MATS är Sveriges nya forskningssatellit – kikar på nattlysande moln med start redan 2017


Bild: Rymdstyrelsen
Från 60 mil ovan jord ska nya svenska satelliten MATS kolla ner på atmosfärens kallaste lager, och de mystiska nattlysande molnen. (Bild: Rymdstyrelsen)

Säg hej till allas vår MATS!
Rymdsveriges nyaste skarpa rymdprojekt, som ska studera de mystiska nattlysande molnen i övre atmosfären, siktar på uppsändning redan 2017.
För ett rymdprojekt är det snabba ryck, men helt enligt idén om en ny nationell satellit som Rymdstyrelsen lanserade redan 2011. Turerna sedan dess har varit många, och det har också vara oklart om det gick att göra en vettig forskningssatellit inom kostnadsramarna som Rymdstyrelsen satt upp.
Men igår beslutade alltså Rymdstyrelsen att finansiera MATS. Projektet bygger på den återanvändbara satellitplattformen Innosat, som utvecklats av ett konsortium av svenska rymdföretag på uppdrag av Rymdstyrelsen.
– Allas förhoppning är att MATS blir den första i en serie satelliter, säger Johan Marcopoulos, pressansvarig på Rymdstyrelsen till Populär Astronomi.
Kostnaden för satelliten, som blir stor som en flyttlåda, blir totalt 120 miljoner kronor. I det ingår plattformen, instrument, uppsändning, styrning från marken och drift under två år. Inom rymdsammanhang är det ett spottstyver men mer än de 40 miljoner som projekten skulle i början hålla sig inom.
MATS står för Mesospheric Airglow/Aerosol Tomography – tomografi av luftsken och aerosoller i mesosfären. Satelliten, ett projekt lett av meteorologen Jörg Gumbel vid Stockholms universitet, men där Chalmers, KTH och företaget Omnisys också ingår, ska studera både nattlysande moln och syremolekyler i atmosfären mellan 5 och 10 mil upp i luften, och de vågor som bland annat skapar molnens form. MATS’ kameror kommer dessutom att vara känsliga för samma ljus som också våra ögon är känsliga för.
– MATS är ett mycket spännande projekt med tanke både på de vetenskapliga frågeställningarna och på metoderna att angripa dem. Genom att kombinera moderna optiska mätmetoder med en modern satellitplattform hoppas vi att kunna bidra stort till forskning om vågornas betydelse i atmosfären, säger Jörg Gumbel i Rymdstyrelsens pressmeddelande.
Det är riktigt kul att Sverige äntligen får en ny, egen forskningssatellit, men inte bara det. MATS är också en satellit som vi kan känna igen oss i. Vi fascineras av rymden och av jordens sköra och vackra atmosfär, vi gillar att vila ögonen på de vackra nattlysande molnen om sommaren och vi undrar hur de skapas och varför. Och det är just det som MATS kommer att göra.

Bild: NASA
Det gröna skenet som MATS ska mäta upp, sett från den Internationella rymdstationen. Fenomenet airglow eller luftglöd kan ibland skönjas av amatörastronomer, men syns bäst från omloppsbana. (Bild: NASA)

Läs våra tidigare inlägg om nationella satelliten: Svensk rymdforskning i väskformat – ny idé ska ge oss nya forskningssatelliter (december 2013), Djärva eller orealistiska? Prislappen för de svenska satellitdrömmarna avslöjas (april 2013), Svenska drömsatelliten måste bli ännu billigare (februari 2013), Fem svenska rymdhopp: satellitprojekten som går vidare (mars 2012), 5 smarta svenska satellitidéer ska inspirera Jan Björklund (mars 2012), Det blir en ny svensk forskningssatellit (oktober 2011).

Foto: Kevin Cho (CC BY SA 3.0)
Nattlysande moln över Solna utanför Stockholm där Rymdstyrelsens kontor ligger. Molnen bildas ca 80 km upp i atmosfärens kallaste lager, mesosfären. (Foto: Kevin Cho/Wikimedia Commons; CC BY SA 3.0)

Dela

Så blev Astronomins dag och natt 2014: regn, rymd och astronomiska överraskningar


Astronomins dag och natt har firats för tredje gången från Umeå till Malmö. Trots ihållande regn på många håll spirade kreativiten och människor i hela landet fick närkontakt med rymden, stjärnorna och universum – på vissa håll på helt oväntade sätt.

