Punkbandet IRON hyllar astrofysiken


Bandet IRON från Malmö har rönt viss uppmärksamhet för hardcorelåten The beauty of science där partikelfysik och kosmologi hyllas. Spåret är inte det enda från albumet Desperate fight som har vetenskapligt innehåll: Apparent horizon handlar om hur en supernovaexplosion skapar ett svart hål.

Hur kom den till, punkens kanske första beskrivning någonsin av kosmologernas standardmodell? Thomas, sångare och textförfattare i IRON, berättar för Populär Astronomi att han inspirerats av kosmologen bakom bloggarna Cosmic Variance och Preposterous Universe.

– Jag är en trogen följare av Sean Carroll. The beauty of science är till stor del inspirerad av hans blogg i allmänhet och ett inlägg i synnerhet, Telekinesis and Quantum Field Theory.

Bild: IRON
Populärvetenskapligt hardcore: för Thomas i IRON är supernovaexplosioner en viktig del av verkligheten. Klicka för att lyssna på låten. (Foto: IRON; text IRON/CC BY-NC-ND 3.0)

Låten hyllar naturens fyra fundamentala naturkrafterna, kvarkar, Higgspartikeln, men även en annan grundbult hos naturvetenskapen: den refereegranskade artikeln.

I andra spår på bandets två album kritiseras polisen, kapitalism och alkohol, som det anstår ett band som ingår i straight edge-kulturen. Vad har Thomas för budskap till samhällskritiska som inte tycker lika mycket om forskare? undrade vi.

– Det fina med verkligheten är att den är som den är vare sig vi vill eller ej. Oavsett vad vi tyc­ker om naturvetenskapen kommer vi fortfarande vara uppbyggda av atomer, solen kommer att fortsätta vara en gigantisk kärnreaktion och äpp­len kommer falla i enlighet med Newtons lagar. Utan hjälp av gudar eller andra övernaturligheter, säger Thomas.

IRON:s hemsida på Bandcamp kan du provlyssna och köpa musiken. Eller lyssna direkt på The beauty of science nedan.

Dela

Karin Nilsdotters nya Space Travel Alliance ska få rymdturisterna till Sverige


Bild: Space Travel Alliance
Kommer denna logga stå på din biljett till rymden? Så tänker nya Space Travel Alliance.

Kan Sverige bli Europas främsta rymdnation i rymdturismens tidsålder? Det vill Karin Nilsdotter. Nu har hon grundat Space Travel Alliance AB tillsammans med en rad kända namn.

Nilsdotter är sedan tidigare vd för Spaceport Sweden. I den rollen har hon ihärdigt lobbat och förberett för att rymdturister ska kunna flyga från Kiruna till rymdens rand. Om det kan du läsa i vår intervju med Karin Nilsdotter, Karin lotsar in i en ny tid för Rymdsverige i Populär Astronomi 2013/4.

Nu får hon sällskap av Rikard Steiber, tidigare marknadschef för Google i Europa, som styrelseordförande.

Det var enligt en intervju i Internet world på Google som Steiber blev tänd på rymden, vars grundarna Larry Page och Sergei Brin är sedan länge etablerade som investerare i rymdprojekt.

– Jag blev väl hjärntvättad av att lyssna på Larry, Sergei, Richard Branson och Elon Musk, säger han till Internet world.

Foto: SUP46
Nilsdotter och Steiber (mitten) skålar när Space Travel Alliance lanserades vid evenemanget Startup Grind i Stockholm häromdagen. (Foto: SUP46)

Space Travel Alliance blir enligt Steiber ”ett flygbolag som kan ordna resorna” till rymden. Tidigare var Virgin Galactic den operatör som verkade mest intresserad av att satsa på rymdresor från Kiruna. Men på sistone tycks intresset ha svalnat medan planer för Virgins Spaceport America går framåt, om än sakta. I Europa utreder Storbritannien en kommersiell rymdhamn med sikte på en första rymdresa 2018. För Karin Nilsdotter innebär detta att konkurrensen hårdnar.

