Jorden en yngling jämfört med dess vatten


Bild: Bill Saxton, NSF/AUI/NRAO

En illustrering hur planetsystem, såsom vårt eget solsystem, formas från ett gasmoln. (Bild: Bill Saxton, NSF/AUI/NRAO)

Enligt nya resultat så ser det ut som att det mesta av vattnet på jorden är äldre än jorden själv, och ja till och med solen (Pressmeddelande hos Michigans universitet, artikel i Science).

Detta har viktiga implikationer för utvecklingen av liv i andra planetsystem, ett ämne som sedan lång tid skapat debatter bland forskare, och där den största frågan är var jordens vatten kommer från. Problemet uppstår på grund av att jorden formades i de inre regionerna av solsystemet och på grund av de höga temperaturerna där när solsystemet bildades kunde jorden inte behålla mycket vatten på grund av att det snabbt avdunstade. Den starkaste teorin idag för att förklara jordvattnets ursprung är att en blandning av asteroider och kometer kolliderade med jorden undertiden som den svalnade av, och när jordytan var sval nog så att vatten kunde existera i flytande form började de nuvarande oceanerna av vatten byggas upp.

Det är fortfarande oklart dock om vattnet i dessa asteroider och kometer kommer från det material som solen och vårt solsystem skapades från, eller om kemiska reaktioner har förstört och återskapat vattenreservoaren. Detta är viktigt eftersom det påvisar möjligheterna för andra planetsystem. Om vattenreservoarerna är skapade från samma material som solsystemet skapades från, vilket även inkluderar alla organiska ämnen som också är viktiga för utvecklingen av liv, betyder det att det är väldigt sannolikt att också andra planetsystem innehåller lika stora mängder av vatten och andra viktiga ämnen för utveckling av liv. Men om materialet förstördes och återskapades från kemiska reaktioner i solsystemet så betyder det istället att mängden vatten varier stort mellan olika planetsystem, och därav också möjligheterna för uppkomsten av liv.

Genom att studera hur väte och deuterium, vätets tyngre isotop som förutom en proton också har en neutron i kärnan, betedde sig i det unga solsystemet så har en grupp forskare från USA och Storbritannien presenterat resultat som tyder på att vattnet på jorden verkligen har ett äldre ursprung än jorden själv.

– Våra resultat visar att en stor andel av jorden av solsystemets vatten, som är en av de viktigaste ingredienserna för uppkomsten av liv, är äldre än solen, vilket indikerar att is med många organiska ämnen borde finnas i alla unga planetsystem, säger Conel Alexander, en av medförfattarna till studien i ett pressmeddelande hos Carnegie-institutet.

Det finns alltså indikationer att möjligheterna för att liv ska uppstå på andra planeter är relativt höga. Dock finns det andra processer i diskarna som kan förändra omständigheterna efter att vattnet, och de organiska ämnena, levererats. En av de mer studerade av dessa är hur materialet i diskarna blandas på grund av fysiska processer och detta påverkar mängderna av ämnen i olika delar av disken och även de kemiska processerna som pågår där.

Dela

Astronomins dag och natt 2014 blir det största hittills


adon_2014_logga_vit_250

Den 18 oktober firar Sverige Astronomins dag och natt för tredje gången. Under de senaste veckorna har programmet växt till sig och nu är det helt klart att årets blir den nya temadagens största år hittills. Vad kan vi vänta oss av årets största astrofest?

På några ställen bjuder dagen och natten på helt nya initiativ.

I Stockholm är Christer Fuglesang en av värdarna för SpaceUp Sweden på KTH. Sedan starten 2010 i USA har den informella rymdkonferensen SpaceUp hållits i många städer runt om i hela världen, senast franska Toulouse i förra veckan. Nu är SpaceUp Swedens 100 platser redan fulltecknade, men man kanske kan hoppas på inspelning eller livesändning.

På Universeum i Göteborg blir det Big bang-dag för hela familjen i samarbete med Sveriges unga akademi, Chalmers och Onsala rymdobservatorium. Räkna med både ballonger och bakgrundsstrålning, debatt och guidade turer genom universums historia med bland andra akademins Kirsten Kraiberg Knudsen, astronom, och Sara Strandberg, partikelfysiker.

Söder om Göteborg är rymdobservatoriets egna Onsala stjärnträff, med Vintergatan-seriernas skapare Petter Bragée i dialog med de unga rymdforskarna som serien inspirerat. Stjärnträffen är också fulltecknad.