Här kommer ett axplock från rapporterna vi fått in hittills.

Foto: ©Vialundskolan/K. ÅbergNatten till Astronomins dag fångade eleverna på Vialundskolan planeten Jupiter på bild. Foto: ©Vialundskolan/K. Åberg

I Kumla smygstartade eleverna på Vialundskolan firandet med en uppesittarnatt på skolan. Ett späckat program fick en höjdpunkt mitt på natten efter att planeten Jupiter hade gått upp. Med teleskop och webbkamera kunde eleverna ta egna bilder på jätteplaneten och dess månar.
– Vi hade otrolig tur med vädret. 10 minuter efter att bilden togs drog molnen åter igen in – då gick vi in för att redigera bilden, säger läraren Kristoffer Åberg.

På Astronomins dag stod planetariet Cosmonova i Stockholm än en gång för landets största evenemang. En publik på 1300 tittade på filmer om svarta hål, solstormar och asteroidkrockar och hundratals ställde frågor till experterna, bland dem Jesper Sollerman, ordförande i Svenska astronomiska sällskapet och initiativtagare till Astronomins dag och natt, och Anna Larsson, ung norrskensforskare i föreningen Astronomisk Ungdom.

Bild: Astronomisk UngdomNya Projekt Luna tar ut en mängd dobsonteleskop – och astronomiska ungdomar – till folket under hösten och vintern. (Bild: Astronomisk Ungdom)

Just Astronomisk Ungdom har tidigare överraskat på Astronomins dag och natt. År 2012 genom att bildas, och år 2013 med att flyga en egen ballong till stratosfären. Nu lanseras Projekt Luna som ge allmänheten tillgång till stjärnorna – med teleskop på gator och torg i hela landet. Målet är att visa månen och andra häftiga himlakroppar för tusentals intet anande förbipasserande. Projekt Luna leds av Måns Holmgren på Astronomisk Ungdom och det hela är ett samarbete med teleskopleverantören Astro Sweden. Idag är det ovanligt att folk har sett månen och planeterna i teleskop, men som Måns och gänget skriver på sin hemsida: ”Detta ska vi ändra på!

Men uppstickare med utländska förlagor stod för överraskningarna under Astronomins dag och natt nr 3. I Stockholm samarbetade spelentusiaster med astronomer från Stockholms universitet under träffen SETIjam Stockholm. Under helgen skapades nya dataspel som visar hur utomjordiska civilisationer kanske redan nu koloniserar rymden. Liknande evenemang koordineras över hela världen.
– Det var jättekul, skriver astronomidoktoranden Thøger Rivera-Thorsen, en av rådgivarna på träffen.

Färska spel om jakten på intelligenta civilisationer från helgens SETIjam i Stockholm. (Video: SETIjam)

Foto: Association of Aeronautics and AstronauticsGlada deltagare på SpaceUp i Stockholm. (Foto: Association of Aeronautics and Astronautics)

På okonferensen SpaceUp Sweden i Stockholm samlades ett hundratal för föredrag och samtal om rymdfart. Arrangörerna med Louise Lindblad och Koushik BG i spetsen samlade många av Rymdsveriges viktigaste personer – Christer Fuglesang, Sven Grahn och Rymdstyrelsens generaldirektör Olle Norberg – samt entusiaster från 20 länder. Nästa SpaceUp efter Stockholm hålls i tyska Köln i januari 2015.

På Vetenskapens hus i Stockholm dök hela 200 personer upp för att experimentera, lyssna på forskare och titta på dansföreställningen ASTRO som sattes upp för första gången. Ett 80-tal kom sedan till Observatoriekullen på kvällen för att lyssna på föreningen STAR:s karismatiske ledare Nippe Olsson.

I Göteborg blev det publiksuccé när astronomi och science fiction blandades på evenemanget ”De kom från yttre rymden” på Slottskogsobservatoriet.
– Vi skulle börja kl 18 men redan en halvtimme innan började folk välla in, säger observatorieföreståndaren Katja Lindblom.
Det var fullsatt både när serietecknaren Oscar Hjelmgren berättade om sina rymdserier i bokform och i Populär Astronomi, och när Katja själv berättade om asteroiderna som hotat och hotar liv på jorden.

