Rymdteleskopet Kepler kan ha nått slutet av sitt liv som planetupptäckare. Sedan i tisdags sattes teleskopet i felsäkert läge därför att ett av reaktionshjulen som används för att peka rätt på himlen hade slutat att fungera. Om man läser mellan raderna i NASA:s pressmeddelande från igår tror man inte att hjulet kommer igång igen. Däremot hoppas man kunna experimentera sig fram till ett sätt att styra teleskopet utan alla reaktionshjul.
– Vi tittar mycket noga på mätningarna för att se om det går att återgå till forskningsläge, sa NASA:s John Grunsfeld på en presskonferens igår.
Rymdteleskopet har tillräckligt med bränsle kvar för att teknikerna kan sköta teleskopstyrningen med de delar som ännu funkar. Men det ser ut att vara slut med mätningar av samma höga precision som varit möjliga hittills. Teleskopet har under nästan fyra år gett åtskilliga spännande planetupptäckter. Även om teleskopet inte längre kan leta efter de små stjärnblinkningar som avslöjar dess planeter så lär Kepler-upptäckterna fortsätta ännu ett tag, därför att uppföljningsarbete från marken krävs för att bekräfta och karakterisera kandidater till nya himlakroppar.
Nu följer troligen en paus med exoplanetforskning från rymden innan Europas Cheops och NASA:s TESS som båda sänds upp tidigast 2017.
Läs mer hos NASA, på space.com och i New Scientist.
Bild: NASA

4 KOMMENTARER

  1. Från NASA:

    With the failure of a second reaction wheel, it’s unlikely that the spacecraft will be able to return to the high pointing accuracy that enables its high-precision photometry. However, no decision has been made to end data collection.

    Två reaktionshjul av 4 har lagt av sedan 2009.
    Låter för mig som stor katastrof.

    På ODIN la ett ett hjul (av fyra) av för ett flertal år sedan.

    Kepler har ca 4 ggr större massa än ODIN vaför hjulen är större.

    Dålig termisk konstruktion känns det som dvs hjulen bli för varma eller att man möjligtvis är snål med hydrazin (dvs thrust) och låter hjulen snurra med onödigt höga varvtal.

  2. En sk uppgiven livslängd är inte det någon går och hoppas på ska bli verklighet.

    För ODINs del var man glad (sa man vid launch) om ”teleskopet ODIN” skulle överleva 4 år. Nu är man inne på det 13:e och man ser fortfarande inget slut.

    2 st utslagna reaktionshjul är en stor miss som man inte kan snacka bort med att säga att satelliten bara var designad för att klara min 3,5år.

Comments are closed.