Nu når vi Pluto! 6 saker du behöver veta inför årets rymdhändelse


Varje dag fram till 14 juli kommer sonden NASA-sonden New Horizons närmare Pluto. Nu besöker mänskligheten äntligen solsystemets outsider – det gör att vårt solsystem känns större, brokigare och mer fascinerande än någonsin.

Under juli månad och under resten av året kommer Pluto att överraska oss. Vad behöver du veta inför störtflödet av ny kunskap?

  1. Allt skarpare bilder visar nu upp Pluto – och dess månar. I de bilderna från New Horizons intåg mot Pluto framträder den som en liten, glansigt istäckt dvärgplanet. En mörkare partner, den stora månen Charon, kretsar bara 2000 mil bort.

    Bild: NASA/JHUAPL/SWRI
    Nya världar: Tack vare New Horizons kamera får vi allt skarpare och mer spännande bilder av Pluto och dess måne Charon. Dessa togs mellan 25 och 27 juni 2015 (läs mer om bilden hos New Horizons). (Bild: NASA/JHUAPL/SWRI)

    Nya bilder från Pluto kommer både före och efter den 14 juli, då New Horizons är som närmast. Nyheter med bilder och andra upptäckter läggs på NASA:s New Horizons-sida och New Horizons egna hemsida. Från kameran LORRI, som tog bilden ovan, läggs obehandlade bilder i ett öppet arkiv. Schemat för vilka bilder väntas och när, samt andra hållpunkter kan du läsa hos expertbloggaren Emily Lakdawalla.

  2. Se Eric Wernquists hyllade Pluto-trailer

    ”Ursnygg och medryckande”, skriver New Horizons’ projektledare Alan Stern om denna fantastiska lilla film. Trailern för New Horizons Plutobesök har gjorts för USA:s National Space Society av stockholmaren Eric Wernquist, upphovsman till braksuccén Wanderers 2014, och sätter besöket kontext bland de senaste decenniernas största rymdsonderna, från Pioneer och Voyager till Dawn. Pluto-trailern ses bäst i (hög definition på Vimeo.

  3. Bild: NASA/JHUAPLDvärgplaneter med äss i rockärmen: Ceres underbara berg. (Bild: NASA/JHUAPL)
  4. Dvärgplaneter är lika fantastiska som planeter. Sedan 2006 är Pluto kanske mest känd för att inte längre vara en planet. Åsikterna går isår om Plutos planetstatus (se vårt tidigare inlägg Har Pluto blivit planet igen?) men det spelar inte så mycket roll. Pluto är vacker och spännande. Dessutom har bilderna från Ceres, solsystemets näst mest kända dvärgplanet, har visat att dvärgplaneter kan vara coola på ett alldeles eget sätt. Ceres har överraskat med sina ljusa fläckar och ett galet berg (bilden) – och Pluto kommer också att få oss att häpna. Du kan läsa mer om dvärgplaneter, och om debatten om Plutos planetstatus, i Populär Astronomi 2015 nr 2, som har Ceres och Pluto på omslaget.
  5. Bild: © David A. HardyPluto som vi föreställde den på 1970-talet. På sin hemsida har konstnären uppdaterat bilden. (Bild: © David A. Hardy, från Challenge of the stars 1972)
  6. Glöm dina gamla Pluto-bilder: nu får vi se verkligheten. När jag var barn väcktes rymdintresset av konstnären David A. Hardys bilder på världar där ingen hade varit, bland dem just Pluto (bild intill). Nu kompletteras bilder från New Horizons med andra mätningar: sondens instrument har redan mätt upp tecken på metan i ljuset från Plutos isiga yta och mer analyser väntas.
  7. pluto_månar_nasa_250Så stora är Plutos månar. Klicka för en större version. (Grafik: NASA)
  8. Upptäck Plutos märkligt kaotiska månar. Stormånen Charon är bara början, och överst på forskarnas frågor om Pluto är hur dess märkliga följe kan ha bildats: många misstänker en förödande kollision i deras förflutna, men vilka slags kroppar och när skedde det? New Horizons gör redan mätningar av Plutos små andra månar, och de största av dem, Nix och Hydra, väntas också bli fotograferade. Enligt ny forskning från Hubbleteleskopet finns det ingen ordning på hur Nix och Hydra snurrar – och det kan vara likadant med de mindre och mörkare månarna Kerberos och Styx. Emily Lakdawalla har uppskattat hur bra bilder som New Horizons kommer att kunna ta på Nix och Hydra: se hennes bild här.
  9. Bild: NASAPlutos märkliga, tunna atmosfär tros vara nästan lika stor som jorden. Bild: NASA
  10. Långa sommardagar, avdunstande isar och en spännande atmosfär. Det är sommar för norra halvklotet också på Pluto just nu. Runt dvärgplanetens solupplysta nordpol – där är det som bäst lika ljus som blåa timmen här hemma – avdunstar ytans lager av is och den märkliga atmosfären fylls på med gaser. Här handlar det om kväve, liksom i jordens atmosfär, men Plutos är långt tjockare än vår jämfört med klotets storlek. Forskare har hittills haft svårt att få ihop mätningarna gjorda från jorden av Pluto-atmosfärens förändringar. Nu får New Horizons berätta vad som egentligen händer där.

