Som jag skrev igår blev det slutlekt för månprogrammet Constellation i NASA:s nya budget som nu presenterats av chefen Charles Bolden (bilden; fler dokument hos NASA). USA:s rymdstyrelse får extra pengar för att få fart på den kommersiella rymdbranschen, mer pengar till forskningen, och den Internationella rymdstationen får fortsätta ett tag till. Men det problemtyngda programmet Constellation, med farkosten Orion och raketen Ares, läggs ner helt. Det med tanke på omständigheterna högt ställda målet att nå månen inom de närmaste 10 åren, som förra presidenten George Bush lyckades lansera 2003, går också i kras. Astrowebb summerar och länkar till budgetsammanfattningen hos NASA (pdf); bland svenska medierna är intresset klent. Expressen och Metro skriver i kortaste möjliga ordalag.
Hos nättidningen Spaceflight Now heter det att Obama dödar månprogrammet och visst låter det illa. Kongressledamöter rasar och jag hittar till och med en svensk bloggare som tycker att tillslaget är tragiskt (Christian Dahlgren). Före detta NASA-bossen Mike Griffin är också djupt kritisk mot planen och anser att de privata aktörerna är långt ifrån redo för det förtroende som Obama tycks vilja ge dem. Andra tycker att den nya riktningen är den bästa möjliga med tanke på det ekonomiska läget. Phil Plait på Bad Astronomy till exempel, samt Planetary Society och självaste Buzz Aldrin, andra människan på månen.
Den före detta astronauten Bolden vill ändå hålla drömmen om rymden vid liv. Till reportrar sa han igår:
– Tänk dig resor till Mars som tar veckor istället för år, människor som sprider ut sig i det inre solsystemet och utforskar månen, asteroider och Mars nästan samtidigt i en jämn ström av genombrott. Och tänk dig att allt det här görs i samarbete med nationer över hela världen. Detta är det som presidentens plan för NASA kommer att göra möjligt, när vi har utvecklat de nya sätt att göra verklighet av det.
Ska vi ta de nästa stegen i rymden, vidare till Mars och våra andra grannar, så måste det bli ett globala projekt av visionerna. Så tycker jag och det låter nästan som om Bolden och Barack Obama skulle också vilja ha det så. Tyvärr är vi inte där ännu och innan vi når dit är vägen kantad av inrikespolitiska bråk och supermakter som kommer att göra som supermakter brukar göra. Men det finns skäl för optimism.

9 KOMMENTARER

  1. Alltid tråkigt med minskade anslag till rymdforskningen. Men man måste vara realist, USA står inte inför valet att åka till Månen eller inte, USA står inför valet att överleva eller inte! Då är det enkelt att välja bort rymdresor. Att välja rymdresor i det läget är som att köpa ny storbilds-TV medan man väntar på att bli vräkt från lägenheten. Detta är det som det handlar om!
    När man är ekonomisk stark igen kan man snabbt återta det man förlorade tidigare.

  2. Re Linnar
    Om man ser till budgeten som helhet får NASA mer pengarna dom kommande åren.

    Det stora problemet ligger i att detta inte är första gången som NASAs inriktning ändras radikalt dom senaste årtionden. Om man tar avstamp i SS Freedom, som lades ner och återuppstod som ISS, har flera betydande program lagts ner sedan dess. Med andra ord har miljarder satsas på att bygga nya program för att sedan lägga ner och vara tillbaka på ruta ett. Det är inte heller bara att starta upp när nästa president tycker att det finns pengar, för i och med att STS och Cx läggs ner samtidigt kommer mycket kompetens att gå förlorad, erfarenheter och lärdom kommer glömmas bort och mycket kommer få starta från noll när väl ett nytt program startar.

    För att återgå till Cx har ett stort problem varit att inte ens från första året har programmet fått den budget som George Bush lovade 2004. Lägg där till att det verkar vara helt uteslutet att skjuta till mer pengar (pengar som man redan lovat) när det behövs. Om samma tänk hade gällt redan på 1950-talet hade verken Explorer och Sputnik eller något annat lämnat marken.

  3. Varför inte låter USA inte den privata/kommersiella marknaden helt ta över rymdforskningen? Obama är realist, och borde satsa skattepengar på t.ex. medborgarnas sjukvårdförsäkring i stället. Det amerikanska samhället är ju oerhört segregerat: fattiga och rika.

  4. @kat: Den kommersiella rymdbranschen är liten och ännu inte speciellt erfaren. Att lägga hela NASA:s verksamhet på dem skulle nog innebära slutet för det allra mesta som man håller på med. Dessutom är NASA:s budget småpengar jämfört med USA:s övriga utgifter så att lägga ner det statliga rymdprogrammet skulle knappast påverka segregeringen över huvud taget.

  5. @kat
    Därför att den kommersiella sektorn vill tjäna pengar och det går idag inte på det mesta som NASA hålla på med. Den privata sektorn är dock inblandad som underlev. till NASA. Underhållet av rymdfärjorna, byggandet av bränsletankar och motorer, byggandet av bärraketer och många rymdsonder görs av privata bolag på uppdrag av NASA. Där går det att tjäna pengar men Boieng kan knappast tjäna pengar på att för egna pengar skicka en rymdsond till Mars.

    Sedan är det inte hos NASA, med en budget på under 19 miljarder USD, som USAs ekonomiska problem ligger utan senare hos pentagon med en budget på 500+ miljarder USA + extrakostnader för krigen i Irak och Afghanistan.

  6. Robert och Johnny; ni har förmodligen rätt (jag är ingen expert på USA:s inrikespolitik), men ett större samarbete med den privata sektorn skulle kanske vara av godo (?) samt samarbete med ytterligare ”rymdnationer” än de nuvarande. Det är väl inte rimligt att enbart USA, Ryssland och Japan etc bär de största kostnaderna för en ”rymdutveckling” som hela jorden bör få nytta av. Eller….?

  7. Den nya planen verkar bra på mycket lång sikt men på kort sikt (tio-tjugo år!) känns det trist att det inte blir några färder till månen. Varför måste hela rymdprojektet betalas med budgetmedel? NASA kunde ta upp lån, sälja nutida eller framtida tjänster till andra rymdorganisationer eller företag (som kapital innehar man ju för sjutton en rymdstation och kunde senare inneha en månstation!)och förstås samarbeta mer aktivt med alla andra rymdnationer. ESA kommer att låna för att klara budgetåret 2010, varför får inte NASA låna?

Comments are closed.