Astronomisk ungdom planerar att lansera ett ny, oväntad astronomisk satsning. Den avslöjas först på Astronomins dag och natt. Enligt skvallret blir det lika vågat som förra årets stratosfärsballong men lite mer jordnära.

Flera orter firar Astronomins dag och natt för första gången, bland dem Borlänge i Dalarna, Kumla i Närke och Borås i Västra Götaland.

Vill du titta i teleskop? Stjärnskådning på natten och solskådning på dagen ordnas på flera ställen, till exempel i Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Malmö.

Störst publik kan väntas i Stockholm där planetariet Cosmonova bjuder på en heldags astronomiska aktiviteter – astronomerna Magnus, Magnus och Jesper som lotsar genom ett späckat program (mer hos Cosmonova). Astronomiföreningen STAR håller öppet på kvällen på Observatoriekullen, och på Saltsjöbadens observatorium kan man också titta i teleskop, i år i regi av Ericssons astronomiska förening.

Forskningens mest spännande projekt lämnar också avtryck på Astronomins dag och natt. I Uppsala får publiken direkt kontakt med kometsonden Rosetta: Björn Davidsson från teamet bakom Rosettas kamera visar bilder och berättar om upptäckterna hittills. Där kommer även Karin Lind att berätta om rymdteleskopet Gaia och hur det går med att kartlägga en miljard stjärnor i Vintergatan. I Umeå har man planeten Mars och den närgångna kometen Siding Spring i blickfånget. På Umevatoriet kan man bland annat provköra observatoriets marsbil.

Dessutom har Svenska astronomiska sällskapets utropat sin årliga fototävling, nu med tema Människa och universum. Är du med och fotar kan du alltså delta i astronomins stora dag även om du är ensam rymdfantast på din ort.

Läs mer på hemsidan för Astronomins dag och natt.

adon14_affisch_blogg_500

Astronomins dag utropades av Svenska Astronomiska Sällskapet för första gången 2012 och återkommer nu för tredje året.

Planckteleskopet: BICEP2 såg damm, inte gravitationsvågor


Enligt nya mätningar från det europeiska rymdteleskopet Planck stämmer inte årets största upptäckt om universum. I våras tolkade det USA-ledda sydpolsexperimentet BICEP2 polariserade mikrovågor från en fläck på södra stjärnhimlen som spåren av gravitationsvågor från universums första ögonblick.
Teamet bakom BICEP2 gick ut redan före publicering med upptäckten i mars (Spår av gravitationsvågor bekräftar universums ofattbara inflation). När sedan forskningsartikeln publicerades i juni var tonen mer försiktig.
Nu ser det ut som att signalen som rapporterades berodde helt på snurrande dammkorn i vår galax.

Bild: Planck-samarbetet
Plancks nya karta visar områden på himlen där snurrande dammkorn står för mycket av det polariserade ljuset (rött) och områden där de stör mindre (blått) för experiment som letar tecken på gravitationsvågor från universums första expansion. I den svarta rutan där BICEP2 förklarar dammet hela signalen som tidigare gett stora rubriker. Nya analyser – och kanske Plancks nya blåa fläckar – behövs för att få till det kosmologiska genombrottet på riktigt. Bild: Planck-samarbetet

Enligt Planck kan hela signalen bero på stoftkorn i vår egen galax. Edvard Mörtsell, fysiker vid Oskar Klein Center i Stockholm till Populär Astronomi, läste den nya artikeln snabbt efter att den släpptes under morgonen. Den finns att läsa här på ArXiv.org.
Har nu inflationsteorin fått sig en törn? undrade vi.
– Det är väl BICEP2-teamet som fått sig en törn, säger Edvard Mörtsell.

Bild: Planck-samarbetetNyckelgrafen enligt Edvard Mörtsell. Dammet som Planck sett från rymden kan förklara hela signalen som sågs från Sydpolen. I blått: spannet för dammets bidrag till det polariserade ljuset vid 2 mm där BICEP2 gjorde sina mätningar. Svart linje: den väntade signalen enligt inflationsteorin. Bild: Planck-samarbetet

