Populär Astronomi » Gabriella Stenberg

Månskuggbåten

Gabriella Stenberg — Thu, 17 Nov 2011 13:27:22 +0000

Under en total solförmörkelse faller månens skugga på jorden. Den del av atmosfären som skuggas av månen kyls ner i brist på solstrålning och akustiska vågor skapas. Fenomenet kan liknas vid bogvågen kring en båt som rör sig. I det här fallet utgörs båten av månskuggan som rör sig över jorden, och vågorna är inte vattenvågor utan vågor i atmosfären. Och båten är en väldigt stor båt, över 1700 km lång faktiskt!

Att det skulle uppstå bogvågor kring månskuggan föreslogs redan på 1970-talet men inte förrän under den totala solförmörkelsen i juli 2009 lyckades man observera det. De taiwanesiska och japanska forskare som gjorde upptäckten har använt ett stort antal GPS-mottagare för att titta på hur elektrontätheten i atmosfären ändras. De kunde då se vågor med perioden 3-5 minuter utbreda sig med ungefär 100 m/s från kanterna på månskuggan. Alla detaljer finns att läsa i den artikel forskarna nyligen publicerat i Geophysical Research Letters.

Månens skugga på jorden under solförmörkelsen i juli 2009. (NASA/GFSC)

50 år av svenskt i rymden

Gabriella Stenberg — Thu, 25 Aug 2011 12:01:40 +0000

Inga champagnekorkar flög i luften. Inga fyrverkerier lyste upp sensommarhimlen. Nästan helt obemärkt passerade den 14 augusti förbi. En liten tårtbit borde vi kanske i alla fall ha ätit för att fira 50-årsdagen av uppskjutningen Sveriges första rymdraket.

Den 34 kg tunga och 2,3 m långa Arcas-raketen lämnade startrampen vid Nausta klockan 22:10 den 14 augusti 1961. Knappt fyra år efter den ryska satelliten Sputnik kunde vi svenskar ta steget ut i rymden med en ”Plutnik”.

Det vetenskapliga syftet med raketskottet var att undersöka nattlysande moln. Denna typ av moln uppträder på väldigt hög höjd och är därför solbelysta långt efter solnedgången. Ett talkpulver skulle släppas ut på 80 km höjd och det konstgjorda molnet skulle kunna studeras från marken. Tyvärr fungerade det inte som tänkt. Förmodligen var det sprängladdningen i raketens noskon som inte fungerade.

Rymdnestorn Sven Grahn har nyligen besökt uppskjutningsplatsen och han berättar mer på Sven’s Space Place. Eftersom platsen för den historiska händelsen nu är utmärkt i terrängen vill jag också rekommendera den som ett givet utflyktsmål om man är i trakterna.

Pressvisning av Arcus-raketen några dagar innan uppskjutningen. (Foto: Rolf Ericsson)

Ett dyk på Enceladus

Gabriella Stenberg — Tue, 11 Mar 2008 13:22:00 +0000

I morgon kommer NASAs rymdfarkost Cassini att flyga förbi Saturnus måne Enceladus. Det blir inte bara en avmätt titt på behörigt avstånd utan Cassini kommer bokstavligen att duschas av geysrarna som finns vid månens sydpol. Det ska dock inte vara någon fara för rymdfarkosten säger NASA i sitt pressmeddelande, eftersom de is- och dammpartiklar den kommer att träffas av är väldigt små. Forskarna är väldigt intresserade av att noga analysera det som sprutar upp ur sprickorna på månens yta. Det finns nämligen en chans att flytande vatten, ja till och med en ocean av vatten skulle kunna finnas på Enceladus. …och då börjar ju förstås alla att spekulera om möjligheterna till liv… Spännande!
Läs mer i pressmeddelandet
Följ hela förbiflygningen på de inblandades egen blogg

Så här kanske det kan se ut när Cassini närmar sig Enceladus (Bild: NASA/JPL)

Välkomna till mitt observatorium!

Gabriella Stenberg — Mon, 22 May 2006 06:53:00 +0000

Det är inte alla förunnat att ha ett eget observatorium. Det nyinvigda Umevatoriet i Umeå är förstås inte heller mitt, även om det känns så ibland.
I mars 2003 satt jag och kände mig väldigt liten på ett idémöte med stora inflytelserika män. För en och och en halv vecka sedan gick jag omkring (i en för mig helt okaraktäristisk dräkt!) och kände mig iallafall något lite större bland de potentater som bevistade invigningen. Och då menar jag faktiskt invigningen av det observatorium som blev slutresultatet av idémötet (och en massa ytterligare möten därefter givetvis).
Så kan det gå (fast när jag tittar tillbaka förstår jag nog inte hur det egentligen gick till…)! Man kanske skulle skriva en bok om det?

Några råd bara, om ni funderar på att kasta er in i något motsvarande:
1. Se till att ni inte har något annat för er – projektet kommer att sluka all tillgänglig tid och lite till.
2. Se till att det finns flera (=många!) andra som är beredda att hjälpa till – ni kommer att bi ohyggligt trötta iallafall.
3. Se framförallt till att inte bli projektledare – då hinner ni garanterat inte skriva några blogginlägg, varken om astronomi eller något annat.