Foto: ©Christian VestergaardDet blev debatt om big bang-teorin på Universeum i Göteborg med fysikern Sara Strandberg (mitten) och astronomen Kirsten Kraiberg Knudsen (t h). Till vänster moderator Robert Cumming. (Foto: Christian Vestergaard)

Flera av landets science centers ordnade evenemang. I Göteborg handlade det om big bang på Universeum (bild). Som tidigare ordnades rymdaktiviteter på Balthazar i Skövde och Kreativum i Karlshamn, men nu tillkom Visualiseringscenter C i Norrköping (där bloggaren Tenja dokumenterat sitt besök med familjen), Tecnichus i Härnösand och Navet i Borås.

I Västerås på observatoriet i Åkesta var det också högt tryck.
– Alla föredragen var fullsatta. Jag fick köra dubbla föreställningar för en mycket intresserad publik, säger Hans Thorgren från Västerås astronomi- och rymdforskningsförening.

Publiksuccé var det också i kometaktuella Mars tecken i Umeå, meddelar Marianne Eik på Umevatoriet.
– Astronomins dag och natt blev, trots vädret, mycket lyckad i Umeå, skriver hon.
En som håller med är lokalpolitikern Mattias Larsson som hyllar Umevatoriets firande på sin blogg.

Foto: R. CummingEn Douglas Adams för 80- och 90-talister: Petter Bragée framför Onsalas radioteleskop. (Foto: R. Cumming)

De 13 entusiaster som fått plats på Onsala stjärnträff i norra Halland fick också celebert besök just i skarven mellan science fiction och astronomi. Petter Bragée från SVT samtalade om hans serie Vintergatan 5a och dess efterföljare med Chalmers’ Mitra Hajigholi och Astronomisk Ungdoms Mikael Ingemyr.

Astronomins natt blev ordentligt stjärnklart bara längst i norr. Tur därför att astrofotografen Ulf Jonsson var på hugget i Gussö utanför Luleå. Han satte igång en serie bilder av Triangelgalaxen – men sedan märkte han att något annat höll på att hända.
– Mot slutet började ett svagt sken synas över trädtopparna i norr. Skådespelet kunde börja! Norrskenet spred sig efter hand över större delen av himlen, och resten av kvällen ägnade jag mig åt att fotografera det.
Resultatet blev den här spektakulära timelapse-film.

Norrsken på Astronomins natt 2014 av Ulf Jonsson. Se fler av hans bilder hos Norra Sveriges Amatörastronomer.

Hur blev Astronomins dag och natt 2014 för dig? Skriv till redaktion@popast.nu, kommentera nedan eller hitta Populär Astronomi på Facebook och berätta!

Händer på himlen under Astronomins dag och natt 2014: Från rymdstationen till galaxerna


Astronomins dag och natt 18 oktober 2014

Under lördagen den 18 oktober ordnas över stora delar av Sverige astronomiska aktiviteter för allmänheten, alltihop kallat Astronomins dag och natt (ADON i folkmun). Vad går att se på himlen under detta lördagsdygn? Låt oss leka med tanken på molnfritt väder och gå igenom vad man kan se.

Foto: NASAVinka till astronaut Reid Wiseman (bild) med flera! Rymdstationen syns kl 19:34 på lördag kväll. (Foto: NASA)

Vill man tjuvstarta på fredagskvällen kommer Internationella rymdstationen, ISS, att passera över himlen i söder vid två tillfällen efter solnedgången. Sett från Ytterhogdal i Härjedalen (kandidat till Sveriges mittpunkt) sker passagerna kring kl. 18:47 och 20:22. För andra platser i landet kan klockslaget skilja sig med några minuter. Exakta tider kan fås från Heavens Above. Där kan man själv ange namnet på den ort där man befinner sig. Allmänt sett syns ISS från södra Sverige, ungefär Västerbotten och söderut. Rymdstationen ser ut som en klart och stadigt lysande stjärna som rör sig hastigt från väster till öster.