Vill du läsa på om Pluto och varför astronomer är så nyfiken på den? Läs artikeln Nu når vi äntligen Pluto av Karl Wahlberg Jansson, som forskar om hur Pluto och de andra kroppar i solsystemets utkanter bildades. Artikeln publicerades i Populär Astronomi 2014/4.

pluto_artiklar_populär_astronomi_500
Läs om Pluto och dvärgplaneterna i Populär Astronomi 2014 nr 4 och 2015 nr 2.

Läs också Ny tekniks intervjuer med teamet bakom New Horizons: med projektledaren Alan Stern och med svenska Emma Birath. Som driftingenjör för sonden har hon ett av världens just nu allra mest spännande jobb.

Dela

Skimrande möte i sommarskyn: så ser du Jupiter och Venus tillsammans på himlen


Himlens just nu ljusaste planeter, Venus och Jupiter, kommer 30 juni att passera mycket nära varandra på himlen. Sett från jorden blir vinkeln mellan de två planeterna mindre än månens skenbara storlek. Här följer några frågor och svar om hur och när Venus och Jupiter passerar förbi varandra på den ljusa sommarhimlen och hur man bäst får syn på dem. Planetmöten av detta slag är bland det tjusigaste man kan se för blotta ögat!

201506nk_venus_jupiter_hor1aVenus och Jupiter sedda från Norrköping kring månadsskiftet. Tråden med de större symbolerna visar Venus rörelse på himlen, tråden med de mindre Jupiters. Bilden ger en uppfattning om hur planetmötet kommer att se ut från Sveriges sydligare delar. Illustrationen kommer från Astroinfo.se. (Bild: André Franke)

1. Vad har Jupiter och Venus för sig?
Under försommaren har vi på skymningshimlen kunnat se Jupiter och Venus närma sig varandra och 30 juni blir det skenbara avståndet mellan planeterna som minst. Venus, vår inre grannplanet i solsystemet, står på himlen alltid i närheten av solen. Jupiter, med sin bana utanför jordbanan, kan däremot röra sig himlen runt och synas mitt emot solen. Det kallas opposition och Jupiter stod i opposition 6 februari. Nu närmar sig de båda planeterna solen på himlen, och 26 augusti kommer Jupiter att stå på andra sidan solen sett från jorden. Litet tidigare, 15 augusti, kommer Venus att stå på hitsidan av solen. När den snabba Venus nu drar förbi den långsammare Jupiter på himlen får vi chans att njuta av två ljusa planeter på samma, lilla fläck av himlen.

2. När syns de som närmast varandra?
Planeterna står som närmast varandra under morgontimmarna den 30 juni, men står vid tillfället under horisonten i Sverige. Venus och Jupiter passerar då endast 0,35 grader från varandra. Från 28 juni till 2 juli står planeterna inom 1 grad från varandra.

