxen M74. Också kallad NGC628, är galaxen en av de mest fotogeniska som ligger på 24 mjljoner ljusårs avstånd. I optisk ljus kan ni se M74 här. (Bild: ESA, SPIRE)

Flera kameror ombord rymdteleskopet Herschel har nu kommit igång och de första bilderna med SPIRE instrumentet har redan kommit in. Dessa [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Bilder i tre våglängder, av galaxen M74. Också kallad NGC628, är galaxen en av de mest fotogeniska som ligger på 24 mjljoner ljusårs avstånd. <a href="http://apod.nasa.gov/apod/ap030524.html">I optisk ljus kan ni se M74 här</a>. (Bild: ESA, SPIRE)</p>
<p><img class="aligncenter size-medium wp-image-3143" src="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2009/07/SPIRE_3bands_M74_fig4_H-500x282.jpg" alt="SPIRE_3bands_M74_fig4_H" width="500" height="282" /></p>
<p>Flera kameror ombord rymdteleskopet Herschel har nu kommit igång och de första bilderna med SPIRE instrumentet har redan kommit in. Dessa bilder är inte lika färggranna som välkända bilder i optiska våglängder, men de visar objekt som är <a href="http://www.popast.nu/2009/06/rymdteleskopet-herschels-forsta-bild.html">osynliga i optisk ljus</a>, och är därför ytterst värdefulla att studera. Bilder och spektra från <a href="http://www.astro.cf.ac.uk/research/instr/projects/?page=spire">SPIRE</a> instrumentet används för att studera objekt genom ljus i 250, 350, och 500 micrometer våglängder, vilket används för att kartlägga kall stoft och studera tidiga stjärn och galaxbildningsstadier. Bilderna beskrivs bäst av Göran Pilbratt, Herschel projektledare vid ESA: &#8221;Vi har utmärkta bilder. De är inte kalibrerade än, men de visar detaljer som vi tidigare inte skådat. De är spektakulära.&#8221;</p>
<p>Läs mera hos <a href="http://www.esa.int/esaCP/SEMAYT6CTWF_index_0.html">ESA</a>, <a href="http://news.bbc.co.uk/2/hi/science/nature/8143447.stm">BBC</a>, eller <a href="http://www.astro.cf.ac.uk/research/instr/projects/?page=spire">detaljer om SPIRE instrumentet</a></p>
<p><img class="aligncenter size-medium wp-image-3142" src="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2009/07/SPIRE250_MIPS160_M74_fig3_H-500x375.jpg" alt="SPIRE250_MIPS160_M74_fig3_H" width="500" height="375" /></p>
<p>Här kan ni jämföra bilder från Herschel med Spitzer, för att se vad Göran Pilbratt menar (Bild: NASA (SINGS gruppen) och ESA (SPIRE gruppen).</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.popast.nu/2009/07/spektakulara-bilder-fran-herschel.html/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Hubble bättre än nånsin</title>
		<link>http://www.popast.nu/2009/05/hubble-battre-an-nansin.html</link>
		<comments>http://www.popast.nu/2009/05/hubble-battre-an-nansin.html#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 24 May 2009 23:06:45 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Kambiz Fathi</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.popast.nu/?p=2945</guid>
		<description><![CDATA[
Astronauter uppgraderar Hubble (Bild: NASA)
Atlantis har landat och ESA rapporterar att det fjärde uppgraderingen av rymdteleskopet Hubble var superlyckad. Uppgraderingen tog 13 dagar med strax under fyra timmars rymdpromenader, och förrutom att astronauterna lagade ACS kameran och STIS spektrografen, har man nu också installerat en ny kamera WFC3 och en ny spektrograf COS. Hubble är [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img class="aligncenter size-medium wp-image-2946" src="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2009/05/s125e008102_h1-500x331.jpg" alt="s125e008102_h1" width="500" height="331" /></p>
<p><a href="http://www.nasa.gov/mission_pages/hubble/servicing/SM4/multimedia/index.html">Astronauter uppgraderar Hubble (Bild: NASA)</a></p>
<p><a href="http://www.esa.int/esaCP/SEM6Z80OWUF_index_0.html">Atlantis har landat och ESA rapporterar</a> att det fjärde uppgraderingen av rymdteleskopet Hubble var superlyckad. Uppgraderingen tog 13 dagar med strax under fyra timmars rymdpromenader, och förrutom att astronauterna lagade ACS kameran och STIS spektrografen, har man nu också installerat en ny kamera WFC3 och en ny spektrograf COS. Hubble är i toppform ytterligare fem år. Popast gratulerar rymdfärjan Atlantis och astronauterna ombord, och vi ser fram emot Hubbles fortsatta insatser inom den moderna astronomin. </p>
