Svenska vågor under solens yta


Det är varmt på solen, typ 6000 grader vid ytan, men brännhett i koronan, det vackra yttre höjlet som syns när det är till exempel solförmörkelse . Varför det är så har solfysiker grubblat över ända sedan 1940talet. 2005 lanserade Boris Gudiksen, då vid Stockholms universitet, en förklaring. Nu kommer en till. Ett irländskt-brittiskt forskarlag med David Jess i spetsen har använt med Svenska solteleskopet på Kanarieöarna för att studera ljusa fläckar på solens yta och hur de förändras från minut till minut. De förändringar de sett tror de kan förklaras med de länge förutspådda men aldrig tidigare sedda alfvénvågor. Det var svenske fysikern Hannes Alfvén som 1942 kom på idén med vågorna, som man nu tror vrider och trycker upp energin från solens yta (fotosfären). Energin kan – föreslår Jess och sina kollegor – räcka till att hettar upp koronan. Artikeln publiceras i tidskriften Science, men i samma nummer ställer sig åtminstone en namnkunnig solexpert tveksam till slutsatserna, och samma toner ekar här några meter bort i korridoren där KVA:s solfysiker håller hus.
Artikel i Science News
Pressmeddelande hos University of Sheffield

Bild: University of Sheffield/Svenska solteleskopet/KVA
Hannes Alfvéns vågor, som uppstår när magnetfält och solens heta plasma växelverkar, kan finnas på riktigt i solen. De kan få credden för att det är såpass hett i solens korona, om forskare som använt Svenska solteleskopet för att följa ljusa fläckar på solytan har rätt. Bild: D. Jess m. fl./QUB/Svenska solteleskopet/KVA

Dela

Information och länkar

Gå med och kommentera, hålla reda på det andra har att säga, eller länka från din blogg.


Andra inlägg

Skriv en kommentar

Berätta gärna vad du tycker. Viss HTML-kod är tillåten för formatering.

Läsarkommentarer

Var först med att kommentera