201506nk_venus_jupiter_binDenna schematiska bild visar Venus som stillastående på himlen i mitten av bilden. Jupiters position relativt Venus visas under dagarna kring månadsskiftet. Synfältets diameter är 5 grader, ungefär ett fältkikarsynfält. Illustrationen kommer från Astroinfo.se. (Bild: André Franke)

3. Hur ser man dem bäst?
Medan den sydsvenska natten såhär års ger ett dunkel som gör stjärnorna synliga har nordligaste Sverige midnattssol. Venus och Jupiter är de planeter som vanligtvis är ljusast på himlen och det hjälper oss att få syn på dem, fast det kan kräva litet hjälpmedel. I Sveriges sydligare delar kan man se planetparet för blotta ögat i väster efter att solen gått ned. Sett från Malmö den 30 juni går solen ned kl. 21:55, medan Venus går ned kl. 23:40. Vid 23-tiden bör de två planeterna synas mot skymningshimlen. Fri horisont skadar inte och en liten fältkikare förstärker upplevelsen. Redan i Svealand börjar det bli svårare att se planeterna för blotta ögat; från Stockholm sett står Venus och Jupiter mycket lågt i väster vid 23-tiden. Från Östersund går solen ned kl. 23:12, medan Venus går ned kl. 00:14, och det blir mycket svårt att få syn på Venus för blotta ögat så lågt mot den ljusa himlen. I nordligaste Sverige är det midnattssol och dagsljus dygnet runt. Under så ljusa förhållanden är en lösning att rikta ett teleskop mot planetparet. Det lilla avståndet mellan dem gör att de ryms i samma teleskopsynfält, och har man inställningscirklar på sin teleskopmontering eller en goto-montering är planeterna lätta att hitta dagtid. Se upp och rikta inte teleskopet mot solen!

4. Hur ofta blir Venus och Jupiter så pass närgångna?
Venus och Jupiter kommer varandra närmare än 2 grader på himlen ungefär en gång om året. För tillfället är vi gynnade och nästa snävare närpassage sker redan i slutet av augusti 2016, lågt på skymningshimlen. Innan dess kan man kring 26 oktober 2015 på morgonkvisten se Jupiter och Venus bilda en snäv triangel tillsammans med Mars, i öster före soluppgången.

5. Varför ser de lika stora ut?
Inte nog med att Venus och Jupiter syns nära varandra på himlen, av en tillfällighet ser planeterna för närvarande lika stora ut sett från jorden. Vid tillfället för närpassagen på himlen har båda planeterna den skenbara storleken 32 bågsekunder (alltså ungefär hälften av vad blotta ögat förmår upplösa). Det beror på avstånd och storlekar. Venus befinner sig på 77 miljoner kilometers avstånd från jorden. Jupiter befinner sig på 909 miljoner km avstånd, alltså knappt 12 gånger längre bort. Samma förhållande gäller mellan planeternas storlekar; Jupiter är knappt 12 gånger större än Venus. Alltså får vi se jätten Jupiter och den mer beskedliga Venus synas som lika stora, för ett tag.

6. Får de inte besök snart?
Venus och Jupiter har studerats flitigt på närmare håll och de många rymdsonder som hittills besökt planeterna får snart efterföljare. I december 2015 kommer den japanska sonden Akatsuki att närma sig Venus, efter att ha misslyckats att gå in i bana runt planeten 2010. Planen är att gå in i bana runt Venus och bland annat undersöka om aktiva vulkaner finns på planeten.

Bild: NASA/JPLJuno närmar sig Jupiter. Bild: NASA/JPL

Rymdsonden Juno sköts upp 2011 av NASA och kommer fram till Jupiter juli 2016, där den ska lägga sig i bana runt jätteplaneten och studera dess atmosfär och närmaste rymdomgivning. Den europeiska jupitersonden JUICE har uppskjutningen planerad till 2022. Ombord kommer bl.a. de svenska mätinstrumentet PEP och RPWI att finnas med, för att studera flöden av partiklar runt Jupiter respektive plasmamiljön runt rymdsonden.