– I Storbritannien satsar man på ett bli ledande inom rymdturism och bemannad rymdfart. Vår ambition är att söka ta vara på de svenska förutsättningarna och bygga en ny industri som skapar nya jobb och stärker Sveriges konkurrenskraft, säger Karin Nilsdotter till Populär Astronomi.

Bild: UKSAKonkurrensen: Storbritanniens rymdhamnsdesign. (Bild: UKSA)

Nu blir det mycket intressant att se om någon politiker känner rymdbritterna flåsa Sverige i nacken. Storbritanniens senaste rymdsatsningar – en astronaut på väg till rymden, en egen Rymdstyrelse, och nu detta. Ändå så tas planerna inte riktigt på allvar av de brittiska medierna (It’s easy to laugh, but Britain is making steady progress in the space race skrev tidningen Independent så sent som 2013). Virgins favoritställe för ett brittiskt rymdhamn skulle dessutom kunna hamna i ett självständigt Skottland, beroende på utgången av folkomröstningen i september.

I Space Travel Alliance har Karin Nilsdotter samlat på sig ett för branschen, om inte för Sverige, typiskt imponerande samling rådgivare. Svenska rymdprofiler Christer Fuglesang och Sven Grahn och Nilsdotters vän från Mojaves rymdhamn Stuart Witt får sällskap av mer otippade namn: miljardären och tidiga rymdturisten Anousheh Ansari, NASA:s färgstarke Alan Stern och Karl Petersen, S-politiker och tidigare Luleås starke man. Se hela laget på Space Travel Alliances nya hemsida.

Venus och Jupiter skapar årets vackraste himlafenomen den 18 augusti: 8 tips


Skiss: R. CummingVenus och Jupiter som de kan se ut på morgonen den 18 augusti. (Skiss: R. Cumming; klicka för att se André Frankes animering av samma scen)

Det blir utan konkurrens årets snyggaste syn på himlen. Tidigt på måndag morgon den 18 augusti 2014 kan du uppleva när planeterna Venus och Jupiter passerar ovanligt nära varandra på gryningshimlen. Det blir enkelt att skåda, men några tips för morgontrötta måste Populär Astronomi bara bjuda på. Varsågoda!

  1. Gå upp före solen. Ibland får att se nåt fint får man lida pin. Skådespelet på himlen ser du bäst tidigt på morgonen. Bor du i höjd med Luleå behöver du vara uppe kl 03. För Stockholm gäller cirka kl 04, och för Malmö och Göteborg kl 04:30.
  2. Hitta ett ställe med fri sikt mot nordost. Planeterna syns bäst när de ligger lågt över horisonten i nordost där det börjar ljusna först. Då vill du inte ha träd eller hus i vägen. Reka dagen före för bästa resultat. Månen ligger högt i sydost; titta en bit vänster om den, lågt över horisonten.
  3. Titta efter två stjärnor, en ljusare än den andra. Venus, vår glansigt molntäckta grannplanet, lyser klarare än någon annan planet eller stjärna. Jupiter lyser lite svagare men tillsammans gör planeterna ett sanslöst vackert par.
  4. Njut av synen! När de ligger som närmast varandra är det bara 0,2 grad mellan planeterna och kanske till och med ser ut som en enda stjärna för dig som inte är skarpsynt. Ljusa stjärnor och planeter må vara vackra var för sig, men det är något alldeles magiskt med synen av två som ligger tätt intill varandra. Fotografier på planetmöten kan vara fina, men inget går upp mot att se dem själv.
  5. Ta ett kort. Det sagt är Venus och Jupiter lättplåtade mot gryningshimlen. Du får givetvis skicka hit, eller lägga upp på Astronet där Sveriges astrofotografer samlas.
  6. Tänk en stund på din plats i solsystemet. Du står på en liten blågrön planet med atmosfär som går att andas. Planetens yta skymmer en liten men ljus stjärna i sina bästa år, och bortom den ser du stjärnans ljus reflekterad av de vita moln som täcker en lite mindre planet som kretsar i en bana lite närmare stjärnan. Cirka 5 gånger längre ut åt samma håll ser du en planet som reflekterar mindre solljus hit, men som är i själva verket 10 gånger bredare än Venus. Medan du tittar på sprids så mycket solljus av molekylerna i luften att planeterna snart inte syns längre för blotta ögat.
  7. Har du kikare? Använd den! I en liten fältkikare eller teleskop ser du Jupiters runda skiva och planetens största månar. Just på måndag morgon syns bara Io och Europa, medan Ganymedes och Callisto ligger bakom Jupiter.
  8. Animering: © André Franke/astroinfo.se
    André Franke visar upp Venus (♀) och Jupiters dans på gryningshimlen under augusti 2014. Den 18 ligger de som allra närmast varandra. (Bild: Bild: © André Franke/astroinfo.se)