<p><a href="http://www.nasa.gov/mission_pages/hubble/servicing/SM4/main/index.html">Läs mera hos NASA</a>, eller hos <a href="http://www.popast.nu/2009/05/hubble-lagningen-infor-sista-rymdpromenaden-jobbig-men-framgangsrik.html">Popast</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.popast.nu/2009/05/hubble-battre-an-nansin.html/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Dags att slå på Herschel och Planck</title>
		<link>http://www.popast.nu/2009/05/dags-att-sla-pa-herschel-och-plank.html</link>
		<comments>http://www.popast.nu/2009/05/dags-att-sla-pa-herschel-och-plank.html#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 21 May 2009 07:10:48 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Kambiz Fathi</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>
		<category><![CDATA[Herschel]]></category>
		<category><![CDATA[Planck]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.popast.nu/?p=2908</guid>
		<description><![CDATA[
Herschel separaras från rymdkapseln. Animeringen har gjorts med en serie bilder tagna från Planck med jorden i bakgrunden  (Bild: ESA)
Efter en dryg vecka rapporterar ESA att allt går som planerat och att man har börjat kommissionera instrumenten ombord. Strax efter uppskjutning (som vi skrev om tidigare) separerades de både rymdobservatorierna (Herschel vid 15:37:55 CEST och Planck [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align:center;font-size:smaller;"><a href="http://sci.esa.int/science-e/www/object/index.cfm?fobjectid=44861"><img class="aligncenter" src="http://sci.esa.int/science-e-media/img/3d/ImageVMC_H-410.gif" alt="" width="410" height="410" /></a><br />
Herschel separaras från rymdkapseln. Animeringen har gjorts med en serie bilder tagna från Planck med jorden i bakgrunden  (Bild: ESA)</p>
<p>Efter en dryg vecka <a href="http://sci.esa.int/science-e/www/object/index.cfm?fobjectid=44879">rapporterar ESA</a> att allt går som planerat och att man har börjat kommissionera instrumenten ombord. Strax efter <a href="http://www.popast.nu/2009/05/livesand-satellituppskjutning-pa-universeum-idag.html">uppskjutning (som vi skrev om tidigare)</a> separerades de både rymdobservatorierna (Herschel vid 15:37:55 CEST och Planck vid 15:40:25 CEST tidräkning) och är nu på väg mot de designerade banorna 1.5 miljoner kilometer bort från jorden, har man börjat slå på de vetenskapliga instrumenten ombord. Redan fem dagar efter uppskutning (den 19 maj) hade Herschel och Planck nått ett avstånd på ungefär 610 000 km från jorden (knappt dubbelt så långt som medelavståndet till månen) och på väg mot sina slutpositioner, signalerar de att allt är i ordning.</p>
<p><a href="http://sci.esa.int/science-e/www/object/index.cfm?fobjectid=35060">Här kan du dissekera Herschel och kika in i den&#8230;</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.popast.nu/2009/05/dags-att-sla-pa-herschel-och-plank.html/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Rymdcurryn fyller 40</title>
		<link>http://www.popast.nu/2009/02/rymdkurryn-fyller-40.html</link>
		<comments>http://www.popast.nu/2009/02/rymdkurryn-fyller-40.html#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 25 Feb 2009 19:02:19 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Kambiz Fathi</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>
		<category><![CDATA[Japan]]></category>
		<category><![CDATA[mat]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.popast.nu/?p=2348</guid>
		<description><![CDATA[
Rymdcurryn serveras (Bild: &#169;Japan Times)
Det började med svensk militärmat på 60 talet. Den japanska matdesignern Rokuro Harima (vid företaget Ajinomoto) kom över en artikel om hur den svenska armén bevarar mat i speciella värmeisolerande påsar, och utvecklade en idé att packa in olika typer av extra smakrika curryrätter i påsar. Det blev strax mycket populärt [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align: center;"><img class="aligncenter size-full wp-image-2349" src="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2009/02/fl20080217x3c.jpg" alt="fl20080217x3c" width="250" height="333" /></p>