7. Skymmer aldrig planeter varandra?
Jo, men sällan. Att månen ofta ockulterar (skymmer) stjärnor och planeter på sin vandring över himlen beror inte minst på dess stora skenbara storlek, en halv grad. Planeterna är skenbart mindre än månen och rör sig långsammare över himlen, men det händer att de ockulterar varandra. Oftast är Venus inblandad som den ockulterande planeten. Senast var 1818, då Venus ockulterade Jupiter. Ingen känd observation av den händelsen finns. Nästa gång en planetockultation sker är det också Venus som ockulterar Jupiter, 22 november 2065. Det kommer att ske nära solen på himlen och kräva ett teleskop för att gå att se överhuvudtaget.

Ytterligare planetgrafik för svenska horisonter finns hos André Franke. Mer information om planeternas lägen och synlighet finns hos Paul Schlyter som skriver Stjärnhimlen på nätet. För säsongens himmelstips, gå till Astrokonsult av Staffan Söderhjelm.

Hjälp forskarna att leta efter spindlar på Mars


Crowd sourcing har under de senaste åren etablerats som ett mycket kraftfullt verktyg i den vetenskapliga metodarsenalen, alldeles speciellt inom astronomiämnet. Enkelt uttryck handlar det om att forskarna tar hjälp av den stora allmänheten för att utföra enklare uppgifter, ofta för att mönstra fotografier från något av dagens många vetenskapliga instrument. Paradexemplet är Galaxy Zoo där entusiaster runt om i världen hjälpte astronomerna med att klassificera galaxer på närmare en miljon bilder från Sloan Digital Sky Survey. Framgångarna för Galaxy Zoo har inspirerat till en lång rad liknande projekt; det senaste i raden kallas Planet Four: Terrains.

Ombord på Mars Reconnaissance Orbiter (MRO), som sedan 2006 kretsar runt vår grannplanet, finns flera olika kameror, däribland MRO Context Imager (CTX). Denna kamera tar bilder med ganska stort bildfält och tanken är att man med hjälp av dessa ska hitta regioner som kan vara intressanta att studera med andra och mer högupplösande instrument ombord.

Nu vill forskarna ha allmänhetens hjälp att gå igenom en delmängd av dessa kontextbilder, tagna över Mars södra polarkalott. Man är på jakt efter ett antal olika formationer som bildas när isen töar under det marsianska sommarhalvåret. Formationerna har gett synnerligen målande beteckningar och man talar om ”Spiders”, ”Baby Spiders”, ”Channel Networks” och ”Swiss Cheese Terrain”.

Spindlar

Cheese

Exempelbilder från Planet Four:Terrains. Det två övre bilderna visar spindlar, och det två nedre de schweiziska ostarna.

Så har du en stund över kan du alltså gå på spindeljakt på Mars. Börja med att gå in på projektets startsida. Vill du skapa ett konto, eller logga in på ett redan existerande, gör du det uppe till höger. Det går dock att delta utan konto — klicka bara på ”Get started”. Interfacet är enkelt. När du startar presenteras du för en bild och din uppgift är helt enkelt att klicka för vilka formationer som syns på bilden. När du är klar klickar du vidare och får då upp nästa bild.

Skulle du vilja se några andra vyer än den södra polarkalotten finns ett tidigare projekt i serien — Planet Four — där man istället letar efter mörka fläckar som skapats av de marsianska vindarna. Projektets startsida finns här. Och skulle du tröttna helt på Mars finns alla projekten inom det så kallade Zooniverse här.

Exoplaneter kan få heta Mumin, Mårran och Lillamy


Bild: NASA/JPL
I sommar kan planeterna runt en pulsar – här illustrerad av rymdkonstnären Robert Hurt – få döpas efter Mumintrollet, Mårran och Lilla My. Bild: NASA/JPL

Under juni 2015 börjar omröstningen om de första officiella namn för planeter utanför solsystemet – och Sverige har nominerat namn från den finländska författaren Tove Janssons älskade muminböcker. Det meddelar Svenska Astronomiska Sällskap på sin hemsida.

