Konferensen har minst 80 deltagare från 17 olika länder. (Bild: AbGradCon)

Studenter och färska, nydisputerade forskare från jordens alla hörn har samlats i Tällberg för att nätverka och presentera sina avhandlingar i astrobiologi. Som bonus blir de mer insatta i forskningsfronten  – något som kan vara nog så svårt för en färsk forskare eftersom astrobiologi är ett mycket brett ämnesområde. Hur livet på jorden har bakats ur solsystemens deg av grundämnen, hur det kan trivas i verklighetsfrämmande miljöer – i kokande källor, snustorra öknar, halkiga isvulkaner och i underjordens mörka djup – och hur det så småningom kanske kommer att avslöjas i någon daggfrisk grotta på Mars, med hjälp av allt mer sofistikerade instrument – det kan man klura ut via så vitt skilda ämnen som astronomi, geologi, och biologi. Och kan man kombinera dessa kunskaper så får man en större helhetsförståelse, som gör det enklare för dem som vill lösa mysteriet om det finns andra varelser i rymden förutom jordingarna?

Här kan man följa konferensen i realtid. Schemat finns här.

Till skillnad mot vanliga pulsarer som snurrar långsammare och även saktar ner farten efterhand, så bevarar millisekundpulsarerna en jämn rotationshastighet. Det beror på att den ständigt får ny ”mat” från en annan stjärna som de alltså kannibaliserar på. Därmed bibehålls rörelsemängdsmomentet och det jämna pulserandet av gammastrålar, som får dessa kosmiska fyrar att bli lika pålitliga tidsangivare som atomklockor. Millisekundpulsarer är väldigt intressanta för astronomerna, framför allt för att de kan användas vid mätningar av ett av fysikens största mysterier, nämligen gravitationsvågor. Gravitationsvågor beskrivs i Einsteins relativitetsteori, men de är så svaga att det krävs oerhört känsliga detektorer för att uppfatta dem (vilket inte har gjorts än)..

FAKTA: Snurr-rekordet för en pulsar är för närvarande 716 varv per sekund (716 Hz). Som jämförelse kan mixermaskiner nå upp i hastigheter på ca. 300 varv per sekund.

Analysen av en ultraluminös röntgenkälla i galaxen NGC 1399 pekar på att ett medelmassivt svart hål har slitit itu en stjärna. Bild: NASA/CXC/UA/J. Irwin; Optical: NASA/STScIBild: NASA/CXC/UA/J. Irwin; Optical: NASA/STScI./

Dessa är tyngre än vanliga svarta hål som bildas av döda stjärnor, men lättare än supertunga svarta hål på flera hundra miljoner solmassor, som tros finnas i de flesta galaxers centrum. I så fall skulle det vara första gången som ett medelmassivt svart hål har tagits på bar gärning medan det sliter sönder en stjärna. Dessutom ett bevis för att något sådant kan ske även i klotformiga stjärnhopar. Astronomer har misstänkt att klotformiga stjärnhopar kan innehålla medelmassiva svarta hål, men det har varit svårt att hitta tillräckligt med bevis.

Resultaten presenterades igår på AAS-mötet i Washington av Jimmy Irwin på University of Alabama. Viktiga ledtrådar fick forskargruppen genom röntgenteleskopet Chandra, som avslöjade att det fanns en ultraluminös röntgenkälla (ULX) i en mycket gammal klotformig stjärnhop belägen i den elliptiska galaxen NGC 1399, på 65 miljoner ljusårs avstånd. Ultraluminösa röntgenkällor är lite av ett mysterium. De är mycket ljusstarkare än vanliga röntgenkällor men svagare än de som finns i supermassiva svarta hål i aktiva galaxkärnor. Man misstänker att några ULX är svarta hål med en massa på mellan hundra och flera tusen gånger solens.

Under Jenam-konferensen i England i tisdags startade She Is An Astronomer (SIAA), ett av Internationella Astronomiårets hörnstensprojekt. Syftena är att stödja jämställdhet, motverka fördomar om kvinnor inom astronom och vetenskap, samt ge kvinnor redskap för att nå sina mål. SIAA har en egen webbsida med information och resurser, som ska fortsätta fyllas på under året och även i framtiden fungera som en databank för kvinnliga astronomer.
Av de cirka 10 000 astronomer som finns i världen är en fjärdedel kvinnor. En av dessa är 26-åriga Karin Öberg, som i höst tar sin doktorsexamen i astronomi på universitetet Leiden i Holland. Hon fick nyligen NASA:s Hubble Fellowship, ett stipendiat som ges årligen till 17 unga astronomer som har bidragit till förståelse av universums ursprung. Karin är första svenska mottagaren sedan kosmologen Max Tegmark 1996. Hon kommer hon att få forska i tre år på Smithsonian Astrophysical Observatory i Massachusetts, USA. Forskningen sker inom NASAs Cosmic Origins program, och kommer att handla om vilken roll is har i stjärnbildning (BLT).

