Här ska vi landa vi på Rosettas komet


Ute i solsystemet pågår ett fantastiskt vetenskapligt äventyr som handlar om solsystemets ursprung för 4,5 miljarder år sedan: sonden Rosettas möte med den fascinerande kometen Churyumov-Gerasimenko. I november släpps landaren Philae ner på kometen – och nu har landningsplatsen utsetts. Krysset markerar stället!

Bild: ESA/Rosetta/MPS for OSIRIS Team MPS/UPD/LAM/IAA/SSO/INTA/UPM/DASP/IDA
Den 11 november landar vi på en komet: ESA har valt plats J på kometkärnans huvud för landaren Philae. Klicka för att zooma in ännu ett snäpp. (ESA/Rosetta/MPS for OSIRIS Team MPS/UPD/LAM/IAA/SSO/INTA/UPM/DASP/IDA)

Mänsklighetens första landning på en komet ska ske på en relativt platt ställe på kometkärnans ”huvud”. Den lilla himlakroppen, som är ungefär lika bred som Södermalm i Stockholm, har formen av en badanka, något som ännu väntar på en förklaring.

Bild: ESA / Rosetta / NavCam / Emily Lakdawalla
Bäst av 5 på kortlistan blev plats J på kometens huvud. Backup är plats C på komet C-G:s andra lob. (Bild: ESA / Rosetta / NavCam / Emily Lakdawalla)

Platsen har valts framför allt för att den är väl upplyst, och det går att navigera landaren dit. Bara några hundra meter från platsen finns två märkliga runda gropar med platt botten som kanske är aktiva områden på kometens yta.
Redan nu visar bilder från Rosettas kameror att kometen är aktiv. Från halsen mellan kometens två delar släpps damm och gas ut mot rymden. Det är just sådana utsläpp som skapar kometers vackra svansar, och nu är vi där och kan studera i detalj exakt vad som händer.
Läs mer om landningsplatsen hos ESA.
Svenska forskare är djupt inblandade i Rosetta. Läs Björn Davidssons blogginlägg om de 5 kandidatplatserna. Under Astronomins dag och natt den 18 oktober håller han föredrag i Uppsala om Rosetta och hennes komet. Den 25 november i Stockholm gästar Anders Eriksson Svenska Astronomiska Sällskapet i Stockholm med det allra senaste från Rosetta och den historiska landningen.

Dela

Rymdpolitik inför valet: 5 frågor som alla kan fundera på


rymdpolitik_300Avvakta rymdutredningen är inget försvar. Kräv vettig rymdpolitik före och efter riksdagsvalet den 14 september. (Foto: NASA/Reid Wiseman)

I en ledare i Svenska Dagbladet klagar Per Gudmundson på att inte ens om rymden lyckas partierna tänka nytt. Bakgrunden är att Svenska rymdsällskapets enkät om rymdfrågor till riksdagspartierna plus Fi och Piratpartiet (Vad vill partierna med rymden?) bara lett till intetsägande svar eller inga svar alls.

Men vi deppar inte. Här kommer 5 förslag för dig som vill ta ställning för rymden, astronomin, vetenskapen och framtiden i valet – och under den kommande mandatperioden.