Svenska Astronomiska Sällskapet har utsett vinnaren i tävlingen Namnge exoplaneter. Markus Janson från Stockholm – som också på arbetstid sysslar med exoplaneter – skickade in det förslaget som föll juryn bäst i smaken.

Foto: Alexis BrandekerMuminfans: Markus Janson (Foto: Alexis Brandeker)

Förslaget går nu vidare till en omröstning på nätet som hela världen kan delta i och som ordnas av Internationella astronomiska unionen IAU i samarbete med medborgarforskningssajten Zooniverse. Omröstningen drar igång under juni månad på adressen NameExoWorlds.org.

Markus valde att namnge stjärna och planeter i ett av galaxens mest udda solsystem, kring pulsaren 1257+21, ca 1600 ljusår bort, efter karaktärer i Tove Janssons bok Pappan och havet. Pulsaren i mitten, en extremt tätpackad rest efter en stjärnexplosion, får namnet Fyren efter muminfamiljens tillfälliga bostad. Kring den kretsar en extremt liten planet, Lillamy (ihopskrivet för att passa IAU:s regler), samt de större kropparna Mumin och Mårran. Namnförslagen är på svenska.

Sedan tidigare finns det en asteroid med namnet Moomintroll.

Nomineringarna stängdes för IAU:s exoplanetnamn-kampanj den 15 juni och sedan dess har några offentliggjorts på nätet. Från Mount Burnett Observatory i Australien har man röstat fram att stjärnan xi Aquilae i stjärnbilden Örnen och dess planet ska få heta Ezu och Heroicos. Från Technologische Fachoberschule Meran i italienska Sydtirol har man nominerat planetnamnen Moltina, Dolasilla, Luyanta för stjärnan upsilon Andromedae, som man vill ge namnet Rayeta. Andra svenska förslag känner vi inte till: både Astronomisk Ungdom och Örebro astronomi och Slottsskogsobservatoriet planerade att skicka in förslag men av olika anledningar inte gjorde det.

Jag hade själv förmånen att sitta i juryn som valde ut Markus Janson som vinnare, tillsammans med författaren Jo Salmson (Catharina Wrååk), Hallands regionbibliotekarie Maria Ehrenberg och astronomen Alexis Brandeker. Som hängiven muminläsare är jag kanske ännu mer jävig i frågan. Markus Janson är dessutom forskare med flera exoplanetupptäckter på meritlistan. Kan han anses vara jävig? Det tycker inte Alexis Brandeker.
– Det vore synd att utesluta exoplanetforskare från att få föreslå namn på exoplaneter! säger han.

Läs hos Svenska Astronomiska Sällskapet: Svenska Astronomiska Sällskapet nominerar Mumin, Lilla My och Mårran som exoplanetnamn

Nyvaken kometlandare Philae får en mjukstart i solskenet


Bild: ESA
Den folkkära kometlandaren sträcker på sig enligt ESA:s tecknare. Nu när solstrålarna äntligen räckt till att ladda dess batterier kan den komma igång med jobbet igen. Bild: ESA

Kometsonden Rosettas landare Philae har vaknat. Efter sin dramatiska landning i november 2014 och 70 intensiva timmar av mätningar följde ett halvår i dvala som nu avslutats. Men sent på lördag den 13 juni kom en signal som bekräftade att Philae åter kunnat ladda sina batterier, meddelade ESA på söndag eftermiddag. Världens medier hakade snart efter (Aftonbladet, DN) och kultserien xkcd har också uppdaterat sin Philae-tidslinje.

Om Philae lyckas hushålla med solljus och batterikraft kan den arbeta i två månader till, menar forskare.

Bild: Colin Snodgrass / Alan Fitzsimmons / ESOSedd från jorden har kometen 67P redan en imponerande svans, vilsar nya bilder från jätteteleskopet VLT i Chile. Bild: C. Snodgrass/A. Fitzsimmons/ESO

Det finns stora möjligheter för Philae att göra nya upptäckter under tiden fram tills att kometen kommer närmast solen, menar Monica Grady, professor vid brittiska Open University, som intervjuas av BBC.
– Vad kan man göra med två månaders solsken? På en komet kan du göra mycket, säger hon.