Bild: efter StellariumJupiter, månskäran och stjärnan Regulus i Lejonet glänser i sydost på morgonen. (Bild: Stellarium)

Lördag morgon: Jupiter och chans på stjärnfall
Är man morgonpigg kan man på lördagsmorgonens himmel se en elegant triangel i öster. Där är den mäktiga stjärnbilden Lejonet på väg upp, och strax intill syns jätteplaneten Jupiter och den avtagande månen. Jupiter och månen bildar en triangel med Regulus, den ljusaste stjärnan i Lejonet. I söder på morgonhimlen syns också stjärnbilden Orion. Aktiviteten hos meteorsvärmen Orioniderna börjar under mitten av oktober att öka i aktivitet. Svärmen består av partiklar med ursprung i Halleys komet. De meteorer (”stjärnfall”) som syns verkar komma från riktningar mot stjärnbilden Orion på himlen, därav svärmens namn. Månens ljus stör en aning, men under de närmaste nätterna kan man hoppas på som bäst något tiotal meteorer per timme från denna svärm. I Orion, under dess berömda bälte, kan man under mörk himmel se ett svagt töcken som är Orionnebulosan (M42). Det är ett område i rymden ca 1300 ljusår bort där nya stjärnor bildas. Sett i en liten kikare blir vyn med Orions bälte och Orionnebulosan vacker.

Bild: NASA/SDOSolen idag: fler solfläckar kan visa sig de närmaste dagarna. (Bild i uv-ljus: NASA/SDO)

Dagshimlen under lördagen: solen bjuder på fläckar
Solen, vår närmaste stjärna, befinner sig kring maximum i sin elvaåriga aktivitetscykel. Trots det har man under veckan bara kunnat se ett par framträdande solfläckar. Ett utmärkt sätt att få se solen i närbild på ett säkert vis är att besöka någon av de platser under Astronomins dag där det planeras visningar av solen och dess fläckar: till exempel Borlänge, Västerås och Karlskrona. Titta aldrig direkt mot solen med oskyddade ögon!

Himlen lördag kväll: Vintergatan, Andromeda och Sjustjärnan
Kvällshimlen är tyvärr fattig på ljusa planeter, men som tröst står den avlägsna isjätten Uranus bra till på himlen. Med tanke på ljusföroreningarna är denna planet för ljussvag för att synas utan kikare på de allra flesta platser, men sedd i ett teleskop ser den ut som en liten blågrön kula. Vill du leta upp Uranus med egen kikare har Sky & Telescope en karta, be annars att få se planeten på någon av visningarna under ADON, till exempel i Stockholm, Tånnö, Linköping eller Malmö. Mars går ned precis efter solnedgången och är svår att få syn på. Den röda planeten är ändå värd en extra tanke, för det är därifrån som solsystemets häftigaste vy går att se under söndagen. Kometen C/2013 A1 Siding Spring passerar då bara 138 000 km från marsytan, och kommer att studeras noga av de sonder som finns på marsytan och i banor runt planeten (se även vår våra bästa Mars-komettips)

Bild: © Jonas GrindeSe 2,5 miljoner ljusår ut i rymden utan teleskop: Andromedagalaxen i Jonas Grindes spektakulära bild.

Längre ut i kosmos, bortom vårt eget solsystem, finns mycket att se med en liten kikare eller rentav för blotta ögat. Under kvällen, när månen fortfarande är under horisonten, kan man se vår egen galax Vintergatan sträcka sig som ett suddigt band över himlen, mellan sydvästra och nordöstra horisonten. Detta kräver dock frånvaro av störande belysning eftersom Vintergatan är rätt ljussvag. Vår galax är formad ungefär som en skiva, och eftersom solsystemet ligger inne i denna skiva ser vi galaxen som ett band över himlen. Har man himmel mörk nog för att se Vintergatan bör man också kunna få syn på vår närmaste stora granngalax, Andromedagalaxen (M 31), som syns på östra himlen under kvällen. Denna galax ligger 2,5 miljoner ljusår bort, vilket innebär att det tagit ljuset därifrån 2,5 miljoner år att nå oss. Detta är det äldsta ljus som är någorlunda lätt att få syn på för blotta ögat. Ett annat intressant objekt, synligt för blotta ögat, är Plejaderna (eller Sjustjärnorna, M45) som ligger i stjärnbilden Oxen. Plejaderna är en hop av nybildade, varma stjärnor som ligger ca 450 ljusår bort.

Även på lördagskvällen syns rymdstationen på himlen. Du kan se ISS i syd kring kl. 19:34 i mellersta och södra Sverige. För exakta klockslag och kartor, se Heavens Above. Från sydligaste Sverige syns den en gång till kl 21:08.