Planckteleskopets resultat kommer att väcka nya frågor om hur mycket forskare bör ha på fötterna innan de berättar för världen om stora upptäckter.
Men de nya mätningarna och den nya analysen är spännande i sig.
Rymdteleskopet har gjort den mest detaljerade kartan hittills över hur himlen ser ut i en särskild nyans av polariserat, långvågigt ljus: mikrovågor med våglängd på 0,8 millimeter. Vid denna våglängd bidrar dammkornen som allra mest till himlens polariserade ljus. Med hjälp av kartan har man nu uppskattat hur mycket av signalen som BICEP2 såg berodde på dammkorn i Vintergatan, och hur mycket kan ha sitt ursprung för 13,8 miljarder år sedan i big bangs första början.
Enligt Plancks nya data var det nästan bara stoft som BICEP2 såg. Det är en starkare tillbakavisning av vårens upptäckt än Edvard Mörtsell hade väntat sig.
– Den här analysen får det att se ut som att det kan förklara hela signalen.
Vad betyder det här för big bang och för jakten på bevis på inflationsteorin?
Big bang-teorin kan vi fortsätta att tro på, och inflationsteorin ger fortfarande den enklaste förklaringen till hur den kosmiska bakgrundsstrålningen ser ut med de otaliga teleskop som hittills mätt upp den. ”Man behöver inflationen, helt enkelt” för att förklara att materian i universum är så jämnt fördelat, menar Edvard Mörtsell.
För Max Tegmark och andra som tror starkt att vi bor i ett multiversum kommer därför inte Plancks mätningar att ändra mycket. (Lyssna förresten på Max, Ulf Danielsson och Helena Grnaström diskutera multiversum i radioprogrammet Filosofiska rummet i P1.)
Men nu ska forskarna bakom Planck och BICEP2 arbeta tillsammans med att analysera sina polariseringskartor, och arbetet är redan igång. Spåren kan finnas kvar där – och skulle vara värda ett Nobelpris om de kan bekräftas – även om de inte är lika tydliga som vi hoppats.
Läs rapporten hos BBC. Planckteleskopets hemsida har ännu inget om de nya mätningarna.

Boeing och SpaceX ska få ta NASA:s astronauter till rymden


Foto: NASA
Astronaut Randy Bresnik testar Boeings CST-100 i Houston. (Foto: NASA)

Hur länge ska USA:s astronauter vara beroende av Ryssland för att komma till rymden? Kanske inte så mycket längre till.
Den 16 september gav NASA miljardkontrakt till SpaceX, det mest framgångsrika företaget inom den så kallade New Space-sektorn, men också till Boeing, som arbetat ihop med NASA i decennier.
Boeing får 4,2 miljarder dollar och SpaceX 2,6 miljarder dollar. NASA har inte förklarat skillnaden. Det kan bero på att Boeing helt enkelt äskat en större summa, men andra (National Review) tror att det är för att Boeing helt enkelt behöver mer pengar för att hinna ikapp SpaceX. Sedan 2012 åker SpaceX:s Dragon-lastfarkoster regelbundet med förnödenheter till rymdstationen.
De nya NASA-kontrakten är ett avgörande steg mot att än en gång kunna transportera rymdfarare till den Internationella rymdstationen. Sedan 2011 får stationens samtliga astronauter åka med Sojuzfarkoster till omloppsbana.
Både SpaceX och Boeing håller på att utveckla rymdfarkoster för uppdraget, men de har kommit olika långt. Hos Ny teknik kan du bedöma själv utifrån filmer som visar hur både Boeings CST-100 och SpaceX:s Dragon V2 kan komma att se ut.

Foto: NASA/Kim Shiflett
SpaceX hoppas att Dragon V2 ska få ta NASA:s astronauter till rymdstationen. Här genomgår den en fallskärmstest. (Foto: NASA/Kim Shiflett)

NASA:s val har redan väckt kritik. Newt Gingrich, tidigare talman och presidentkandidat för republikanerna, påpekar i en artikel hos CNN att NASA redan håller på med sitt program Space Launch System, som är tänkt att ta astronauter till omloppsbana och vidare ut i rymden. Det dyra SLS borde läggas ner, menar Gingrich, som tycker att NASA borde hellre välja uppstickare som SpaceX och Sierra Nevada Corporation, vars Dream Chaser också konkurrerat om rymduppdragen.

Foto: ESAFår åka med ryssarna: ESA:s astronaut Samantha Cristoforetti åker till ISS i november 2014. (Foto: ESA)

Men Boeing är inte helt och hållet Old Space längre, har det visat sig under veckan. Blue Origin, den nya rymdbranschens mest hemlighetsfulla aktör, samarbetar nu med raketmakarna United Launch Alliance, i sin tur ett samarbete mellan NASA:s gamla vänner Lockheed Martin och Boeing. Wall Street Journal skriver mer om hur Blue Origins grundare, Amazon-miljardären Jeff Bezos, nu tar plats bland NASA:s underleverantörer.
Vad gör då Europa åt sina astronauter? De får vackert åka med NASA eller Ryssland – nu när ESA inte kommit speciellt långt med att vidareutveckla lastfarkoster i ATV-serien. Se vårt tidigare inlägg Rymdleverans från Europa idag kan bli den sista.
NASA har ett pressmeddelande om de nya kontrakten.

