2005 var ett bra år för genombrott av det astrorelaterade slaget. Åtminstone om man går efter tidskriften Sciences tio i topp över årets vetenskapliga höjdpunkter. Svensk inblandning kan man dessutom skönja i minst två av genombrotten. På listans andra plats återfinns årets alla planetsonder , med NASAs och ESAs Cassini-Huygens i spetsen. Till det projektet har Institutet för rymdfysik i Uppsala byggt instrument. Svenska månsonden SMART-1 nämns också som en del av det planetariska guldåret. Sedan på plats 4 hyllas framgångar i forskningen om neutronstjärnor, med början i magnetarutbrottet i december 2004, och sedan nyheten att de korta gammablixtarna nu visat sig höra hemma bland äldre stjärnor – och sannolikt uppstår när neutronstjärnor kolliderar. Med bland gammablixtforskarna är stockholmsastronomen Jesper Sollerman. Och på plats 6 uppmärksammar Science kontroversen som blåst upp om jordens uppkomst sedan man visat att de äldsta meteoriterna inte riktigt har samma uppsättning grundämnen som jorden har.
Cassini-sida hos Institutet för rymdfysik i Uppsala

Saturnus ringar och månen Mimas, sedda från framgångsrika sonden Cassini. (Bild: NASA/JPL/Space Science Institute)