För att få veta mer om astronomiska objekt på himlen sedda från Sverige finns några olika platser på nätet att gå till. I löpande text beskriver Staffan Söderhjelm vad som syns på oktoberhimlen och André Franke presenterar ett ymnigt material av figurer och text. Undertecknad är tillräckligt oblyg för att dessutom peka på det egna himmelstipset hos Tycho Brahe-observatoriet i Oxie, skrivet för skånsk horisont. Kalla fakta i form av tabeller och listor finns hos Paul Schlyter i hans Stjärnhimlen på nätet. Under ADON är Populär Astronomis egen stjärnkarta giltig för sen kväll.

På hemsidan för Astronomins dag och natt kan du ta reda på vilka astronomiska aktiviteter som planeras i närheten av dig.

Komet dyker mot Mars den 19 oktober: 8 saker du behöver veta


Den 19 oktober 2014, dagen efter Astronomins dag och natt, får planeten Mars ett riktigt spännande – och lite farligt – närbesök av en komet. Komet Siding Spring eller C/2013 A1 svänger förbi den röda planeten på bara 138 000 kilometers höjd. Det motsvarar en tredjedel av vår månes avstånd från jorden (men längre ut än Mars månar Phobos och Deimos). Här kommer åtta saker som du behöver veta inför grannplanetens stora dag.

Bild: NASA/JPL-Caltech
Sonderna som kretsar kring Mars ska skyddas från snabba dammpartiklar från kometen Siding Spring. (Bild: NASA/JPL-Caltech)

  1. Svansen kan hota sonder. Det finns ingen risk att kometen slår ner på Mars. Men till och med mycket små gruspartiklar i svansen skulle kunna slå ut en rymdsond, och just nu kretsar finns hela fem Marssonder i omloppsbana: ESA:s Mars Express, NASA:s Mars Odyssey, MRO och MAVEN, samt Indiens nyanlända MOM. Kometen rör sig åt motsatt håll från planetens bana, vilket gör att partiklar i svansen kommer emot Mars med en hastighet på cirka 56 kilometer i sekunden. Lösningen? NASA, ESA och indiska ISRO har alla justerat sondernas banor för att försöka vara på andra sidan Mars då kometen är som närmast.
  2. Spektakulär syn för robotarna – men hur blir bilderna? På ytan under Mars tunna men skyddande atmosfär arbetar sedan 2012 respektive 2004 strövarna Curiosity och Opportunity med att undersöka planeten och dess historia. En astronaut på samma plats skulle få chans att se en spektakulär kometsvans över hela himlen och antagligen ett imponerande meteorregn. Men strövarnas kameror är inte optimerade för att ta nattbilder, så resultaten kanske inte blir så spännande som man skulle kunna hoppas. Från omloppsbana tros trotjänaren MRO:s värstingkamera HiRise kunna ta de bästa bilderna på kometens kärna, men den 700 meter stora kärnan kommer täcka som bäst bara några pixlar.
  3. mars_mom_250Mars sedd från Indiens sond MOM, även känd som Mangalyaan. Bild: ISRO
  4. Nya sonder får visa vad de går för. Indiens sond MOM:s färgkamera har redan tagit riktigt snygga bilder på Mars. NASA:s MAVEN, som intog omloppsbana i september, mäter molekyler i planetens atmosfär och borde kunna mäta upp vad som händer när gasen från kometen växelverkar med den – temperaturen skulle enligt forskare kunna öka snabbt i övre atmosfären. NASA skriver idag om MAVEN:s första upptäckter om Mars atmosfär.
  5. Såhär nära en färsk komet har våra sonder aldrig varit. Liksom förra årets mest uppmärksammade komet, ISON, är Siding Spring inne på sitt första besök i solsystemets mitt. Till skillnad från kometen C-G, just nu superaktuell som Rosettas komet, har den fallit in direkt från Oortmolnet, området långt utanför solsystemet där forskare tror att många små isiga kroppar har sitt ursprung. Det gör Siding Spring extra spännande för kometforskare.
  6. Från sydligaste Sverige kan se på himlen Mars under kometbesöket. Men inte speciellt väl. Just nu syns kometen och Mars bäst från södra halvklotet och från Sverige är de svåra att observera. Titta mycket lågt i sydväst efter solnedgången – använd en stjärnkarta eller planetarieapp så maximerar du dina chanser.
  7. Rosetta_mission_selfie_at_16_km_node_full_image_250Rosettas nya selfie – med kometen i bakgrunden. (Bild: ESA/Rosetta/Philae/CIVA)
  8. Kometdrama fortsätter även hos Rosetta. Längre ut i solsystemet förbereds nu ESA-sonden Rosetta för att släppa ner sin landare på badanka-kometen Churyumov-Gerasimenkos huvud, samtidigt som allt mer gas och stoft frigörs från kometens nacke. Uppdateringar hittar du på Rosetta-bloggen – bland annat rymdens coolaste selfie någonsin.
  9. Kirunabyggt instrument gör unika mätningar på söndag. Ombord på sonden Mars Express finns kommer det svenskbyggda instrumentet Aspera-3 mäta protoner och syrejoner under kometbesöket. För Mats Holmström vid Institutet för rymdfysik i Kiruna är detta en unik chans att se på nära håll vad som händer när en kometsvans träffar en planets atmosfär. Kommer kometen att på några timmar värma upp atmosfären, som forskarnas modeller förutspår?
    – Det vet vi inte riktigt, och det är just det som är mest spännande, säger Mats till Populär Astronomi.
    IRF har ett pressmeddelande om händelsen.
  10. Fira Mars kometmöte kan du göra under Astronomins dag och natt. Sedd från Curiosity kommer kometens ljusa koma vara hela 8 grader på himlen, stor som 16 fullmånar. I Umeå på lördag den 18 blir det extra mycket Marsbil och kometer under Umevatoriets Astronomins dag-firande. I Uppsala föreläser kometforskaren Björn Davidsson om Rosetta och kometen C-G. Gå dit och ställ en fråga honom om Siding Spring så svarar han säkert.