<p style="text-align: center;">Rymdcurryn serveras (Bild: &copy;Japan Times)</p>
<p>Det började med svensk militärmat på 60 talet. Den japanska matdesignern Rokuro Harima (<a href="http://www.ajinomoto.com/">vid företaget Ajinomoto</a>) kom över en artikel om hur den svenska armén bevarar mat i speciella värmeisolerande påsar, och utvecklade en idé att packa in olika typer av extra smakrika curryrätter i påsar. Det blev strax mycket populärt i Japan, och har hållit sig så i 40 år nu. Den har också funnit sin väg, via den japanska rymdorganisationen <a href="http://www.jaxa.jp/index_e.html">JAXA</a>, till den internationella rymdstationen som en tyngdlöshetsdelikatess. Rymdcurryn är mera smakrik än den vanliga curryn, kan bevaras i rumstemperatur, och är lätt att tillaga (inte undra på att den är populär). Den är också ganska lätt att få tag på i Japan för endast 2625 japanska yen (något mindre än 250 kr).<br />
<a href="http://search.japantimes.co.jp/cgi-bin/fl20080217x3.html">Läs mera hos Japan Times</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.popast.nu/2009/02/rymdkurryn-fyller-40.html/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Stjärnor kan skymma universum</title>
		<link>http://www.popast.nu/2009/02/stjarnorn-kan-skymma-universum.html</link>
		<comments>http://www.popast.nu/2009/02/stjarnorn-kan-skymma-universum.html#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 06 Feb 2009 22:37:48 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Kambiz Fathi</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>
		<category><![CDATA[stjärnor]]></category>
		<category><![CDATA[stoft]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.popast.nu/?p=2178</guid>
		<description><![CDATA[
Hubbleteleskopbild av dubbelstjärnsystemet HD 44179 som ligger 2300 ljusår bort. Partikelutflöde från stjärnorna påverkar det interstellära mediet så långt som tre ljusår bort från stjärnorna, i vad som liknar en X-form. (Bild: Van Winckel, M. Cohen, H. Bond, T. Gull, ESA, NASA)
Stoft finns det gott om i universum, och det försvårar astronomers jobb genom att skymma [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align:center;font-size:smaller;"><a href="http://news.uchicago.edu/news.php?asset_id=1537"><img src="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2009/02/20090207.jpg" alt="Bild: H. Van Winckel, M. Cohen, H. Bond, T. Gull/ESA/NASA" title="Bild: H. Van Winckel, M. Cohen, H. Bond, T. Gull/ESA/NASA" width="500" height="321" class="aligncenter size-full wp-image-2197" /></a><br />
Hubbleteleskopbild av dubbelstjärnsystemet HD 44179 som ligger 2300 ljusår bort. Partikelutflöde från stjärnorna påverkar det interstellära mediet så långt som tre ljusår bort från stjärnorna, i vad som liknar en X-form. (Bild: Van Winckel, M. Cohen, H. Bond, T. Gull, ESA, NASA)</p>
<p>Stoft finns det gott om i universum, och det försvårar astronomers jobb genom att skymma objekt som man vill observera. En annan jobbig aspekt är just att man vet så lite om dess kemiska sammansättning, eller till och med var det kommer ifrån. Stjärnors atmosfär är en favorit; särskilt de röda jättarna som kallas post-AGB-stjärnor kan förutom att skapa stoft också skjuta ut det i rymden. <a href="http://news.uchicago.edu/news.php?asset_id=1537">En ny studie av dubbelstjärnsystemet HD44179</a> bekräftar denna idé.<br />
<a href="http://arxiv.org/abs/0812.2893">Läs artikeln hos arXiv</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.popast.nu/2009/02/stjarnorn-kan-skymma-universum.html/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>TWAN häpnade på ESO</title>
		<link>http://www.popast.nu/2009/02/twan-hapnade-i-eso.html</link>
		<comments>http://www.popast.nu/2009/02/twan-hapnade-i-eso.html#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 02 Feb 2009 15:06:55 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Kambiz Fathi</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>
		<category><![CDATA[astrofotografi]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.popast.nu/?p=2138</guid>
		<description><![CDATA[
Sikta mot stjärnorna bland pingviner (bild: TWAN).
