Se solförmörkelsen den 20 mars 2015: allt du behöver veta


Den partiella solförmörkelsen den 20 mars 2015 är en av årets absoluta höjdpunkter på himlen. Missa inte chansen! För att se en bättre solförmörkelse från Sverige behöver du vänta hela 24 år.

    Animering: Per AhlinMånen glider framför solen den 20 mars: så ser solförmörkelsen ut. Animeringen är gjord för Östersund. Bild: Per Ahlin
  1. Detta blir Sveriges bästa solförmörkelse decennier framöver. Den här solförmörkelsen är partiell sedd från Sverige, men månen täcker mer av solskivan än den gjorde under solförmörkelsen i januari 2011. Nästa lika bra solförmörkelse får Sverige först 2039.
  2. Bäst runt kl 11 på fredagen den 20 mars. Förmörkelsen kan ses från hela Sverige och grannländerna. Månens skiva nuddar solen först kl 09:43 sedd från Skåne (09:55 från Stockholm, 10:05 från Haparanda). För de flesta är förmörkelsen är som störst kl 10:55 (10:50 i Skåne och 11:05 i Haparanda). I Finland blir det mellan 12:05 och 12:15 finsk tid. Solen blir som mest förmörkad längs norska gränsen i norr. Klicka här för att lägga förmörkelsen som en händelse i din kalender.
  3. Bild: posta.foFäröarna firar solförmörkelsen med bland annat frimärken. (Bild: posta.fo)
  4. Total över Nordatlanten. Det blir en total solförmörkelse för den som befinner sig på Färöarna och Svalbard i Nordatlanten – men inget annat fast land. Kan man åka dit? Troligen är alla platser, hotell och flyg uppbokade men du kan ha tur. Bland de som ordnar resor finns norska Go together tours som åker med flyg till Svalbard och danska Hjørring rejsecenter som chartrat en båt till Färöarna (åker du med den så syns vi ombord!). Särskilda förmörkelsehemsidor finns de båda ögrupperna: solareclipse.fo och svalbard2015.no.
  5. Skydda ögonen. Du kan skada dina ögon genom att titta på solen, och när det är solförmörkelse är det medicinskt bevisat extra dumt att falla för frestelsen. Vad göra? Skaffa solförmörkelseglasögon: du kan beställa fram till dagarna före från Astro Sweden. En bit svetsglas nr 14 går också bra: andra alternativ innebär fara för ögonen. Sök upp om du kan en allmän visning av solförmörkelsen: sådana ordnas i till exempel på Slottsskogsobservatoriet i Göteborg och vid Bifrostobservatoriet i Mariestad. Eller…
  6. … projicera mera! Med papper och kikare blir solförmörkelsen lika kul men större, vackrare och skonsammare för ögonen. Bilden nedan visar hur du gör, eller läs våra populära solprojiceringstips.
  7. Bild: Populär Astronomi
    Så projicerar du solförmörkelsen med fältkikare och papper. Öva gärna före för att inte bli stressad den 20 mars!

    Foto: Henri Osti/Upplandsmuseet
    Solförmörkelsen den 19 augusti 1887 såg liksom årets ut som ett leende, fast uppochner. Den berömde uppsalafotografen Henri Osti var uppe i ottan för att fånga förloppet i denna serie som finns bevarad på Upplandsmuseet.

    Animering: NASASå faller månens skugga den 20 mars 2015. (Animering: NASA)
  8. Mulet? Följ förmörkelsen på nätet. I skrivande stund är det oklart vilka som kommer att sända solförmörkelsen på nätet, och varifrån det görs. En brittisk hemsida för solförmörkelsen lovar att sända här. Man kan kanske hoppas att den svenske astrofotografen Göran Strand, som kommer att fota den totala förmörkelsen åt Färöarnas turistbyrå, hinner lägga upp något på sitt Instagram @astrofotografen under tiden.
  9. Sugen på fler förmörkelser? I september kommer en total månförmörkelse. Under småtimmarna på måndagen 28 september 2015 blir det total månförmörkelse. Då hamnar månen i jordens skugga och får en märklig röd färg. Fullmånen – det är alltid fullmåne vid månförmörkelser och nymåne vid solförmörkelser – kvalar in som supermåne då månen ligger lite närmare jorden än vanligt.
  10. omslag2015_1_100
  11. Upptäck mer om solförmörkelser i Populär Astronomi. Den 10 mars släpps Populär Astronomis marsnummer och i den kan du läsa massor om solförmörkelser. Bland annat har vi tips om framtidens bästa förmörkelser i Norden (bilden). Om 24 år får norra Sverige en ringformig solförmörkelse, och bara 11 år senare kommer en till år 2048 – se kartan nedan och planera! Vill du se en total solförmörkelse så gäller det att resa en bit. Den 9 mars 2016 från delar av Indonesien till exempel, eller solförmörkelsen i USA den 21 augusti 2017 som kan ses från ställen som Salem, Idaho Falls, Kansas City, Nashville, Greenville och Charleston.