  9. Se skillnaderna dagarna före och efter. Jupiter och Venus håller ihop ett tag på gryningshimlen. Före konjunktionen den 18 augusti närmar de sig varandra, sedan ökar avståndet mellan dem på himlen. På lördag och söndag får de dessutom även månens smala skära som sällskap. För fler tjusiga diagram, gå till André Frankes snyggt nördiga översikt över himlen i augusti.

Nyfiken på planeterna Venus och Jupiter? ESA berättar om sonden Venus Express som i sommar genomfört en vågad molndykning mot grannplaneten. Och med ett ex av Populär Astronomis senaste nummer i handen kan du lära dig allt om stormar i solsystemet: bland dem varför Jupiters Stora röda fläck krymper.

Rymdleverans från Europa idag kan bli den sista


Bild: NASA tv19 meter kvar: ATV5 närmar sig ISS under dockningen tisdagen den 12 augusti. Bild: NASA tv

En ny tid börjar idag när den kommer fram, lastad med förnödenheter, till den Internationella rymdstationen (ISS) idag. Dagens dockning på rymdstationen blev en succé för Europa – men kanske också en missad möjlighet. Det är synd, tycker Christer Fuglesang.

Det handlar om lilla rymdfarkosten ATV5 eller Georges Lemaitre, uppkallad efter big bang-teorins belgiske fader. ATV5 är den femte i rad av Europas lastfarkoster, som påminner om en fredlig variant av X-wing-stridsfarkosterna i Star Wars.

Den kan också bli den sista helt europeiska rymdfarkosten som levererar till astronauterna till rymdstationen.

Just nu finns 6 astronauter däruppe, drygt 40 mil ovan jord. Tre ryssar, två amerikaner och så tysken Alexander Gerst arbetar med experiment och underhåll. De visar upp också jorden från ovan för världen – se Gersts bild på krigets Gaza från rymden – och vikten av globalt samarbete. Att rymdstationen nominerats till fredspriset känns naturligt.

Dockning idag blev en framgång för ESA (se pressmeddelande om dockningen). Den sändes live av NASA och följdes av många över hela världen blev klar helt utan problem kl 15:30 på tisdagen. Nu avlastas farkosten, och sedan under de närmaste månaderna fylls den sakta på med rymdstationens sopor. I januari eller februari 2015 blir det avdockning och hela kalaset brinner upp i atmosfären över Stilla havet. Då är den sex år långa ATV-eran över.

Dagens händelse är ett steg i en spännande men också lite spänd förändringsprocess i omloppsbana som just nu pågår. Sedan några år är det Ryssland som står för transporter av astronauter till stationen, vilket är särskilt obekvämt för USA och Europa just nu under Ukraina-krisen. Ryska Progress-farkoster är också just nu stationens vanligaste obemannade besökare. Samtidigt växer trafiken av amerikanska rymdföretag som SpaceX och Orbital som åker på uppdrag av NASA. SpaceX:s Dragon, och Orbitals Cygnus och Antares har alla nyligen hälsat på (Wikipedia har en lista över alla obemannade besök).