Jag komer just från TWAN-seminariet på ESO i Garching, Tyskland, där Babak Tafreshi (bland pingvinerna ovan) visade upp TWAN:s bilder (som jag skrev om häromdagen). Åhörarna häpnade över att de fina bilderna är så oredigerade som möjligt, och täcker världens alla kontinent och poler. Det var en upplevelse att [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align: center;font-size:smaller;"><img class="aligncenter size-full wp-image-2140" src="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2009/02/1003261.jpg" alt="1003261" width="480" height="336" /><br />
Sikta mot stjärnorna bland pingviner (bild: TWAN).</p>
<p>Jag komer just från <a href="http://www.twanight.org">TWAN</a>-seminariet på <a href="http://www.eso.org">ESO</a> i Garching, Tyskland, där <a href="http://www.twanight.org/newtwan/photographers_about.asp?photographer=Babak%20A.%20Tafreshi">Babak Tafreshi</a> (bland pingvinerna ovan) visade upp TWAN:s bilder (<a href="http://www.popast.nu/2009/01/varlden-om-natten.html">som jag skrev om häromdagen</a>). Åhörarna häpnade över att de fina bilderna är så oredigerade som möjligt, och täcker världens alla kontinent och poler. Det var en upplevelse att se världen om natten från världens hörn, och Babak fick oss att reflektera över att vi spenderar hälften av vårt liv under mörka skyar, och en eftertänksam blick uppåt kan omvandla det&#8230;</p>
<p><a href="http://www.twanight.org/newTWAN/galleries.asp?page=1&amp;Sort=Gallery&amp;Value=Cosmic%20Motions">Se rörliga bilder här</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.popast.nu/2009/02/twan-hapnade-i-eso.html/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Världen om natten</title>
		<link>http://www.popast.nu/2009/01/varlden-om-natten.html</link>
		<comments>http://www.popast.nu/2009/01/varlden-om-natten.html#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 29 Jan 2009 23:31:10 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Kambiz Fathi</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>
		<category><![CDATA[astrofotografi]]></category>
		<category><![CDATA[ljusföroreningar]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.popast.nu/?p=2120</guid>
		<description><![CDATA[
Denna bild går under titeln &#8221;Rädda natten&#8221; och jämför en långtidexponering av Alborz bergen (endast 60 km norr om den Iranska huvudstaden Tehran) där vintergatan syns så snyggt (överst) med en likadan exponering över huvudstaden Teheran (underst). Städerna skymmer mycket! (Bild:  Babak Tafreshi/TWAN)
Vid entrén till Europeiska sydobservatoriets huvudbyggnad i Garching såg jag idag en [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align:center;font-size:smaller;"><img class="aligncenter size-full wp-image-2121" src="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2009/01/3001775.jpg" alt="3001775" width="500" height="253" /><br />
Denna bild går under titeln &#8221;Rädda natten&#8221; och jämför en långtidexponering av Alborz bergen (endast 60 km norr om den Iranska huvudstaden Tehran) där vintergatan syns så snyggt (överst) med en likadan exponering över huvudstaden Teheran (underst). Städerna skymmer mycket! (Bild:  Babak Tafreshi/TWAN)</p>
<p>Vid entrén till Europeiska sydobservatoriets huvudbyggnad i Garching såg jag idag en affisch om ett föredrag av en representant från organisationen <a href="http://www.twanight.org">TWAN</a> (The World at Night). Jag sökte på deras sida och läste att TWAN är ett <a href="www.unesco.org">UNESCO</a> / <a href="www.iau.org/">IAU</a>-projekt som hedrar internationella astronomiåret, och vill uppmärksamma att alla kulturer delar samma natthimmel. Hemsidan innehåller en hel del information om diverse aktiviteter runtom i världen, samt är en gruva för en massa fina bilder världen över. <a href="http://www.twanight.org">Definitivt en hemsida värd att utforska</a>, eller se <a href="http://klarhimmel.blogspot.com/">P-M Hedéns Klar Himmel</a> för vidare beskrivning på svenska.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.popast.nu/2009/01/varlden-om-natten.html/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>3</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Minnesförlust på Mars</title>
		<link>http://www.popast.nu/2009/01/minnesforlust-pa-mars.html</link>
		<comments>http://www.popast.nu/2009/01/minnesforlust-pa-mars.html#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 29 Jan 2009 16:58:06 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Kambiz Fathi</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.popast.nu/?p=2115</guid>
		<description><![CDATA[
Spirit och en marsiansk utsikt. Klicka här för en rundresa. (Bild: NASA/JPL/CalTech/Cornell)
Efter 1800 marsdygn har NASAs robot &#8221;Spirit&#8221; fått minnesförlust. I söndags lyckades man kommunicera med Spirit och skicka över kommandon med dagens aktiviteter, samt dubbelkontrollera helgens utforskningar. När data var mottaget, fick NASA reda på att Spirit inte hade rört på sig, samt att [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align: center;"><img class="aligncenter size-full wp-image-2116" src="http://www.popast.nu/wp-content/uploads/2009/01/slide1.jpg" alt="slide1" width="512" height="384" /></p>
<p style="text-align: center;"><a href="http://www.jpl.nasa.gov/multimedia/slideshows/mer-200608/">Spirit och en marsiansk utsikt. Klicka här för en rundresa.</a> (Bild: NASA/JPL/CalTech/Cornell)</p>
<p>Efter 1800 marsdygn har NASAs robot &#8221;<a href="http://marsrovers.jpl.nasa.gov/home/index.html">Spirit</a>&#8221; fått minnesförlust. I söndags lyckades man kommunicera med Spirit och skicka över kommandon med dagens aktiviteter, samt dubbelkontrollera helgens utforskningar. När data var mottaget, fick NASA reda på att Spirit inte hade rört på sig, samt att den hade glömt en del kommandon. Påföljande dag var också förlorad, men i tisdags lyckades Spirit hitta solen igen, och NASA försäkrar att den är igång igen. </p>
<p><a href="http://www.nasa.gov/mission_pages/mer/news/mer-20090128.html">Läs mera hos NASA</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.popast.nu/2009/01/minnesforlust-pa-mars.html/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