solformorkelser1954-2126_500
Totala (i blått) och ringformiga (rött) solförmörkelser som kan ses från Norden mellan 1954 och 2126. Solförmörkelsen den 20 mars 2015 är total över Nordatlanten och partiell sedd från övriga Europa. (Grafik: Populär Astronomi efter data från NASA)

Dela

Svart hål på 12 miljarder solmassor bildades på mindre än 900 miljoner år


Bild: efter Wu et al (2014)Ljus från bara 900 miljoner år efter big bang: kvasaren SDSS J0100+2802 (färgbild ihophackad från infrarödbilder i SDSS; efter Wu et al (2014))

Varför finns supertunga svarta hål? Verklighetens motsvarigheter till svarta hålet Gargantua i filmen Interstellar blev precis lite svårare att förstå – och ännu mer spännande.

Ett team av astronomer från främst Kina och Australien har detaljstuderat en med tanke på avståndet dit extremt ljusstark galax. Den ligger så långt bort att vi ser den som den var när universum var 6 procent av sin nuvarande ålder (siffra för kosmologinördar: en rödförskjutning på hela 6,3).
Ljuset bär också på tydliga tecken på något extremt: dess spektrum tyder på att här finns ett svart hål som är nästan lika tungt som något av de tyngsta som forskare upptäckt på närmare håll i universum.

Foto: David Kirkby (CC BY-NC-ND 2.0) www.flickr.com/photos/cdm/Ett av teleskopen bakom SDSS, projektet som tidigare upptäckte galaxen. Foto: David Kirkby (CC BY-NC-ND 2.0) www.flickr.com/photos/cdm/

Ännu vet ingen riktigt hur supertunga svarta hål kan uppstå och växa sig stort på kort tid. Det här exemplet är helt klart värst hittills. På något sätt behöver hålet sluka mycket gas, men utan att samtidigt kasta ut gas tack vare till exempel kraftfulla jetstrålar.
I National Geographic spekulerar astrofysikern Avi Loeb att sådana svarta hål kan uppstå om universums första stjärnor var mycket större än dagens största stjärnor.
– Det finns ingen fundamental gräns för hur stor massa en stjärna kan uppnå, säger han.
Den här kvasaren och dess svarta hål är verkligen extrema. Men de tycks berätta samma historia som andra avlägsna kvasarer, säger forskarna, om ett universum då galaxer och de stora svarta hålen växte upp tillsammans. Honan och ägget kom till samtidigt alltså.
Kvasarens ljus kommer emellertid att kunna berätta en hel del om det tidiga universum. Det säger teamledare Fuyian Wu som intervjuas i Washington Post.
– Liksom en fyr som sitter i ett mörkt, fjärran universum, ger den oss en chans att se saker mellan vår egen planet och svarta hålet genom att lysa upp dem. Den ger en unik möjlighet att förstå saker mellan den avlägsna galaxen och vår, säger han i intervjun.

omslag2015_1_100

Rapporter finns hos TT (t ex Aftonbladet) och Guardian. Australian National University har ett kort pressmeddelande. Nature har forskningsartikeln.
Kvasaren upptäcktes förresten i himmelskartläggningen Sloan Digital Sky Survey, SDSS. Mer om den kan du läsa i nya numret av Populär Astronomi som utkommer den 10 mars. Se till att få ditt ex!

Nya kort från Ceres – och upptäckten som kan göra den större än Pluto


Bild: NASA/JPL-Caltech/UCLA/MPS/DLR/IDA
Nya bilder från sonden Dawn tycks visa att Ceres mystiska fläckar är kratrar. Bild: NASA/JPL-Caltech/UCLA/MPS/DLR/IDA

NASA-sonden Dawn skickar tillbaka allt snyggare och skarpare bilder. Ceres är inte bara asteroidbältets största kropp, vår närmaste dvärgplanet – och den kanske kan komma att slå Pluto i kampen om årets mest spektakulära fynd i solsystemet.

Det menar i alla fall astronomen Anders Johansen vid Lunds universitet, en av forskarna som väntar med spänning på nya upptäckter från Dawn.

