Rosetta avslöjar kometens magiska egenskaper


Kometen 67P aka Churyumov-Gerasimenko är nog inte förtrollad på riktigt. Men nya rön från sonden Rosettas visar upp en underbart fascinerande, bisarr och dynamisk himlakropp – som precis nu börjar berätta sin historia. Det nya från Rosetta presenteras i ett pärlband av forskningsartiklar i veckans specialnummer av tidskriften Science. Av de åtta artiklarna har fem svenska forskare, från Uppsala och Kiruna, som medförfattare. Vad vet vi nu om kometen?

Makalösa bilder. Nu släpps en massa nya närbilder på kometens yta, tagna med den delvis svenska kameran Osiris. Nu har också kometkärnans olika regioner fått namn efter egyptiska gudar som Hapi, Aker, Bastet och Aten, vilket bara höjer äventyrsstämningen ännu mer. Hos ESA kan du se alla de nya bilderna.

Bild: ESA/Rosetta/MPS for OSIRIS Team MPS/UPD/LAM/IAA/SSO/INTA/UPM/DASP/IDA
En spricka i Anuket-området nära kometens nacke kanske förebådar att kometen kan bryta isär någon gång i framtiden. (Bild: ESA/Rosetta/MPS for OSIRIS Team MPS/UPD/LAM/IAA/SSO/INTA/UPM/DASP/IDA)

Bild: F. Capaccioni m fl; ESA/Rosetta/MPS for OSIRIS Team MPS/UPD/LAM/IAA/SSO/INTA/UPM/DASP/IDAKometens färgnyanser, uppmätta med instrumentet VIRTIS, visar tecken på organiska molekyler på ytan. (Bild: F. Capaccioni m fl; ESA/Rosetta/MPS for OSIRIS Team MPS/UPD/LAM/IAA/SSO/INTA/UPM/DASP/IDA)

Livsviktiga ingredienser. Ännu har inga riktigt spännande molekyler upptäckts på kometen, men Rosetta hittar ändå gott om molekyler med kol, väte och syre i – organiska ämnen som på rätt planet kan bli byggstenarna till liv. Kometen släpper också ut mängder med vatten i rymden, som en komet ska göra, men vattenmolekylerna har överraskat forskarna. Som vi rapporterade i december liknar kometens vatten inte jordens. Kanske var det istället asteroidnedslag som en gång gav jorden sina oceaner.

Bild: ESA/Rosetta/MPS for COSIMA Team MPS/CSNSM/UNIBW/TUORLA/IWF/IAS/ESA/ BUW/MPE/LPC2E/LCM/FMI/UTU/LISA/UOFC/vH&SStoftkornen med smeknamnen Eloi och Arvid var så sköra att de gick sönder. (Bild: ESA/Rosetta/MPS for COSIMA Team MPS/CSNSM/UNIBW/TUORLA/IWF/IAS/ESA/ BUW/MPE/LPC2E/LCM/FMI/UTU/LISA/UOFC/vH&S)

Fluffig och dammig yta kan bära på hemligheter. Kometen är nästan helt täckt av ett tjockt lager damm, som isolerar och som gör ytan mörkare än en kolbit. Den är också omgiven av ett moln av grus och stenar – upp till en meter stora – som släppts från ytan under förra varvet runt solen. Det är bland solupplysta korn av grus och damm som faller sakta ner på ytan som komplexa molekyler skulle kunna bildas, tror forskarna.
Rosettas instrument COSIMA fångade in stora dammpartiklar som var så fluffiga att de gick sönder direkt – det rapporterar ESA:s Rita Schultz och hennes kollegor i en ny forskningsartikel i tidskriften Nature idag (pressmeddelande hos ESA). Forskarna tror att det ur just sådana dammtussar som solsystemets otaliga pyttesmå stoftpartiklarna är gjorda.

Bild: ESA/Rosetta/MPS for OSIRIS Team MPS/UPD/LAM/IAA/SSO/INTA/UPM/DASP/IDA
Häpnadsväckande landskap mellan kometens två märkliga lober. Det släta området Hapi, täckt som största delen av kometen av ett tjockt isolerande lager av damm, möter här Hathor-områdets branta klippor. (Bild: ESA/Rosetta/MPS for OSIRIS Team MPS/UPD/LAM/IAA/SSO/INTA/UPM/DASP/IDA)

Förvandlas i realtid. Rosetta har redan sett spännande förändringar i kometen, som nu kommer närmare solen och blir allt mer aktiv. Allt mer stoft, vatten och gaser släpps ut i rymden: mest från kometens märkliga smala ”nacke”, men också från otaliga gropar. Tecken finns också på att klippor kan rasa och stenbumlingar rulla, och mörka sprickor vittnar om spänningar i kometens inre. Och när solvinden slår med allt mer kraft mot kometens utsläppta molekyler skapas en alldeles ny magnetosfär, som den som omger jorden fast i miniatyr. Det är första gången som forskare kunnat bevittna en magnetosfär som föds, rapporterar kirunafysikerna Hans Nilsson och Gabriella Stenberg Wieser och deras kollegor i sin artikel i Science. Mer om det på svenska – plus filmer och bilder finns hos IRF.