  1. Ställ konkreta frågor till politikerna. Här kommer några förslag. Ska raketbasen Esrange uppgraderas för att kunna sända upp satelliter? Stödjer ditt parti Spaceport Swedens planer på rymdturism från Kiruna? Ska Sverige få ett eget tillträde till rymden eller enbart i samarbete med andra länder? Ska Försvarsmakten satsa på egen rymdteknik? Hur ska vi få svensk industri att delta i och vinna på globala teleskopprojekt som SKA och E-ELT?
  2. Prata tillgång till natthimmel. Kommun- och landstingspolitiker har makten när det gäller barn och ungas tillgång till rymden – via natthimlen. Under själva valnatten syns Vintergatsbandet som bäst, men ljusföroreningar gör att de flesta aldrig sett det. Säkerhet och tillgång till stjärnorna går att kombinera om vi vill det. Om det här kan du läsa i Populär Astronomis septembernummer och hashtag för nätdiskussioner kan får vara #släckinstjärnorna.
  3. Tänk långsiktigt. Realistisk, djärv och kreativ klimatpolitik är en självklarhet: vi påverkar klimatet och måste börja hantera det på ett framtidssäkert sätt. Men andra utmaningar, hot mot hela mänskligheten (som filosofen Nick Boström och kosmologen Max Tegmark lyft fram), behöver också åtgärdsplaner på global nivå. Det kan handla om solstormar och asteroidnedslag, men också om skydd mot sjukdomsspridning, vapensystem och mänskliga fel med tragisk utgång.
  4. Välj inspirerande planer. Rymden och astronomin bjuder på stora idéer och utmanande projekt som kostar relativt lite jämfört med deras förmåga att inspirera. Astronauten Christer Fuglesang har gett många ett nytt förhållande till rymden och tekniken (se vår artikel i Populär Astronomi 2014/3). Inom räckhåll har vi svar om kosmos största mysterier: liv på andra planeter, mörk materia och universums ursprung: resan mot kunskap berikar både individen och nationen.
  5. Fyll gapet mellan forskningen och resten av samhället. På universiteten väntas forskare syssla med den tredje uppgiften, att berätta för allmänheten vad de håller på med. De ska också samverka med samhället omkring (något de inte är lika bra på). Incitament behövs för att öka forskarnas möjligheter till engagemang i samhället, och medborgarnas engagemang med forskningen. Jämfört med andra länder verkar regeringen och dess myndigheter ha begränsad lust till detta, men politiker på alla nivåer har mycket att vinna i det långa loppet på att göra kunskap och forskning – om rymden och allt annat – till en angelägenhet för alla.

Sveriges unga akademi tar sitt ansvar inför valet: se deras valutfrågning om forskningspolitiken med allianspartierna och de rödgröna. Snacket må vara helt rymdbefriat men man får lite mer substans än i svaren på Svenska rymdsällskapets frågor.

Uppdatering 12 september: Bland kandidaterna i valet finns faktiskt enstaka rymdprofiler att rösta på. I Eslövs kommun kan du välja Ingemar Lundström (S, plats 33), astronom i Lund. I Vaxholms kommun är Sara Strandberg, supersymmetriforskare och ledamot i Sveriges unga akademi, första namn för Vänsterpartiet. Och i Uppsala län står Carl Nettelblad (FP) på tre valsedlar (platser 3, 11 och 15). Han är en av de svenskar som anmält sig till det uppmärksammade projektet MarsOne (artikel hos SR).

Du bor i superhopen Laniakea: så faller galaxerna i vår del av universum


Vår hemgalax Vintergatan är inte ensam i universum. Den ingår tillsammans med bland andra Andromedagalaxen i galaxhopen som kallas Den lokala gruppen – men vad ingår den i? Nu preciseras nästa raden i din kosmiska adress på ett underbart hisnande sätt.

Ett forskarlag lett av galaxnestorn Brent Tully vid Hawaiis universitet och kosmografen Hélène Courtois från Lyons universitet i Frankrike har kartlagt vårt kosmiska närområde i utsökt detalj. För att skapa den nya kartan har de använt miljontals mätningar av hur fort galaxer rör sig relativt oss. Med hjälp av datormodeller har de byggt upp en 3-dimensionell bild av var galaxerna ligger i rymden, och hur de rör sig.

Bild: SDvision interaktiv visualiseringsmjukvara av Daniel Pomarède vid CEA/Saclay, Frankrike
Vår nya kontinent i rymden, superhopen Laniakea. Där det är grönt finns fler galaxer, och blått betyder tomrum. De vita prickarna och kurvorna visar var kända galaxer ligger och hur de dras in av galaxernas samlade tyngd. Bild: SDvision interaktiv visualiseringsmjukvara av Daniel Pomarède vid CEA/Saclay, Frankrike

I den vackra och extremt komplexa kartan såg forskarna mönster som ger en ny bild av hur vår del av universum ser ut. Den ger också ett nytt sätt att definiera vad man ska skriva efter ”Den lokala gruppen” på baksidan av ett brev.

Astronomer har tidigare pratat om Den lokala superhopen, en samling av våra närmaste galaxhopar (en vanlig galaxhop kan innehålla hundratals galaxer som hänger ihop – Virgohopen är den mest kända). Nu visar Tully och hans kollegor var superhopens gränsar går genom att analysera hur galaxerna dras tillsammans av tyngdkraften.