Här ska vi landa vi på Rosettas komet


Ute i solsystemet pågår ett fantastiskt vetenskapligt äventyr som handlar om solsystemets ursprung för 4,5 miljarder år sedan: sonden Rosettas möte med den fascinerande kometen Churyumov-Gerasimenko. I november släpps landaren Philae ner på kometen – och nu har landningsplatsen utsetts. Krysset markerar stället!

Bild: ESA/Rosetta/MPS for OSIRIS Team MPS/UPD/LAM/IAA/SSO/INTA/UPM/DASP/IDA
Den 11 november landar vi på en komet: ESA har valt plats J på kometkärnans huvud för landaren Philae. Klicka för att zooma in ännu ett snäpp. (ESA/Rosetta/MPS for OSIRIS Team MPS/UPD/LAM/IAA/SSO/INTA/UPM/DASP/IDA)

Mänsklighetens första landning på en komet ska ske på en relativt platt ställe på kometkärnans ”huvud”. Den lilla himlakroppen, som är ungefär lika bred som Södermalm i Stockholm, har formen av en badanka, något som ännu väntar på en förklaring.

Bild: ESA / Rosetta / NavCam / Emily Lakdawalla
Bäst av 5 på kortlistan blev plats J på kometens huvud. Backup är plats C på komet C-G:s andra lob. (Bild: ESA / Rosetta / NavCam / Emily Lakdawalla)

Platsen har valts framför allt för att den är väl upplyst, och det går att navigera landaren dit. Bara några hundra meter från platsen finns två märkliga runda gropar med platt botten som kanske är aktiva områden på kometens yta.
Redan nu visar bilder från Rosettas kameror att kometen är aktiv. Från halsen mellan kometens två delar släpps damm och gas ut mot rymden. Det är just sådana utsläpp som skapar kometers vackra svansar, och nu är vi där och kan studera i detalj exakt vad som händer.
Läs mer om landningsplatsen hos ESA.
Svenska forskare är djupt inblandade i Rosetta. Läs Björn Davidssons blogginlägg om de 5 kandidatplatserna. Under Astronomins dag och natt den 18 oktober håller han föredrag i Uppsala om Rosetta och hennes komet. Den 25 november i Stockholm gästar Anders Eriksson Svenska Astronomiska Sällskapet i Stockholm med det allra senaste från Rosetta och den historiska landningen.

Flera inlägg

Rymdpolitik inför valet: 5 frågor som alla kan fundera på


Du bor i superhopen Laniakea: så faller galaxerna i vår del av universum


Punkbandet IRON hyllar astrofysiken


Karin Nilsdotters nya Space Travel Alliance ska få rymdturisterna till Sverige


Venus och Jupiter skapar årets vackraste himlafenomen den 18 augusti: 8 tips


Rymdleverans från Europa idag kan bli den sista


Supermåne vs stjärnfall: din guide till kampen om perseiderna 2014


Att knyta rosett runt en komet — dags för omloppsbana runt 67P


Bekräftat: vattenspår på Mars var tecken på torka


Rosettas första otroliga bilder på en ”mycket märklig” kometkärna


Populär Astronomi

är Sveriges ledande populärvetenskapliga tidskrift inom astronomi och rymdfart. Den utkommer i pappersform fyra gånger om året, i början av månaderna mars, juni, september och december. Den kan köpas i välsorterade butiker, som till exempel PressStop, men säkrast är alltid att prenumerera.

Facebook logoTwitter logo

Se Vintergatan: från 14 september till 2 oktober syns Vintergatsbandet som bäst på kvällshimlen. Men bara från ställen där inga andra ljus stör. #släckinstjärnorna
Morgonstjärnan i öster just nu är planeten Jupiter.
Populär Astronomi 2014 nr 3 är ute nu: beställ hos Tidningskungen eller läs mer om att prenumerera.

Senaste numret

Rymdens häftigaste! Populär Astronomi nr 3 2014
Annons: Astronomins dag och natt 2014
Annons: Cosmonova Astronomins dag 2014
Annons: Astro Sweden
Astronomisk ungdom

PopAst på Twitter

Nyhetsarkiv