  Ljusföroreningar. Bild: Craig Mayhew och Robert Simmon, NASA GSFC, baserad på DMSP data

Många stadsbor har aldrig sett Vintergatan i sin fulla prakt på grund av störande stadsbelysning och andra ljusföroreningar, något som föreningen Ljusstyrkan vill ändra på. Men på lördag finns en chans! Då uppmanar klimatkampanjen Earth Hour jordens innevånare att släcka lysena kl. 20.30-21.30. I skrivande stund har 118 av landets 290 kommuner anmält att de ska delta. Eftersom Earth Hour startade för bara två år sedan i Australien, kan en orsak till dess stora genomslag i Sverige vara att människor hoppas att det ska påverka FN:s klimatmöte i Köpenhamn i december.

Vissa amatörastronomiklubbar och planetarier anordnar visningar av stjärnhimlen i samband med detta, se till exempel Astronomiårets kalendarium. Tyvärr verkar det bli ganska molnigt i helgen enligt vädersiarna, så håll tummarna för stjärnklar himmel på lördag! 

Den unga stjärnhopen NGC 2467 i stjärnbilden Akterskeppet är en barnkammare av stjärnbildning. Blivande stjärnor är inbäddade i kokonger av gas. (Bild: ESO)

Vissa befinner sig fortfarande mycket nära oss, visar en analys av Simon Portegies Zwart vid Amsterdams universitet. Men öppna stjärnhopar löses upp med tiden, så de flesta av solens syskon kom på avvägar medan vår stjärnhop tillryggalade sina 27 varv runt Vintergatan. Men ett fåtal procent av solens grannar – ungefär 10 till 60 stycken – kan fortfarande uppehålla sig närmare än 300 ljusår, och resa runt galaxen parallellt med oss, menar Portegies Zwart. Han anser att man bara behöver hitta några få av dessa stjärnor, för att kunna slå fast föräldramolnets parametrar och var någonstans det födde vår sol och dess syskon.

När ESA sänder upp satelliten Gaia kring 2012, kan den hjälpa till med sökandet (även forskare i Lund och Uppsala jobbar med Gaia). Solsyskonen har nämligen speciella grundämnen gemensamt, tack vare en supernovaexplosion som inträffade när solen var cirka 2 miljoner år gammal. Den skyldige var en väldigt ung, massiv stjärna på 15-25 solmassor som befann sig cirka 5 ljusår bort. Rester från supernovan har satt sin prägel på de omgivande stjärnorna – till exempel finns material bevarat i Kuiperbältets meteoriter, som svävar bortom Neptunus i solsystemets ytterkanter. Konstigheter i deras kemiska sammansättning och struktur är gemensamma även med solens syskon. På så sätt hoppas man kunna skilja ut solens stjärnsyskon från andra icke-besläktade stjärnor i Vintergatan.

Publika visningar av solförmörkelsen sker på fredag förmiddag på olika håll i landet: Stadsparken i Borås, Slottsskogsobservatoriet i Göteborg, Folkets hus i Borlänge, på
Eldsberga-observatoriet i Halmstad och hos SAAF:s samlade amatörastronomer på sin Sagittariusträff på Öland. Ju längre norrut desto mer täcker månen solen, så roligast blir det nog på Teknikens hus i Luleå. Eller på Treriksröset om du befinner dig där.

Animeringen visar förmörkelseförloppet där och är gjord av Per Ahlin. (Tack till Hans Bengtsson på Astronomiguiden för visningstipsen.)

Den totala solförmörkelsen sedd från just Sibirien och Kina kan man följa på nätet: kolla solförmörkelsens hemsida hos NASA (scrolla ner en bit) för några länkar. DN har några andra tips.

Det verkar som om ESA helt enkelt tar efter NASA, som redan samarbetar med Disney kring filmen, både på webben och i kampanjer i samband med att filmen har premiär i olika länder.

Så här ser ESA:s nya webbsida om WALL-E ut. Den riktar sig till alla som vill
lära sig mer om rymden och ESA:s projekt. Copyright @ 2008 ESA / Disney-Pix

Filmen har regisserats av Andrew Stanton (som ligger bakom Hitta Nemo och Ett småkryps liv) och är ett samarbete mellan Pixar och Disney.