Planetary Society har skrivit flera blogginlägg om komet Siding Spring. På cometcampaign.org samlar Karl Battams med kollegor forskarnas och amatörastronomers insatser på samma sätt som de gjorde med komet ISON 2013. Hur det går för det svenska instrumentet kan du följa på ESA:s Mars Express-blogg.

Gästinlägg: Låt inte LED-lamporna överglänsa stjärnorna


2014_2_ljusfororeningar_upp
2014_3_ljusfororeningar_upp_300Klicka för att läsa Henrik Sandgrens artiklar om ljusföroreningar i Populär Astronomi 2014/2 och 2014/3.

Nobelpriset i fysik 2014 går till en uppfinning som ger oss billigare och energisnålare belysning – men som redan nu hotar tillgången till mörka, stjärnklara himlar. Henrik Sandgren, frilansjournalisten och amatörastronom, har skrivit om ljusföroreningar i Populär Astronomis senaste två nummer. Den som lyser starkt måste också lysa smart, tycker han.

Ett av skälen till att vilja minska ljusföroreningar är att det går åt stora mängder energi till att lysa upp himlen, där ljuset inte gör någon nytta för oss. Genom att ha bättre reflektorer på gatubelysning kan man sänka effekten på lampan, och därmed minska energiåtgången samtidigt som himlen blir mörkare, vilket gör att man kan sänka effekten ännu mer och så vidare. Man gör helt enkelt lyktorna mer effektiva, och mängden ljusföroreningar hänger ihop med energiåtgången.

Årets Nobelpris i fysik gick till Isamu Akasaki, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura för att ha uppfunnit den mycket energisnåla och på alla sätt och vis fantastiska LED-lampan. När lamporna blir mer effektiva kan man tänka att det är ett naturligt och viktigt steg i arbetet mot överbelysning. Men på flera håll har det istället uppmärksammats att LED-belysningen förvärrar problemen! Hur?

Ett misstag man kan göra är att bara byta den gamla belysningen mot LED-belysning utan att sänka effekten, med resultatet att den lyser extremt starkt. Men ett annat problem som kan vara svårare att åtgärda är att LED-lamporna lyser med ett vitt, blåaktigt sken.