Bild: ESA/Rosetta/MPS for OSIRIS Team MPS/UPD/LAM/IAA/SSO/INTA/UPM/DASP/IDA
Gropar som kan bli geysrar. När kometen slänger ut grus och damm i rymden: mest från ”nackens” branta klippor men också från runda gropar. (Bild: ESA/Rosetta/MPS for OSIRIS Team MPS/UPD/LAM/IAA/SSO/INTA/UPM/DASP/IDA)

Fler upptäckter väntar – och Philae kan vakna. På Rosettas nya bilder syns nästan allt man kunde önska på en främmande himlakropp – förutom landaren Philae, som ännu inte hittats efter sin dramatiska landning i november. Nu filar forskare på en knippe forskningsartiklar utifrån Philaes 57 levnadstimmar hittills. Mot våren börjar solen lysa upp allt fler ställen på kometytan och forskarna hoppas att det då går att ladda Philaes solceller på nytt.

Bild: ESA/Rosetta/MPS for OSIRIS Team MPS/UPD/LAM/IAA/SSO/INTA/UPM/DASP/IDA
Hur formades landskapet Imhotep? En alldeles slät yta på uppemot 70 hektar, stor som Göteborgs stadskärna, visar tecken på att vara uppbyggd av flera lager. (Bild: ESA/Rosetta/MPS for OSIRIS Team MPS/UPD/LAM/IAA/SSO/INTA/UPM/DASP/IDA)

Fluffig också på insidan. Kometen är lätt: den är inte tätare än en träbit och skulle flyta lätt en ditt badkar (om du hade ett 4 kilometer brett sådant). Innanmätet verkar dessutom vara jämt fördelat. Det ger ledtrådar till hur kometen bildades för 4-5 miljarder år sedan och varför den har en så konstig form. Så här långt tror forskarna mer på att kometens smala nacke på något sätt utmejslats av slitningar under dess långa liv, men det är ännu inte uteslutet att den en gång bestod av två runda klumpar som slogs försiktigt samman.

Comet_regional_maps_500
Kometens landskap har alla namn som härstammar från gamla Egypten. (Bild: ESA/Rosetta/MPS for OSIRIS Team MPS/UPD/LAM/IAA/SSO/INTA/UPM/DASP/IDA)

ESA har mer om Rosettas upptäckter. Forskningsartiklarna hittar du (fritt tillgängliga) hos Science.

Dela

Galaxer i allas braxer! Här kommer 2014 årets bästa svenska astronomibilder


Miljardtals stjärnor som gnistrar och glimmar, färgglada nebulosor och några av solsystemets mest älskade klot. Alla finns med när Populär Astronomi nu korar 2014 årets – enligt vår expertjury – allra bästa svenska astronomibilder. Klicka här och njuta av bilderna!

© fotograferna - klicka för lista
Klicka på bilden för att se årets astrofotografiska höjdpunkter 2014.

Nu är astrobild-juryn på plats – och meteorvinnare har vi också


Foto: Johan Wingborg Foto: Privat/Hufvudstadsbladet
Foto: Helena BergqvistFoto: Babak TafreshiÅrets bildjury: Maria Sundin (Foto: Johan Wingborg), Andrev Walden (Foto: Privat/Hufvudstadsbladet), Sofia Feltzing (Foto: Helena Bergqvist), och Babak Tafreshi (Foto: Babak Tafreshi).

– Oj, det här blir inte lätt – men kul!
Citatet är från Maria Sundin, känd från inslaget Rapport från rymden i P3-programmet Christer och Morgan rapporterar. Som medlem i Populär Astronomis jury arbetar hon just nu med att utse den bästa svenska astronomibilden för 2014. Övriga jurymedlemmar är Andrev Walden, journalist och upphovsman till underbara nätserien Rymdslottet, Babak Tafreshi, världskänd astrofotograf och tidigare Lennart Nilsson-pristagare, samt Sofia Feltzing, Vintergatsexpert och professor i astronomi vid Lunds universitet. Resultatet räknar vi med att kunna publicera under nästa vecka.