När kontakt upprättades med ESA i lördags kunde landaren skicka tillbaka datamängder som visade inte bara att den hade vaknat utan också hade börjat göra mätningar igen. Batteriladdningen på 24 watt räcker enligt experterna gott för att komma igång igen, men inte för vilka arbetsuppgifter som helst. Man vill gärna borra och undersöka marken under landaren, men att analysera prover i en ugn kan vara för riskabel just nu.

– Om den skulle sätta igång igen med till exempel en ugn skulle den stanna omedelbart. Då skulle man ha förlorat allt, säger Marc Pircher, direktör för den franska rymdstyrelsen CNES i en radiointervju med RTL.

Rosetta-forskare vet ännu inte helt säkert var på kometen Philae ligger. En ny analys av bilder från sondens delvis svenska kamera Osiris pekar ut några ljusa punkter som mycket väl kan vara solljus som reflekteras av den lilla landaren.

Bild: ESA/Rosetta/MPS for OSIRIS Team MPS/UPD/LAM/IAA/SSO/INTA/UPM/DASP/IDA
Den lilla ljusa pricken på Rosettas bild från 12-13 december kan vara Philae. Bild: ESA/Rosetta/MPS for OSIRIS Team MPS/UPD/LAM/IAA/SSO/INTA/UPM/DASP/IDA

Utifrån landarens första kommunikation på bara 85 sekunder drar forskarna slutsatsen att Philae kan ha varit vaken ett tag redan, kanske uppemot ett par kometdygn, rapporterar Nature. Men kommunikationen beöver förbättras innan vi får veta mer, och Rosetta-teamet satsar nu på att på att maximera signalen från Philae.
Du kan följa hur det går för Philae och dess instrument på ESA:s Rosetta-blogg eller landarens många Twitterkonton @Philae2014, @Philae_MUPUS, @ConsertRosetta, @Philae_COSAC, @Philae_Ptolemy, @Philae_ROMAP och @RosettaSD2.

Philaes upptäckter från landningen i november kan vi förmodligen vänta i tidskriften Science snart. En del resultat har presenterats på konferenser, som till exempel högar av småstenar som landarens kamera avslöjade och som kan berätta om kometens ursprung (sammanfattning från konferensen LPSC i Texas i mars).

Flera inlägg

Därför glömde alla Knut Lundmarks stora upptäckt: den mörka materian


Astronomisk Ungdom får statligt stöd – vill satsa på skolorna


Ceres ljusa fläckar delar på sig – och delar forskarna


Vill du döpa en exoplanet? Nu får du din chans!


Solnedgång på Mars


Vad glimmar på Ceres? Rymdsonden Dawn undersöker


Rosa pengar till dig som är ung och älskar astronomi


Rymdmunken från Lysekil


Allt hetsigare kamp om jätteteleskopet TMT på Hawaii


Hubble firar 25 år med bild på ”svensk” stjärnhop


Populär Astronomi

är Sveriges ledande populärvetenskapliga tidskrift inom astronomi och rymdfart. Den utkommer i pappersform fyra gånger om året, i början av månaderna mars, juni, september och december. Den kan köpas i välsorterade butiker, som till exempel PressStop, men säkrast är alltid att prenumerera.

Facebook logoTwitter logo

Aftonstjärnorna Venus och Jupiter möts nu på himlen lågt i väster sent på kvällen. De är närmast varandra den 30 juni. Under nattens mörkare timmar syns Saturnus lågt i syd som en lagom ljus gul stjärna.
Populär Astronomi 2015 nr 2 finns ute nu. Beställ hos Tidningskungen eller läs mer om att prenumerera.

Ge bort Populär Astronomi!
Annons: Astro Sweden
Astronomisk ungdom

@PopAst på Twitter

Nyhetsarkiv