Den nydefinierade superhopen har forskarna döpt till Laniakea, som betyder ”vidsträckt himmel” på hawaiianska. Bortom den faller galaxer istället in mot andra superhopar, Coma-superhopen och Perseus-Pisces-superhopen är två av dem.

Galaxhopsnördar som känner till Den stora attraktorn kan glädjas åt att den nu avslöjas som en lång och tung gren som ingår i Laniakeas lite underliga form.

Titta på videon så kan du få en aning om hur vi och vår Vintergatan hänger ihop med våra grannar i rymden.


Laniakea Supercluster Preview av Daniel PomarèdeVimeo.

Teamets kosmiska kartor har vi skrivit om tidigare under rubriken En 3D-karta för intergalaktiska resor. Det är samma i datamängder som forskarna nu upptäckt Laniakeas gränser, och som de beskrivit i en artikel i veckans nummer av Nature. Läs också pressmeddelandet hos NRAO.

Nyfiken på galaxer och galaxhopar? Nu är det klart att galaxhopsexperten Cathy Horellou gästar årets Onsala stjärnträff under Astronomins dag och natt den 18 oktober. Det gör hon tillsammans med en galaxkändis av en helt annan sort: Petter Bragée, skapare av kultserier som Vintergatan 5a och Tillbaka till Vintergatan. Det är bara att anmäla sig!

Punkbandet IRON hyllar astrofysiken


Bandet IRON från Malmö har rönt viss uppmärksamhet för hardcorelåten The beauty of science där partikelfysik och kosmologi hyllas. Spåret är inte det enda från albumet Desperate fight som har vetenskapligt innehåll: Apparent horizon handlar om hur en supernovaexplosion skapar ett svart hål.

Hur kom den till, punkens kanske första beskrivning någonsin av kosmologernas standardmodell? Thomas, sångare och textförfattare i IRON, berättar för Populär Astronomi att han inspirerats av kosmologen bakom bloggarna Cosmic Variance och Preposterous Universe.

– Jag är en trogen följare av Sean Carroll. The beauty of science är till stor del inspirerad av hans blogg i allmänhet och ett inlägg i synnerhet, Telekinesis and Quantum Field Theory.

Bild: IRON
Populärvetenskapligt hardcore: för Thomas i IRON är supernovaexplosioner en viktig del av verkligheten. Klicka för att lyssna på låten. (Foto: IRON; text IRON/CC BY-NC-ND 3.0)

Låten hyllar naturens fyra fundamentala naturkrafterna, kvarkar, Higgspartikeln, men även en annan grundbult hos naturvetenskapen: den refereegranskade artikeln.

I andra spår på bandets två album kritiseras polisen, kapitalism och alkohol, som det anstår ett band som ingår i straight edge-kulturen. Vad har Thomas för budskap till samhällskritiska som inte tycker lika mycket om forskare? undrade vi.

– Det fina med verkligheten är att den är som den är vare sig vi vill eller ej. Oavsett vad vi tyc­ker om naturvetenskapen kommer vi fortfarande vara uppbyggda av atomer, solen kommer att fortsätta vara en gigantisk kärnreaktion och äpp­len kommer falla i enlighet med Newtons lagar. Utan hjälp av gudar eller andra övernaturligheter, säger Thomas.

IRON:s hemsida på Bandcamp kan du provlyssna och köpa musiken. Eller lyssna direkt på The beauty of science nedan.

Karin Nilsdotters nya Space Travel Alliance ska få rymdturisterna till Sverige


Bild: Space Travel Alliance
Kommer denna logga stå på din biljett till rymden? Så tänker nya Space Travel Alliance.

Kan Sverige bli Europas främsta rymdnation i rymdturismens tidsålder? Det vill Karin Nilsdotter. Nu har hon grundat Space Travel Alliance AB tillsammans med en rad kända namn.

Nilsdotter är sedan tidigare vd för Spaceport Sweden. I den rollen har hon ihärdigt lobbat och förberett för att rymdturister ska kunna flyga från Kiruna till rymdens rand. Om det kan du läsa i vår intervju med Karin Nilsdotter, Karin lotsar in i en ny tid för Rymdsverige i Populär Astronomi 2013/4.

Nu får hon sällskap av Rikard Steiber, tidigare marknadschef för Google i Europa, som styrelseordförande.