Meteorvinnarna. Nu kikar alla efter komet Lovejoy till höger om Orion på himlen. Men i december uppmuntrade vi alla att räkna Tvillingarnas meteorer, geminiderna. Tre entusiaster som räknade meteorer och rapporterade får nu varsin årsprenumeration på Populär Astronomi. Grattis till de skarpsynta skådarna Katarina Holmquist i Floda, Mikael Anderlund i Svedala och Johan Warell i Skurup!

Med Keplerteleskopets nya ”jordar” kommer jakten på liv i rymden allt närmare


NASA:s rymdteleskop Kepler har fördubblat antalet kända jordstora planeter där flytande vatten borde kunna finnas. De nya små världar som nu blir de mest jordlika planeterna utanför vårt solsystem heter Kepler-438 b och Kepler-442 b. Med de nya fynden, som presenteras vid Amerikanska astronomiska sällskapets vintermöte i Seattle, har Kepler nu upptäckt fler än 1000 bekräftade exoplaneter (pressmeddelanden hos NASA och hos CfA).

Bild: D. Aguilar/CfAKepler-438 b som den kan komma att se ut i en avlägsen framtid när dess värdstjärna skapar en planetarisk nebulosa omkring sig. Bild av rymdkonstnären David Aguilar.

Att dessa planeter upptäcks nu är ett resultat av ett mödosamt arbete med Keplers mätserier. Det förstår den som plöjer igenom den Guillermo Torres och hans teams långa forskningsartikel. Miljontals stjärnor i Vintergatans tätaste områden, mot Lyrans och Svanens stjärnbilder, har granskats. När en stjärna blinkar lite grann, då kan det finnas en planet i vägen: passagemetoden kallas tekniken.

Enligt Kepler-teamets forskning, och en annan ny studie av astronomerna Courtney Dressing och David Charbonneau finns det starka skäl att tro att Kepler-438 b, Kepler-442 b och deras kompisar verkligen är steniga planeter i likhet med Mars, Venus och jorden, bara lite större, och att de befinner sig lagom långt ifrån sina stjärnor för att flytande vatten ska kunna finnas där.

Andra steniga planeter är kanske inte så himla olika jorden, Mars och gänget. Stenplaneter blir inte så mycket större än såhär, visar Keplerteleskopets samlade statistik såhär långt. Gränsen för en stenig planet tycks gå vid 1,5 jordradier. Större planeter, superjordar kallade, är antingen isplaneter eller mini-Neptunusar, där eventuellt liv får svårare att klara sig. Kepler-438 b, som ligger 475 ljusår från jorden, har 12 procent större radie än vår planet och ett år på bara 35 jord-dagar.

Bild: NASA
Keplerteleskopets potentiella jordar radas upp. Planeterna har än så länge bara setts som blinkningar hos deras stjärnor. (Bild: NASA)

Planeterna därute är många. Dressing och Charbonneau har också granskat Keplers mätningar av röda dvärgar, galaxens minsta och mest långlivade stjärnor, och konstaterat att runt varannan av dessa kan det finnas en planet i jordens storlek. Och runt var femte finns en potentiell ”jord” i den beboeliga zonen. Det här bekräftar inte bara att Vintergatan innehåller miljardtals jordstora planeter. Det betyder också att den närmaste livsdugliga planet skulle kunna ligga så nära som bara 8 ljusår bort, räknar de fram. Den närmaste jordklonen som kan upptäckas med passagemetoden – astronomerna vet att den blir lättare att hitta och studera – skulle då kunna ligga bara 36 ljusår härifrån.

En sådan planet kommer inte att upptäckas med Kepler, vars storhetstid är nu över även om data fortsätter att analyseras. Sedan teleskopet drabbades av tekniska problem 2013 stabiliseras nu teleskopet med hjälp av solen istället för gyroskop, vilket ger möjlighet att fortsätta upptäcka nya planeter – den första från nya K2-projeket kom i december – men inte i den takten som tidigare.

Vi vet att de beboeliga, jordstora planeterna finns därute. Nästa steg – en uppgift för rymdsonder som följer efter Kepler, Europas Cheops och Plato och NASA:s TESS – blir att hitta de som ligger nära oss. Och dem ska vi spana in ordentligt.

Så ser du nya komet Lovejoy på himlen


Under det nya årets första månfria nätter finns goda chanser att få syn på en komet på natthimlen. Här kommer några snabba frågor och svar om nya kometen C/2014 Q2, även känd som komet Lovejoy. Den 7 januari passerar den som närmast jorden, 70 miljoner kilometer bort.