Foto: Magnus BergstromAnders Johansen (Foto: Magnus Bergstrom)

PA: Vad tror du att just Ceres har att berätta om hur solsystemet bildades?
– Mycket! Isiga asteroider som Ceres är viktiga byggstenar för jätteplaneternas fasta kärnor. Genom att studera Ceres’ gravitationsfält kan vi lära oss om dvärgplanetens inre struktur och om hur tidigt i solsystemets historia de isiga asteroiderna bildades. Samtidigt får vi reda på hur och när gasjätten Jupiter bildades. Jupiter hade stor inverkan på hur och när de andra planeterna i solsystemet bildades.
PA: Hur har Ceres lyckats överleva som störst och rundast i asteroidbältet?
– Ceres hade helt enkelt tur och undvek att komma för nära Jupiter. De flesta asteroiderna i asteroidbältet drogs ur asteroidbältet av Jupiters gravitation. I dag finns bara kanske en på tusen av de ursprungliga asteroiderna kvar.

Bild: NASA/JPL-Caltech/UCLA/MPS/DLR/IDA
Dessa nya bilder togs den 12 februari 2015. Vad döljer Ceres under ytan? Bild: NASA/JPL-Caltech/UCLA/MPS/DLR/IDA

PA: Vad skulle bilderna på Ceres kunna visa oss som skulle göra den ännu mer spännande än Pluto?
– Det finns spekulationer om att Ceres kan ha en vatten­ocean under ytan. Det skulle vara fantastiskt om Dawn kan bekräfta detta! Vi vet att det finns vatten under ytan på många av ismånarna som kretsar kring Jupiter och Saturnus. Men om något liknande kan hittas på Ceres, då har vi en möjlighet att studera utom­jordiska oceaner på en himlakropp som är mycket närmare jorden.

Läs även Hej Ceres! 7 saker du behöver veta inför sonden Dawns besök.

Fråga PopAst: Har Pluto blivit planet igen?


Erik i Järfälla mejlade oss:

Jag tittade på ett program i Kunskapskanalen, Det kvantmekaniska livet hette det, i vilket fysikern och författaren Jim al-Khalili nämnde liksom i förbigående att Pluto nu är en planet igen. Visst var vi var nere på åtta ett tag? Hur länge kommer vi att ligga kvar på nio?
Erik
Bild: NASA/Johns Hopkins University Applied Physics Laboratory/Southwest Research InstituteNya bilder från sonden New Horizons visar hur Pluto och månen Charon kretsar kring varandra. Bild: NASA/JHUAPL/SWRI

SVAR Nej, det har inte hänt något med Plutos planet status – inte än i alla fall. Men en debatt om Plutos öde ordnades i USA i oktober 2014, strax före föredraget som du såg i tv. Harvarduniversitets Center för astrofysik samlade tre experter som resonerade kring vad som borde kallas för planet, och vad det skulle betyda för Pluto. Du kan se hela debatten på YouTube. Publiken som fick rösta om hur en planet ska definieras. De valde astronomen Dimitar Sasselows förslag. Han forskar om planeter utanför vårt solsystem.
Enligt dagens definition måste en planet också ha städat upp i sin bana när den bildades. För Sasselow räcker det istället med att säga att en planet är tillräckligt stor för att bli rund när den bildas.
Debatten och omröstningen fick stor spridning i medier. Utifrån några av rubrikerna kunde man lätt tro att Pluto verkligen fått tillbaka sin planetstatus: ”Make up your mind, science! Pluto to ‘become planet again’” (Metro i Storbritannien) och ”Nya forskarkravet: Släpp in Pluto igen” (Expressen).
Så hur många planeter finns det? Enligt den Internationella astronomiska unionens beslut 2006 finns det åtta: Merkurius, aftonstjärnaktuella Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.

Bild: Wikimedia commons
Är Pluto planet så har vi också massor av planeter. Bilden visar ungefär hur stora och ljusa några av de är. Bild: Wikimedia commons/Eurocommuter

omslag2014_4_250Läs om Pluto och New Horizons i Populär Astronomi 2014/4.

Men om vi går efter Sasselows förslag är det inte bara Pluto som blir planet, utan även alla andra kroppar som likt Pluto kallas dvärgplaneter: sondaktuella Ceres och Plutos tre största vänner i solsystemets yttre delar: Eris (som är lika stor som Pluto), Makemake och Haumea. Enligt astronomen Mike Brown, vars upptäckt av Eris startade debatten om Plutos planetstatus, finns åtminstone sex andra runda kroppar till som kvalar in: Orcus, Salacia, Quaoar, Sedna, 2007 OR10 och 2002 MS4.
Ska vi ha åtta planeter – eller räkna med dvärgplaneterna och kalla det 18? Det återstår att se. Men i juli kommer sonden New Horizons hela vägen fram till Pluto. Då kommer säkert ännu fler att engagera sig i debatten – och då kommer fler att upptäcka att solsystemet idag är mycket mer spännande än någonsin.