Vi människor ser väldigt bra i just den blåa delen av spektrumet, så det borde egentligen vara den optimala lampan. Men att vi ser bra i den delen av spektrumet betyder bland annat att ögonen anpassar sig lätt till ljuset. Det i sin tur betyder att det fördärvar mörkerseendet tämligen effektivt. Om lamporna är felriktade så att de bländar, vilket är mer regel än undantag att de är, kan situationen förvärras genom att byta till LED-belysning. Utöver detta sprids det blåaktiga ljuset bättre i atmosfären än det gulaktiga skenet från natriumlampor. Himlen är som bekant oskyldigt blå.

Kunskaperna om ljusföroreningar är små utanför astronomikretsar, och i den mån folk ens vet vad det är för något avfärdas det ofta som något bara amatörastronomer intresserar sig för för att kunna se fler stjärnor.

Men det påverkar både djur och människor negativt på många sätt.

Jag är övertygad att om fler fick uppleva en mörk stjärnhimmel så skulle fler också börja värdesätta den.

Ljusföroreningar är egentligen som vilken miljöförstöring som helst, men med en viktig skillnad; de är förhållandevis lätta att åtgärda, och resultatet syns direkt. Minskar vi koldioxidutsläppen kommer inte jorden bli svalare imorgon. Släcker man lampor blir det mörkt direkt.

Astronomin har redan försvunnit ur folks vardag, och vi har gått miste om både ett kulturarv och en naturupplevelse. Det sista vi behöver är att förvärra situationen med ännu mer ljus.

Nu vill jag inte på något sätt påstå att LED-lampor inte är bra. Jag har själv bland annat en ficklampa som lyser som en strålkastare, med bara ett fåtal batterier och en livslängd på tiotusentals timmar.

Jag tror att teknik som dessa fantastiska japaner fått sitt välförtjänta Nobelpris för kan vara till stor nytta för mänskligheten, och att det är en teknik som övrigt liv kan ha glädje av genom att mänskligheten minskar sina energiuttag. Men för att kunna ta tillvara på möjligheterna är det nog klokt att först se riskerna, och det gäller att man använder tekniken på rätt sätt.

Ett första steg kan då vara att rikta belysningen dit den behövs, och inte upp i himlen eller i folks ögon.

Henrik Sandgren

Vidare läsning om LED-lampor och ljusföroreningar: International Dark Sky Association skriver med anledning av Nobelpriset, och det gör även tyska gräsrotsforskningsprojektet Loss of the Night; en artikel från Universe Today (januari 2014) och en notis i DN om potentiella problem för ekosystem. Diskutera gärna i sociala medier under hashtaggen #släckinstjärnorna

Flera inlägg

Månförmörkelse den 8 oktober syns inte från Sverige – 5 tips för mångalna


Livets molekyler i rymden – vad betyder nya upptäckten i Vintergatans mitt?


Jorden en yngling jämfört med dess vatten


Astronomins dag och natt 2014 blir det största hittills


Planckteleskopet: BICEP2 såg damm, inte gravitationsvågor


Boeing och SpaceX ska få ta NASA:s astronauter till rymden


Här ska vi landa vi på Rosettas komet


Rymdpolitik inför valet: 5 frågor som alla kan fundera på


Du bor i superhopen Laniakea: så faller galaxerna i vår del av universum


Punkbandet IRON hyllar astrofysiken


Populär Astronomi

är Sveriges ledande populärvetenskapliga tidskrift inom astronomi och rymdfart. Den utkommer i pappersform fyra gånger om året, i början av månaderna mars, juni, september och december. Den kan köpas i välsorterade butiker, som till exempel PressStop, men säkrast är alltid att prenumerera.

Facebook logoTwitter logo

Astronomins dag och natt var det den 18 oktober: läs vår rapport om vad som hände. Den 23 oktober inträffar en partiell solförmörkelse som kan ses från Nordamerika men inte från Sverige. Nästa för oss blir den 20 mars 2015. Se Vintergatan: mellan 12 och 29 oktober syns Vintergatsbandet som bäst på kvällshimlen. Från ställen där inga andra ljus stör blir synen vacker och mäktig. #släckinstjärnorna
Populär Astronomi 2014 nr 3 är ute i butikerna: beställ hos Tidningskungen eller läs mer om att prenumerera.

Senaste numret

Rymdens häftigaste! Populär Astronomi nr 3 2014
Annons: Astronomins dag och natt 2014
Annons: Cosmonova Astronomins dag 2014
Annons: Astro Sweden
Astronomisk ungdom

PopAst på Twitter

Nyhetsarkiv