  1. Är den lätt att hitta? Svar: Nja! Från en riktigt mörk plats kan du se kometen med blotta ögat. Men har du en liten fältkikare så ta fram den: i kikare eller teleskop syns kometens suddiga form tydligt. Och använd vår karta för att hitta fram till kometen.
  2. kometlovejoy2015_500
    Så rör sig kometen under januaris månfria kvällar. Med hjälp av kartan – och stjärnbilderna Orion och Oxen – kan du hitta kometen på himlen. De små vita strecken längs kometens bana visar var kometen ligger varje kväll kl 19:00. Klicka för att se kartan i större format. (Grundkarta: Per Ahlin; kometdata från Sky & Telescope, som har en mer detaljerad karta)

    Foto: © Bengt RuterstenLovejoy från Stockholm: Bengt Ruterstens bild blev en av de första svenska på den nya kometen. Se även P-M Hedéns vackra video av kometen. (Foto: © Bengt Rutersten)
  3. Men svansen då? Svar: Den syns bäst på bild. I fältkikaren och med blotta ögat ser kometen ut just nu som en suddig stjärna: Lovejoy har ingen tydlig svans. Kometer är som katter och gör som de vill, och komet Lovejoy släpper just nu mest ut gas och inte så mycket stoft. Det gör att den ser grön ut i de bästa bilderna men någon tjock svans har den inte. Se till exempel Gerald Rhemanns tjusiga bild på spaceweather.com, tagen från ett mörkt ställe i Namibia.
  4. Har vi sett den här kometen förut? Svar: nej. Men den har varit inne i solsytemets mitt förut, om än för ca 11 500 år sedan. Visst har det också funnits spännande kometer med samma namn. Terry Lovejoy, amatörastronom i Australien, har nu upptäckt hela fem kometer, bland dem två andra som blivit riktiga höjdare: C/2011 W3 (Lovejoy) som störtade mot solen och C/2013 R1 (Lovejoy) som räddade natten när komet ISON inte levererade 2013.
  5. 2013_1_kometer_upp_250Kometkunskap i Populär Astronomi: klicka för att läsa.
  6. Ska ni inte sluta hajpa kometer snart? Svar: Ha! Aldrig! Men 2015 kan faktiskt bli lite mindre kometgalet än 2014. Istället blir det dvärgplaneternas år, tack vare rymdsonderna som besöker Pluto respektive Ceres. Men sonden Rosetta fortsätter att följa kometen C-G in mot solen och landaren Philae kan mycket väl vakna upp till våren. För mer om kometer, läs Katja Lindbloms artikel Kometerna kommer! i Populär Astronomi 2013/1.
  7. Jag fick kamera/teleskop i julklapp, är det nu som gäller? Svar: ja. Har du inte redan upptäckt astrofotografernas forum och galleri på Astronet så gör det nu. Eller bidra till störtflödet av kometbilder på spaceweather.com.
  8. Vad mer händer på himlen just nu och framöver? Svar: Massor! Planeten Jupiter lyser just nu hela natten i stjärnbilden Lejonet, och den ännu ljusare planeten Venus syns i skymningen i sydväst under vårvintern. Och den 20 mars får vi en riktigt fin partiell solförmörkelse. Vi återkommer – eller så kan du läsa om dessa och mer därtill i Populär Astronomi 2014/4.

Flera inlägg

Sveriges bästa astronomiforskning 2014: big bang, Vintergatans hemligheter och mer


Tävling: Namnge en krater på Merkurius


Aktivt organiskt material på Mars


Nu kan du nominera årets bästa svenska astronomibild 2014


PopAst-bloggen 10 år: ett decennium då universum blev allt mer spännande


Diskussionen kring ursprunget till jordens vatten hettar upp igen


Se geminiderna 2014: 7 tips för dig som vill se årets häftigaste stjärnfall


Braksuccé för Wanderers – svenska kortfilmen om vår framtid bland planeterna (gästinlägg)


Hubbles nya unika upptäckt: Samma supernova på 4 ställen


Philae studsade ner, gjorde upptäckter och gick i ide


Populär Astronomi

är Sveriges ledande populärvetenskapliga tidskrift inom astronomi och rymdfart. Den utkommer i pappersform fyra gånger om året, i början av månaderna mars, juni, september och december. Den kan köpas i välsorterade butiker, som till exempel PressStop, men säkrast är alltid att prenumerera.

Facebook logoTwitter logo

Se en komet! Komet Lovejoy syns som bäst just nu. För att se den behöver du en mörk plats, en stjärnkarta och gärna kikare. Läs våra komet Lovejoy-tips.
Jupiter är den ljusstarka stjärnan som lyser starkt i sydost och syd under natten.
Populär Astronomi 2014 nr 4 – med extra mycket Pluto – är ute: beställ hos Tidningskungen eller läs mer om att prenumerera. Feltryckt ex av tidningen? Meddela oss så ordnar vi ett nytt.

Ge bort Populär Astronomi i julklapp!
Annons: Astro Sweden
Astronomisk ungdom

PopAst på Twitter

Nyhetsarkiv