Bild: NASA
ATV5, Georges Lemaitre, svävar ovan molnen under rymdstationen igår. (Foto: NASA)

För Sveriges astronaut Christer Fuglesang, numera verksam vid KTH Rymdcenter, är Georges Lemaitre en del av en större utveckling där rymdaktörerna hittar nya roller gentemot rymdstationen.

– ISS är inte mer beroende av Ryssland än förut därför att detta är sista ATV:n, säger han till Populär Astronomi.

Beroendet av Ryssland har redan ”minskat ordentligt”, säger Fuglesang, tack vare just SpaceX och NASA:s nya kollegor. Fuglesang har tidigare argumenterat för att Europa ska utveckla en egen farkost som kan transportera inte bara varor till rymden, utan även astronauter. Nu springer de amerikanska företagen förbi.

– Det är mycket synd att Europa är så lite med i denna utveckling, säger han.

Bild: NASA
NASA-astronauten och rymdfotografen Reid Wiseman tog kort på Sojuz-farkosten som tog honom till den Internationella rymdstationen – och i bakgrunden Europa om natten. (Bild: NASA)

Först år 2017 kommer ATV:s efterföljare att göra debut i rymden, men den kommer inte att vara speciellt europeisk. Europas rymdorganisation ESA fick 2012 uppdrag av NASA att utveckla tjänstemodulen till NASA:s nya farkost Orion, och den kommer att vara en utveckling av just ATV. Om det rapporterade vi tidigare.

Åtminstone idag finns det skäl att vara stolt över ATV. Inte minst därför att en av dess mest kritiska delar görs av RUAG Space utanför Göteborg, den bevakningsdator som garanterar säkerheten för ISS just vid dockning. Mer om den kan du läsa på ESA:s ATV-blogg. Men också för att den visar att vi kan – om vi vill.

– Den är den mest komplexa farkosten som ESA och europeisk industri har någonsin utvecklat och tillverkat, säger ESA-chefen Jean-Jacques Dordain, citerad i Spaceflight Now.

Läs mer om trafiken till ISS i The Space Review. Allt om ATV5 Georges Lemaitre kan du läsa i ESA:s ATV-blogg.

Supermåne vs stjärnfall: din guide till kampen om perseiderna 2014


Vem vinner när natthimlens mest folkkära fenomen får tävla mot varandra? Under de närmaste dagarna toppar meteorregnet perseiderna, årets mest populära stjärnfall. Men meteorerna får tuff konkurrens av årets största och närmaste fullmåne – en så kallad supermåne. Du som vill se både månen och perseider kan behöva skådningstips:

    Foto: Peter RosénPerseider fångade i en klassisk bild av stockholmsfotografen Peter Rosén. Klicka för att se hela bilden på Astronet.
  1. Se flest meteorer – genom att undvika månen. Under hela veckan lyser månen upp natthimlen. Månen överglänser helt enkelt många av meteorerna som du annars kunnat se. Då behöver du vara ute och kolla efter meteorer när månen ligger lågt på himlen och när meteorerna är som flest.
  2. Meteorspana under småtimmarna redan inatt. Flest perseiderna ser du timmarna efter midnatt då stjärnbilden Perseus ligger högst på himlen. Nu den 8-9 augusti går sjunker månen mot horisonten under småtimmarna, så stjärnfall borde kunna ses även om de ännu inte nått sitt maximum. Var ska du titta? Som alltid är bästa rådet att spana dit himlen är mörkast. Meteorstrecken strömmar ut från Perseus men kan dyka upp varsomhelst.
  3. Håll tummarna för rejäla eldklot. Perseidernas snabba vita streck på himlen kan vara olika ljusstarka. Gruskorn i olika storlekar, en gång kastade ut i rymden från kometen Swift-Tuttle, förångas i jordens atmosfär. Ju större gruskorn desto ljusare blir meteoren, och några av perseiderna kan bli tillräckligt ljusa för att synas fint trots månen.
  4. Njut av supermånen på söndag kväll. Under söndag kväll är månen full samtidigt som den ligger närmare oss än vid någon annan fullmåne i år. Det gör att månen ser lite större ut på himlen än vanligt, även om de flesta av oss skulle inte lagt märke till det. För att maxa din månupplevelse, kolla när månen kommer upp i öster (det blir mellan 20:30 och 21:15). Då gör månillusionen att den ser extra gigantisk ut.
  5. 2014_2_meteorer_uppVill du veta mer om meteorer och få experttips om hur du kan fotografera stjärnfall? Läs Se upp! Nu kommer meteorerna av Katja Lindblom i Populär Astronomi 2014/2. Nu tillgänglig för alla – det är bara att klicka här.
  6. Planera in kvällsspaning den 12-15 augusti. Perseiderna når sin kulmen natten mot onsdag den 13 augusti. Då stör månen såklart kalaset. Men redan när mörkret faller på tisdag kväll, och kvällarna som följer, kan du få syn på meteorer innan månen stiger allt för mycket på himlen.
  7. Gå på perseidvisning. Landets amatörastronomer är givetvis ute och kikar efter meteorerna. Vill du slå följe med dem så går det bra på bland annat Tycho Brahe-observatoriet i Malmö (öppet 11-13 augusti), Tönnersa-observatoriet i Halland (den 11 augusti) och i Skara (den 12 augusti i regi av AstroSweden).
  8. Kom bort från annat störande ljus. Månen kan du se även från stora städer där lampor, strålkastare och reklamskyltar skapar så kallade ljusföroreningar, så länge vädret är klart. För att se fler än de allra värsta meteorerna behöver du hitta platser där himlen är mörk. Ta tillfället att leta upp bra ställen nära dig, så kan du njuta av stjärnorna och Vintergatans mäktiga band under resten av året.
  9. Följ sonden Rosetta och upptäck hur kometer lämnar sina grusspår i solsystemet. Just nu följer ESA:s rymdsond Rosetta en livs levande komet i sin bana runt solen. Bilderna från komet 67P/C-G visar redan nu hur solens värme släpper stoftkorn från kometkärnans yta. Meteorer, kometer, månen och jorden alla ingår i solsystemets märkliga och underbara kretslopp.

Senare i augusti får vi årets kanske mest spektakulära astronomiska händelse: när de två ljusaste planeterna Jupiter och Venus möts på gryningshimlen den 18 augusti. Om det återkommer vi snart.

Flera inlägg

Att knyta rosett runt en komet — dags för omloppsbana runt 67P


Bekräftat: vattenspår på Mars var tecken på torka


Rosettas första otroliga bilder på en ”mycket märklig” kometkärna


Exoplaneter får officiella namn – och just dina förslag efterlyses


Solens högsta uv-strålning någonsin uppmättes i Sydamerika


Livesändning: Keckteleskopet observerar Vintergatans stora svarta hål


Röda jättar skapade fluoret i din tandkräm


Tätaste trion av supertunga svarta hål upptäckt


Mörk materia-drottning Katie Freese till Stockholm


Fråga PopAst: Vad händer med molnet G2 som skulle slukas av Vintergatans stora svarta hål?


Populär Astronomi

är Sveriges ledande populärvetenskapliga tidskrift inom astronomi och rymdfart. Den utkommer i pappersform fyra gånger om året, i början av månaderna mars, juni, september och december. Den kan köpas i välsorterade butiker, som till exempel PressStop, men säkrast är alltid att prenumerera.

Facebook logoTwitter logo

Morgonstjärnorna just nu är Venus och Jupiter: läs mer om deras möte. Från södra Sverige sent på kvällen syns Vintergatan som allra bäst just nu, men du behöver en mörk plats för att se den bra.
Nästa nummer av Populär Astronomi släpps ca 6 september: beställ hos Tidningskungen eller läs mer om att prenumerera.

Senaste numret

Storm på Saturnus! Populär Astronomi nr 1 2014
Annons: Astro Sweden
Astronomisk ungdom

PopAst på Twitter

Nyhetsarkiv