Även observatoriets föreståndare var minsann uppklädd på invigningen. Tommy Jonsson heter han och han är en riktig klippa. Tack och lov! (Bild: Umevatoriet)

Unik solcykelprognos

Gabriella Stenberg — Wed, 08 Mar 2006 20:14:00 +0000

Med hjälp av datorsimuleringar har forskare vid NCAR (National Center for Atmospheric Research) ställt samman en prognos för nästa solcykel, som bär ordningsnumret 24. Den kommande solcykeln förespås bli 30-50% starkare än den nuvarande och solmaximum (störst solaktivitet) förväntas inträffa 2012. Det finns alltså gott om tid att förbereda sig…
Solens aktivitet varierar normalt i ungefär 11 år långa cykler. En aktiv sol kännetecknas av många solfläckar samt en ökad risk för solstormar som kan skada satelliter men också ge problem med elförsörjningen. En positiv effekt av hög solaktivitet är många och intensiva norrsken.
Mer att läsa finns i pressreleasen eller på Spaceflight Now.

Satelliten SOHO har tagit denna bild av vår närmaste stjärna. Det händer alltid någonting på solen. (Bild:ESA/NASA)

Nya ringar kring Uranus

Gabriella Stenberg — Fri, 23 Dec 2005 10:42:00 +0000

Det finns mycket kvar att upptäcka i de yttre delarna av solsystemet. Studier av Uranus med hjälp av Hubble Space Telescope har lett till upptäckten av två nya ringar kring planeten. De nya ringarna befinner sig mycket längre bort från Uranus än de tidigare kända ringssystemet, och kan betraktas som ett andra ringsystem. Den yttersta ringen förses troligen med material från månen Mab, som Hubble såg för första gången 2003.
NASAs pressmeddelande ger mer information.

Ännu fler rymddoktorer

Gabriella Stenberg — Thu, 15 Dec 2005 20:30:00 +0000

Idag har ytterligare en rymdrelaterad disputation ägt rum i Sverige: Klas Brinkfeldt har försvarat sin avhandling som beskriver utveckling och kalibrering av satellitinstrument för att mäta energirika neutrala atomer (ENA). Syftet med instrumenten är att studera hur laddade partiklar i solvinden och magnetosfärerna växelverkar med de neutrala atmosfärerna kring planeterna. Klas har jobbat vid Institutet för rymdfysik i Kiruna.
Läs mer i pressmeddelandet.

Imorgon är det dags för ytterligare en disputation med rymdanknytning: Rico Behlkes avhandling handlar om SLAMS (Short Large-Amplitude Magnetic Structures) – magnetiska strukturer som man observerar vid bogchocken. De tros uppkomma från lågfrekventa plasmavågor och spela stor roll för fysiken i området. Rico har arbetat vid Uppsala universitet och Institutet för rymdfysik i Uppsala.
Läs mer bland avhandlingarna från Uppsala universitet.

Instrumentet ASPERA-4 på Venus Express kan mäta ENA. (Bild: Institutet för rymdfysik)

Rymddoktorer på löpande band

Gabriella Stenberg — Fri, 25 Nov 2005 01:15:00 +0000

Man undrar om det någonsin har producerats så många doktorer i rymdfysik i Sverige som just nu. Idag är det dags för David Sundqvist vid Institutet för rymdfysik i Uppsala och Uppsala universitet att försvara sin avhandling. David har hittat virvlar i rymdplasmat kring jorden med hjälp av de fyra Clustersatelliterna. Hans sensationella upptäckt skrev vi om i augusti.
Läs mer i Davids pressmeddelande.

Idag försvarar också Fredrik Bruhn sin avhandling. Den handlar visserligen inte riktigt om rymdfysik men nästan: rymdteknik. Fredrik har arbetat vid Ångström Rymdtekniskt Centrum med miniatyrisering av satellitsystem. Genom att göra satelliter och mätinstrument mindre blir rymdexpedtionerna billigare. Det låter ju bra! Nanosatelliter kallas de miniatyriserade rymdfarkosterna som inom en snar framtid ska trafikera solsystemet.
Läs mer i Fredriks pressmeddelande.

Fredrik och David är dessutom bara två av alla rymdrelaterade avhandlingar som presenteras i Sverige denna höst. Vi kanske får anledning att återkomma i ärendet alltså…

Fredriks forskning möjliggör rymdresor med s k nanosatelliter.(Bilden är från pressmeddelandet.)

Satelliter på utflykt och Christer på länk

Gabriella Stenberg — Tue, 01 Nov 2005 15:15:00 +0000

P&aring Fysikdagarna som arrangeras i Ume&aring onsdag-torsdag utforskas och diskuteras mycket rolig fysik. Redan i söndags kväll tjuvstartade man med tv&aring rymdaktiga föreläsningar av rymdprofessorerna Mats André och Rickard Lundin, från Institutet för rymdfysik i Uppsala respektive Kiruna. Rymdprat blir det även under onsdag och torsdag: Rickard Lundin medverkar liksom Susanne Aalto från Onsala rymdobservatorium.

P&aring plats finns ocks&aring redan satellitmodeller i skala 1:4 av de fyra Clustersatelliterna och Mars Express. Modellerna kommer från ESA och har transporterats hela vägen från de mer centrala delarna av Europa till norra Sverige för att fascinera Umeåborna. Modellerna lär visst bli kvar hela veckan.

Onsdagkvällen bjuder på en annan begivenhet: den svenske astronauten Christer Fuglesang på länk från Houston. Hundratals lärare kommer att sitta bänkade för att ställa kluriga frågor till Christer. Kanske börjar han själv tvivla p&aring om han någonsin kommer upp i rymden?
Fysikdagarnas hemsida
Pressmeddelande från Umeå universitet

Den svenske astronauten Christer Fuglesang. (Bild: ESA)