Den 10 oktober blir det Astronomins dag och natt 2015


Astronomins dag och natt återkommer för fjärde året, och nu kan vi avslöja datumet. Svenska astronomiska sällskapet har utsett lördag den 10 oktober som Astronomins dag och natt 2015.
Jesper Sollerman, sällskapets ordförande, förutspår att den astronomiska folkfesten fortsätter att växa.
– Årets upplaga blir större, bättre och roligare än tidigare år. Nu är det en tradition!

adon_2015_logga_vit_500

Astronomins dag och natt blev det för första gången 2012. År 2014 firades det med 33 evenemang på 24 orter i hela Sverige. Tanken med en astronomisk temadag är att göra det fantastiska med astronomi – och med universum – tillgängligt för alla. Läs mer på astronominsdag.se.

Vad kan vi vänta av Astronomins dag och natt 2015? Jag gissar att vi får se mycket av solsystemets favoriter – dvärgplaneterna Pluto och Ceres, och Rosettas komet. Hoppas att experter på dessa är redo att bli uppbokade för föredrag och allsköns astrohyss (jag tänker t ex på kometens rymdfysiker Gabriella Stenberg Wieser och Anders Eriksson, samt Lunds pluto- och ceresexperter Kalle Wahlberg Jansson och Anders Johansen).

Förra året bjöd Astronomins dag och natt dessutom på en rejäl dos rymdfart, med Christer Fuglesang och SpaceUp Stockholm på programmet – håller den trenden i sig även i år?

Foton: Ulf Jonsson, SpaceUp Sweden, Slottsskogsobservatoriet, ASTB, Vialundskolan, Cosmonova, Christian Vestergaard, Örebro Astronomi, R. Cumming
Så blev Astronomins dag och natt 2014. Foton: Ulf Jonsson, SpaceUp Sweden, Slottsskogsobservatoriet, ASTB, Vialundskolan, Cosmonova, Christian Vestergaard, Örebro Astronomi, R. Cumming

På himlen kommer Vintergatan att regera: från mörka platser syns vår galax som allra bäst på kvällen i början av oktober. För morgonpigga lyser planeterna Venus, Jupiter och Mars tillsammans i en spektakulär klunga. Redan den 28 september blir för övrigt det supermåne med total månförmörkelse. Vi återkommer om allt detta – men se till att du redan har Astronomins dag och natt, 10 oktober 2015, i almanackan.

Flera inlägg

Planckteleskopets nya polaroidbild skjuter fram stjärnornas debut


Hej Ceres! 7 saker du behöver veta inför sonden Dawns besök


Rymddammet vann mot Planck och BICEP2 tillsammans – men kampen är inte över


Rosetta avslöjar kometens magiska egenskaper


Galaxer i allas braxer! Här kommer 2014 årets bästa svenska astronomibilder


Nu är astrobild-juryn på plats – och meteorvinnare har vi också


Med Keplerteleskopets nya ”jordar” kommer jakten på liv i rymden allt närmare


Så ser du nya komet Lovejoy på himlen


Sveriges bästa astronomiforskning 2014: big bang, Vintergatans hemligheter och mer


Tävling: Namnge en krater på Merkurius


Populär Astronomi

är Sveriges ledande populärvetenskapliga tidskrift inom astronomi och rymdfart. Den utkommer i pappersform fyra gånger om året, i början av månaderna mars, juni, september och december. Den kan köpas i välsorterade butiker, som till exempel PressStop, men säkrast är alltid att prenumerera.

Facebook logoTwitter logo

Aftonstjärnan – planeten Venus – lyser starkt i öster efter solnedgången. Planeten Jupiter är den ljusstarka stjärnan som lyser nästan lika starkt i sydost och syd under natten. Den 20 mars täcker månen större delen av solen sett från Sverige: läs våra tips inför solförmörkelsen 2015.
Populär Astronomi 2015 nr 1 släpps ca 10 mars. Populär Astronomi 2014 nr 4 finns ute:beställ hos Tidningskungen eller läs mer om att prenumerera.

Ge bort Populär Astronomi i julklapp!
Annons: Astro Sweden
Astronomisk ungdom

PopAst på Twitter

Nyhetsarkiv