Det var enligt en intervju i Internet world på Google som Steiber blev tänd på rymden, vars grundarna Larry Page och Sergei Brin är sedan länge etablerade som investerare i rymdprojekt.

– Jag blev väl hjärntvättad av att lyssna på Larry, Sergei, Richard Branson och Elon Musk, säger han till Internet world.

Foto: SUP46
Nilsdotter och Steiber (mitten) skålar när Space Travel Alliance lanserades vid evenemanget Startup Grind i Stockholm häromdagen. (Foto: SUP46)

Space Travel Alliance blir enligt Steiber ”ett flygbolag som kan ordna resorna” till rymden. Tidigare var Virgin Galactic den operatör som verkade mest intresserad av att satsa på rymdresor från Kiruna. Men på sistone tycks intresset ha svalnat medan planer för Virgins Spaceport America går framåt, om än sakta. I Europa utreder Storbritannien en kommersiell rymdhamn med sikte på en första rymdresa 2018. För Karin Nilsdotter innebär detta att konkurrensen hårdnar.

– I Storbritannien satsar man på ett bli ledande inom rymdturism och bemannad rymdfart. Vår ambition är att söka ta vara på de svenska förutsättningarna och bygga en ny industri som skapar nya jobb och stärker Sveriges konkurrenskraft, säger Karin Nilsdotter till Populär Astronomi.

Bild: UKSAKonkurrensen: Storbritanniens rymdhamnsdesign. (Bild: UKSA)

Nu blir det mycket intressant att se om någon politiker känner rymdbritterna flåsa Sverige i nacken. Storbritanniens senaste rymdsatsningar – en astronaut på väg till rymden, en egen Rymdstyrelse, och nu detta. Ändå så tas planerna inte riktigt på allvar av de brittiska medierna (It’s easy to laugh, but Britain is making steady progress in the space race skrev tidningen Independent så sent som 2013). Virgins favoritställe för ett brittiskt rymdhamn skulle dessutom kunna hamna i ett självständigt Skottland, beroende på utgången av folkomröstningen i september.

I Space Travel Alliance har Karin Nilsdotter samlat på sig ett för branschen, om inte för Sverige, typiskt imponerande samling rådgivare. Svenska rymdprofiler Christer Fuglesang och Sven Grahn och Nilsdotters vän från Mojaves rymdhamn Stuart Witt får sällskap av mer otippade namn: miljardären och tidiga rymdturisten Anousheh Ansari, NASA:s färgstarke Alan Stern och Karl Petersen, S-politiker och tidigare Luleås starke man. Se hela laget på Space Travel Alliances nya hemsida.

Flera inlägg

Venus och Jupiter skapar årets vackraste himlafenomen den 18 augusti: 8 tips


Rymdleverans från Europa idag kan bli den sista


Supermåne vs stjärnfall: din guide till kampen om perseiderna 2014


Att knyta rosett runt en komet — dags för omloppsbana runt 67P


Bekräftat: vattenspår på Mars var tecken på torka


Rosettas första otroliga bilder på en ”mycket märklig” kometkärna


Exoplaneter får officiella namn – och just dina förslag efterlyses


Solens högsta uv-strålning någonsin uppmättes i Sydamerika


Livesändning: Keckteleskopet observerar Vintergatans stora svarta hål


Röda jättar skapade fluoret i din tandkräm


Populär Astronomi

är Sveriges ledande populärvetenskapliga tidskrift inom astronomi och rymdfart. Den utkommer i pappersform fyra gånger om året, i början av månaderna mars, juni, september och december. Den kan köpas i välsorterade butiker, som till exempel PressStop, men säkrast är alltid att prenumerera.

Facebook logoTwitter logo

Se Vintergatan: från 14 september till 2 oktober syns Vintergatsbandet som bäst på kvällshimlen. Men bara från ställen där inga andra ljus stör. #släckinstjärnorna
Morgonstjärnan i öster just nu är planeten Jupiter.
Populär Astronomi 2014 nr 3 är ute nu: beställ hos Tidningskungen eller läs mer om att prenumerera.

Senaste numret

Rymdens häftigaste! Populär Astronomi nr 3 2014
Annons: Norrland Star Party 2014
Annons: Astro Sweden
Astronomisk ungdom

PopAst på Twitter

Nyhetsarkiv